Mogna kunder vill ha fler partner

Att lägga ut arbete på entreprenad löser problem för många företag. Men i gengäld uppstår en del nya. Därför blir stora outsourcingavtal alltmer sällsynta.

När en bilist i Stockholm ska betala en enstaka dags trängselskatt söker sig han eller hon till någon av huvudstadens pressbyråkiosker eller 7-Elevenbutiker. I själva verket är det dock IBM som tar hand om pengarna.

Detaljhandelsföretagen är externa partner och det är IBM som har totalentreprenad på det fyra miljarder kronor dyra biltullsprojektet. Sannolikt var upplägget det enda möjliga för att förverkliga experimentet. Rent tekniskt har systemet fungerat bra, och det talas om att exportera det.

Men i själva verket tillhör outsourcingkontrakt i den här megastorleken gårdagen snarare än framtiden. Allt färre företag vill ta steget att outsourca en hel verksamhet till en enda part. Att göra så kan vara riskabelt om tekniken fallerar. Allomfattande kontrakt gör också att kundföretaget i en del fall skänker bort rationaliseringsvinsterna till sin outsourcingpartner i stället för att utnyttja fördelarna för egen del.

I stället går trenden mot så kallad multi-outsourcing. Ett tecken på det är att storbanken ABN Amro i höstas slöt ett avtal värt 1,8 miljarder euro för sin it-verksamhet. Affären gjordes med IBM. Men också med Tata Consulting Services och Infosys, två välrenommerade indiska företag. De tre bolagen gladde sig åt ordern, men inte åt att de fick dela på kakan.

ABN Amros agerande betingades av en insikt, som delas av allt fler kundföretag, om att ingen leverantör kan vara särklassig på precis allt. Därför finns det ingen anledning att använda en enda outsourcingpartner för en viss typ av verksamhet. Insikten är alltså ny, men att den märks först i it-sektorn är ingen tillfällighet. Det var ju inom it som de första, stora outsourcingavtalen slöts i slutet av 1990-talet.

-Det gjordes en hel del outsourcing­affärer då, men med ganska tunt beslutsunderlag. Man trodde det här var enkelt, säger Johan Tömmervik, it-direktör på Systembolaget och som tidigare arbetat i samma befattning i stålindustrin.
Kring millennieskiftet sågs det som naturligt att en enda leverantör tog över all it-verksamhet från ett kundföretag.

Sedan skötte leverantören – som kunde vara IBM, Capgemini, HP med flera – antingen det hela själv eller lade ut delar av affären på underleverantörer. Det blev komplicerat.

– I dag inser allt fler att bra outsourcing innebär att man behöver agera selektivt och se till leverantörernas förmåga. Ofta är en leverantör med stor bredd inte riktigt bra på någonting, säger Johan Tömmervik.

Systembolaget har i dag styckat upp sin externa it-affär. Ett bolag sköter datakommunikationssystemet, ett annat hanterar drift av servrar. Affärssystemet bygger på en IFS-plattform och har levererats och sköts av en särskild leverantör. När det gäller kassasystemet och andra applikationer finns olika partner och totalt har Systembolaget ett tiotal it-leverantörer. Vilket förstås innebär en hel del jobb för kunden. Tömmervik har ett dussintal medarbetare som styr och följer upp it-leveranser och projekt.

Outsourcing sker förstås inte bara inom it. Det som framför allt vuxit fram på senare år är andra affärsprocesser, som HR (human resources), ekonomi och inköp. Här har utvecklingen inte alls kommit lika långt som inom it. Vattenfall beslöt nyligen att skapa ett internt så kallat shared services-center i Uppsala, där man kommer att samla alla sina ekonomifunktioner i Sverige. Sådana finns i dag på 15 orter runtom i landet, från Vuollerim i norr till Barsebäck i söder. Enligt Robert Öhman, ekonomichef på Vattenfall Norden, ger det nya centret väsentliga effektivitetsvinster.

Enheten i Uppsala ska alltså drivas av Vattenfall självt. Inom något eller några år är det dock mer än troligt att ekonomifunktionen outsourcas. Det är nämligen så det brukar gå till.

-Det är vanligt att ett bolag först på egen hand samlar sina stödfunktioner i en enhet. När det är gjort vill man ofta försöka minska kostnaderna ytterligare, och då lägger man ut den på en extern partner, säger Billy Carlzon, chef för Accentures snabbt växande outsourcingverksamhet.

Accenture är mest känt som ett managementkonsultföretag, men har också en mycket stor outsourcingaffär. Hela 40 procent av företagets omsättning utgörs av outsourcade tjänster. Accenture har enheter i Östeuropa och Indien med tiotusentals anställda och sköter bland annat den löpande HR-verksamheten åt Sandvik och hanterar finanser och administration åt Outokumpu.

-För tre fyra år sedan gjorde vi rätt lite här i Norden, men nu växer vi snabbt och marknaden är stor. Ingen leverantör har mer än cirka tio procent av marknaden, säger Billy Carlzon.

Outsourcing av it börjar bli en mogen affär, med fallande priser och pressad lönsamhet för leverantörerna. Enligt nyhetsbrevet CFO Europe ökade antalet europeiska outsourcingkontrakt värda 40 miljoner euro eller mer med 24 procent under 2005. Samtidigt föll den totala kontraktsvolymen med 7 procent. Skälet till det är att kunderna har blivit skickligare på att köpa in.

När det gäller HR, ekonomi och andra affärsprocesser som inte primärt har med it att göra är det dock goda tider, än så länge. Avtalen är stora, ofta långsiktiga och gör att leverantören kan tillgodogöra sig goda rationaliseringsvinster. Men även HR-, ekonomi- och inköpstjänster kan förstås styckas upp. Selektiv outsourcing lär bli verklighet även här inom en rätt snar framtid – med åtföljande prispress.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.