Mot näringslivet, marsch!

I slutet av en åtta dygns jägarövning i Lappland i februari 1983 fick kompanichefen användning för sin managementkompetens. Hans medgav för gruppcheferna att läget var bistert men att den avslutande skjutövningen skulle genomföras trots 28 graders kyla: “Ni är trötta och fryser. Men det här behöver ni kunna och det här gäller”.

Förmåga att förena realism i synen på den aktuella situationen med viss – nåja – empati och beslutsamhet är inget unikt för militära befäl. Men under utbildningen tränas den in med viss konsekvens. Det är huvudorsaken till att officerare står högt i kurs i många företag.

– Många före detta militärer har gjort fina karriärer, säger Hans-Erik Werthén, partner på chefsrekryteringsfirman Amrop och ordförande i Föreningen Svenska Executive Search-konsulter.

Före detta officerare finns också runtom i näringslivet.
Den klassiska karriärvägen för högre befäl brukar vara som personalchefer och informationsdirektörer i storföretag, särskilt sådana med anknytning till försvarsindustrin. Men den trend som har varit märkbar de senaste tio åren är av annat slag. Hårda nedskärningar efter det kalla krigets slut har gjort att tusentals yngre officerare tvingats eller valt att lämna försvaret. De går in i yrken av många olika slag. Vad är de bra på?

– De kan motivation. De är bra på att få folk att genomföra uppgifter effektivt, säger Hans-Erik Werthén.

Skälet till att försvaret tar fram bra ledare, är att man satsar stora resurser på det. Försvaret har mer än halverats sedan 1980-talet. Ändå finns ett batteri utbildningsanstalter. Det är – något tillspetsat – som om personalavdelningen skulle utgöra en tiondel av verksamheten i ett storföretag och som om unga chefer skulle tillbringa ett halvår vartannat år på ledarskapskurser.

Militären varvar alltså teori och praktik i täta intervall. Dessutom drillas officerare i effektivt beslutsfattande. Först resonerar man kring uppgiftens innebörd och nuläget. I försvaret handlar det om det egna stridsvärdet och fiendens stridsvärde, samt terrängen, vädret och sikten. I näringslivet motsvaras det av konkurrenterna och kanske konjunkturen. Sen tar man fram ett par handlingsalternativ och skärskådar vilka kriterier man använt för att ta fram alternativen. Till slut fattas beslutet. Det följs upp och utvärderas efter hand.

—

Tuffaste kursen

De metoder som används i officersutbildningen har uppmärksammats på många håll i näringslivet. Intensivkurser i ledarskap i militär regi, under benämningen Utveckling av grupp och ledare (UGL), är populära. Kurser anordnas vid militärhögskolorna i Stockholm, Halmstad och Östersund. De är ibland öppna för civila deltagare.

Programmen genomförs också av civila handledare.
I Sverige har 600 handledare så kallad UGL-behörighet.
Kursen sker på ett veckolångt internat under stor intensitet. Miljön är omvittnat krävande, med omedelbar feedback och
ofta hård kritik av deltagarnas prestationer. Enligt Jarl Silfverberg på försvarshögskolans enhet i Karlstad behöver deltagarna “ha jämvikt i sin livssituation”. I utbildningsmaterialet betonas också att UGL “inte är någon charmkurs”.