Mönsterkillen som är arg på medierna

Det var i förra veckan som Henrik Borelius, tillsammans med ytterligare två svenskar – finansminister Anders Borg och fotografen Mattias Klum – utnämndes till ”Young global leaders” för 2008 av World Economic Forum, världsekonomirådet. I juryn sitter 31 ledare för medieföretag i olika länder, bland andra Carl-Johan Bonnier, styrelseordförande i Bonnier AB. Totalt utsågs 245 personer från hela världen. Personerna ska vara under 40 år och, enligt juryn, ha haft professionella framgångar, visat samhällsengagemang och kunna påverka världens framtid genom sitt ledarskap.

Henrik Borelius är glad för att mediecheferna gett honom utnämningen, och tycker att det är ”kul för Attendo”.

– Det är ett erkännande för oss, vi jobbar för bra och säker vård och är inne i vår starkaste marknadsutveckling sedan vi startade för 20 år sedan, säger han.

Många av Attendos 11 000 anställda i Sverige, Norge, Danmark och Finland kommer från ett yrkesliv inom den offentliga vårdsektorn. Det ställer speciella krav på ledarskapet inom koncernen.

– Ofta blir det en stor omställning för de anställda när vi vinner ett kontrakt (övertar till exempel ett äldreboende). Då gäller det för oss att tala om vad vi vill göra.

Ett av de bästa sätten att få folk att förstå hur det är att arbeta för en privat arbetsgivare som Attendo Care är att låta kollegor informera. Därför arbetar Attendo genom ambassadörer. Anställda som jobbat ett tag inom koncernen får åka ut till nya enheter och berätta och svara på frågor.

Det är viktigt att få medarbetarna att inse att företaget har andra krav på till exempel uppföljning och kvalitetsmätning än inom den offentliga sektorn, tycker Henrik Borelius.

– Vårt grundbudskap är ganska enkelt, vi säger att våra brukare, som pensionärerna i våra äldreboenden, ska spela huvudrollen i sin egen film, säger han och pekar på olika sätt att ta reda på vad brukarna efterfrågar.

– Vi befinner oss i en monopolsituation, 90 procent av de svenska pensionärerna kan inte välja om de vill ha privat eller offentlig omsorg. Därför är det bra för oss att ha konkreta saker att peka på. Det är viktigt att ta reda på sådana saker, som om våra brukare tycker om maten de serveras, säger Henrik Borelius.

Det talas om brist på vårdpersonal, men Henrik Borelius tycker inte att rekryteringen är något akut problem i dagsläget.

– Däremot är det alltid en utmaning att hitta bra personer. Där jobbar vi bland annat med att öka statusen för dem som arbetar inom äldreomsorgen, vi vill att våra medarbetare ska känna sig stolta över sina jobb. Vi ger också våra medarbetare mer ansvar, säger han och tillägger att han tycker att de anställda inom den offentliga vårdsektorn ofta får ekonomiskt ansvar, men inte verktygen för att uppfylla ansvaret.

– I det offentliga kan en person få ekonomiskt ansvar utan at ha full insyn i intäkter och kostnader, först när budgetåret är över så blir det tydligt om man klarat budgetmålet eller inte. Vi har lättare att ge våra medarbetare den insynen.

För att öka sin attraktionskraft satsar Attendo Care på att erbjuda utvecklingsmöjligheter för medarbetarna. Under förra året hade Attendo Care ungefär 10 000 utbildningstillfällen, enligt Henrik Borelius.

Även om rekryteringen inte är något överhängande problem gäller det att hitta olika lösningar för olika marknader. I Finland till exempel är det akut brist på läkare. Det har fått Attendo att hyra ut läkare och satsa på att ge sjuksköterskor mer ansvar än vad som tidigare varit vanligt.

Attendo Care syns då och då i medierna i artiklar och inslag med negativ prägel. ”Attendo Care mister vårdkontrakt efter brister”. ”Äldrevårdare misstänks ha använt våld”, ”Sävegårdens äldreboende, som drivs av företaget Attendo Care, får hård kritik av länsstyrelsen” är några av rubrikerna som borde försvåra för Henrik Borelius att, som han säger, få stolta medarbetare. Men själv ser han det inte så. Han menar att utmaningen för Attendo Care är att förklara för de anställda att rapporteringen är fel i sak.

– Vi kan inte låta oss fångas av medias rapportering. När det skrivs negativt om oss så vill personalen ha fakta. Då kan vi gå ut och säga att vi har en annan uppfattning än media. Ofta är det fel i rapporteringen.

– När vi verkligen har brustit tar vi det på allvar och åtgärdar det.

Henrik Borelius skyller en del av medierappporteringen på brukarnas närstående. De kan vara deras missnöje som skapar rubriker, inte att brukarna själva är missnöjda, menar han.

– Det kan vara så att pensionären vill ha det på sitt sätt, men inte dottern. Men det vet mina medarbetare, de vet att vi måste följa brukarens önskemål. De ser det där när de läser tidningarna, säger Henrik Borelius.

Medierapportering om missförhållanden drabbar även offentliga äldreboenden, men ett privat vårdföretag har omvärldens ögon på sig – och de som är kritiska till privatisering är ofta snabba att använda rubrikerna som belägg för att en privatisering av omsorgsmarknaden är fel väg att gå.

Det finns inga belägg för att privata vårdföretag på den svenska marknaden har vare sig mer eller mindre kvalitetsproblem i sina verksamheter än offentliga, visar Affärsvärldens kontakter med Sjukvårdens Ansvarsnämnd och Socialstyrelsen. På Socialstyrelsen uppger man att de enda studier man känner till om kvalitetsjämförelser är utförda i USA. Där visar forskningen att det inte går att se några samband mellan kvalitet och om det är en statlig eller privat leverantör. De kvalitetsskillnader som har kunnat påvisas i USA har i stället samband med den kultur och det ledarskap som finns inom verksamheten, enligt Socialstyrelsen.