Mot en strålande framtid?
Sommaren 2007, när det mesta var hett, var uranaktier bland det hetaste. Priset på uran hade nämligen rusat från 7 dollar per pund år 2000 till 136 dollar.
Under finanskrisen rasade priset till cirka 40 dollar. En återhämtning inleddes 2010, men kärnkraftsolyckan i japanska Fukushima i mars 2011 satte stopp för prisuppgången. Sedan dess har priset fallit till dryga 20 dollar.
Läget i branschen är nu så dåligt att kanadensiska Cameco, en av branschens större spelare, tillfälligt stängt ner brytningen i en av sina största och bästa fyndigheter, McArthur River. Bolaget målar ändå upp en långsiktigt ljus framtid utifrån följande:
n Till 2035 ökar världens elbehov med ungefär 50 procent.
n Klimatförändringarna talar för fossilfri kärnkraft vid sidan av sol- och vindkraft.
n 57 nya reaktorer är under produktion i bland annat Kina, Indien och Förenade Arabemiraten. Lägg därtill ytterligare reaktorer på planeringsstadiet.
n Japan kommer successivt att återstarta sina reaktorer. Före Fukushima-olyckan hade landet 54 reaktorer i drift, i dag bara sju.
n Konsultfirmor i branschen ser ett växande utbudsunderskott på uran från 2018–2027.
Investerare som delar bilden hittar flest uranbolag i Kanada, världens näst största uranproducent. I Denison Mines finns svenskintressen med Lukas Lundin som styrelseordförande.
Världens största uranproducent är Kazakstan, där statliga Kazatomprom enligt medieuppgifter ser ut att gå mot en börsnotering på Londonbörsen i år.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.