Monopolets sista dam?

Anitra Steen tar emot med famnen full av flaskor.
Vattenflaskor, ska tilläggas. Och ironiskt nog är försäljningen av alkoholfria varor den enda produktkategori i Systembolagets sortiment som fortfarande ökar.

Efterfrågekurvan för den statliga spriten slokar lika betänkligt som snittblommorna på Anitra Steens runda soffbord. Men medan blommorna snabbt mår bättre av lite vatten biter inte samma kur på Systembolaget.

Anitra Steen är direktören som har hamnat på defensiven i ett trefrontskrig som har eskalerat rejält de senaste två åren. Spritfloden från grannländerna i söder och öster stjäl försäljning från Systembolaget i en allt snabbare takt. Samtidigt för hon en intern kamp mot butikschefer och inköpare som misstänks för att ha tagit emot mutor för att erbjuda plats på Systembolagets hyllor. Över hundra personer är misstänkta för brott vilket motsvarar ungefär var femte butikschef.

Som om inte detta vore nog gör EU-kommissionen vad den kan för att utrota det svenska alkoholmonopolet.
Men det är den första fronten som är den mest problematiska. I vågskålen ligger det snart 50-årsjubilerande bolagets hela existens. Fri import och grannländer med priser på sprit som bara är en fjärdedel av Sveriges har fått rejäl effekt på svenskarnas inköpsvanor. I april rasade försäljningen på Systembolaget med 7,7 procent mätt i ren alkohol och det i tider när larmrapporterna talar om att det svenska supandet sätter nya rekord.

Vissa Systembutiker i Skåne har tappat halva försäljningen på några år och i år väntas hela Systembolagets försäljning minska för första gången i modern tid. Försäljningen av sprit backar mest och när semesterresorna inleds i sommar lär försäljningen falla ännu mer. Internt i bolaget finns redan beräkningar som tyder på ett tioprocentigt ras bara under 2004.

Omräknat i pengar betyder det att bolaget tappar i runda tal två miljarder kronor.

Anitra Steen konstaterar att bolaget befinner sig i ett trendbrott. 2004 kan bli starten för en lång period av stadigt fallande försäljning för Systembolaget.

Införseln av vin och sprit är i praktiken fri. Smugglingen är omfattande. Hur ska Systembolaget överleva?
– Det går inte att ha alkoholskatter i Sverige som avviker för mycket från vår närmaste omvärld. Både Danmark och Finland har sänkt skatterna och de baltiska länderna har kommit med i EU, liksom Polen, som har ännu lägre skatter.

Du bollar över till politikerna alltså?
– Det är nödvändigt att man ser över alkoholskatterna. I första hand är det spritskatterna man bör åtgärda för vi är hyfsat konkurrenskraftiga när det gäller vin- och ölskatterna. Å andra sidan ser ju vi att försäljningen av öl och vin klingar av och det sammanhänger naturligtvis med att handlar man sprit utomlands passar man på att handla vin och öl också
.
Finns det några andra alternativ för Systembolaget?
– Ökad service till exempel, men det räcker inte för att kompensera hela bortfallet.

Finansminister Bosse Ringholm, och regeringens stödpartier, har argumenterat för att Sverige ska försöka förmå andra länder att höja skatterna, bland annat med hänsyn till hälsoaspekterna?
– Vi tror i alla fall inte att riksdagen i det korta perspektivet är särskilt framgångsrik med att övertyga andra medlemsländer om att höja sina alkoholskatter.

Om inte alkoholskatterna sänks till i nivå med omvärlden så är det slut med Systembolaget?
– Det är den risken vi pekar på. Prisinstrumentet har varit det absolut mest effektiva verktyget i alkoholpolitiken. Det har fungerat i en tid när vi inte hade fri införsel och låga skatter i grannländerna. När de förutsättningarna ändras så ändras ju också möjligheterna att ha prisinstrumentet kvar.

Ni kan dra ner på servicen, öppettider och antal butiker?
– Inte något av de alternativen är bra. De kan snarare bidra till att påskynda en negativ utveckling. Att försämra servicen för att värna resultatet tror jag faktiskt bidrar till att förvärra våra problem.

Då får resultaträkningen ta smällen?
– Ja. Så blir det ju.

Hur tolkar du det faktum att inget händer med skatterna?
– Som att det är ett svårt politiskt beslut. Senast i vintras hade man debatt i riksdagen om alkoholpolitiken och vår slutsats var att det inte fanns något stöd för ett sådant beslut. Det fanns i stället tongångar om att man ska stänga gränserna och höja alkoholskatten.

Bosse Ringholm öppnade häromveckan för att det kan komma sänkta skatter i höst?
– Han har inte sagt så mycket mer på senare tid än vad han har sagt tidigare.

Bryggerinäringen jobbar för sänkt skatt. Har ni någon lobbyorganisation?
– Nej. Det rimmar inte med vårt uppdrag att lobba. Vi har en alkoholpolitisk uppgift.

Men som chef har du intresse av att bolaget mår bra?
– Det är min uppgift som vd att tala om för politiker vad som händer. Under de fem år jag varit vd för Systembolaget har jag varit mycket tydlig med att tala om vilka konsekvenserna blir om alkoholskatterna avviker för mycket. Så sent som i förra veckan sade jag till finansdepartementet att vi skulle vilja ge dem veckovis information om hur försäljningen utvecklas.

Det är väl något slags lobbying?
– Vi har jobbat med prognoser. Men under tidigare år har det visat sig att vi har varit lite väl alarmistiska.

Ni har skrikit lite för högt?
– Det kan man säga. Så har det varit fram till nu. Däremot så går det sedan hösten 2003 väldigt fort utför.

Hur mycket ska skatten sänkas om du får bestämma?
– Det är inte vår uppgift att säga det. Men man kan ju titta på hur skatterna ser ut i vår närmaste omvärld och vilka vi konkurrerar med. Sedan får man utifrån ett politiskt perspektiv fatta beslut om var skatten ska ligga.

När det gäller skattefrågorna, är det bra eller dåligt att du är gift med regeringschefen?
– Jag tror inte det spelar någon roll över huvud taget. Det här är en politisk fråga där det finns väldigt tydliga och klara uppfattningar i alla politiska partier.

Du tycker det är nödvändigt att sänka skatterna. Diskuterar ni saken?
– Det är klart vi talar om vårt jobb precis som man diskuterar sitt arbete med sin partner oavsett vem man är gift med. Och Göran Persson har en uppfattning som regeringschef. Det måste han ha. Han måste ju ha en uppfattning om alla frågor.

Det andra stora molnet på Systembolagets himmel är muthärvan. Bolaget avskedade för snart ett och ett halvt år sedan tio butikschefer. Nu pågår en polisutredning mot över hundra anställda eller före detta anställda.

Processen förgiftar arbetsklimatet i bolaget och enligt Anitra Steen går hela 20 till 30 procent av hennes arbetstid åt till etikfrågor, seminarier och regelhantering. 14 personer är dessutom hemförlovade med full lön på blotta misstanken om att de ägnat sig åt fusk, en åtgärd som sak-
nar motstycke i svensk företagshistoria.

Processen drar ut på tiden. Vad tycker du om det?
– Vi som lever mitt i det här har det jättejobbigt. Mest påfrestande är att vi inte vet hur många som omfattas av undersökningen. Det är klart – om man har ett stort antal personer som riskerar att åtalas så påverkar det oss alla.

Hur många känner ni till? Erfarenheten av ekobrott är ju att det är många som frias eller aldrig blir åtalade. Av de 100 kanske många inte går till åtal och av dem kan många frias. Vad händer med dem?
– Då kommer vi förmodligen inte att veta vilka det är. Det råder sekretess. Då måste vi ju arbeta vidare i vetskapen om att det finns ett antal personer som har varit föremål för förundersökning. Det handlar om hur man helar en organisation som har utsatts för det här.

Men några känner ni till?
– Cirka 14 personer känner vi till. De har kommit till oss och sagt att de är delgivna misstanke. De som har talat om vad de är misstänkta för är varslade om avsked.

I advokaternas granskningsrapport av Systembolaget från i mars framgår att många inköpare har känt sig generade om de tackat nej till gåvor från vingårdar.
En del har tagit emot gåvor men lämnat dem på hotellrummen. Är inte det ett tecken på att något inte står rätt till i bolaget?
– Det förklaras av kulturskillnader mellan olika länder.

Men i stället för att vara generade kunde inköparna vara stolta över att de har regler som håller på integriteten?
– Det håller jag med om. Där ligger mycket av vår utmaning den närmaste tiden. Att vi förbättrar vårt självförtroende och vår självtillit och inskärper att vårt förhållningssätt är det rätta. Det underlättar kanske för inköparna att stolt stå för reglerna.

Kan ni återanställa dem som frias?
– Vi gör en annan bedömning än polisen. Den som åtalas för ett mutbrott har ju förmodligen överskridit gränsen för vad våra interna regler stipulerar långt innan dess.

Vill du återanställa några av de 14?
– Det är svårt att se att de skulle kunna vara kvar i en anställning i Systembolaget.Systembolaget

Startat: 1955.
Vad: Detaljhandelsmonopol
för alkoholhaltiga drycker.
Var: 426 butiker och 580 ombud.
Målsättning: Begränsa tillgången på alkohol.
Flytande omsättning: 362 miljoner liter 2003.
Vd: Anitra Steen.
Ordförande: Olof Johansson.
Ägare: Svenska staten.

Anitra Steen

Född: 1949 i Fagersta.
Familj: Gift med statsminister Göran Persson, två egna barn, styvbarn samt barnbarn.
Bor: Sagerska palatset och lägenhet på Kungsholmen i Stockholm.
Lön: 1,8 mkr 2003.
Karrär: Fil kand i Uppsala 1971, sedan socialsekreterare, utredare, departementstjänsteman, statssekreterare, generaldirektör på Riksskatteverket. Sedan 1999 vd på Systembolaget.
Övrigt: Har köpt gods i Sörmland för 12,5 mkr med Göran Persson och redan kollat hur lång tid det tar att pendla till kontoret (en timme “om man kör lagligt”). Bråk mellan Steen och Systembolagets styrelse 2001 slutade med att styrelsen fick sparken. Sitter i SAS styrelse.