Mycket väsen för lite ull

TECKNA EJ

Inte många kan ha missat att sjukvårdskoncernen Capio är på väg till börsen. Inte efter det att vänsterledaren Jonas Sjöstedt för två veckor sedan tog till det ovanliga greppet att i Dagens Industri rekommendera läsarna att nobba Göteborgsföretaget. Riskerna är för stora, tycks vänsterledaren anse.

Capio var en frisk fläkt när bolaget för två decennier sedan skapades inom Bure Equity, investmentbolaget. Capio noterades sedan på börsen år 2000.

Entreprenören och dåvarande vd:n Per Båtelson sa i årsredovisningen 2001, efter det första hela året som noterat bolag, att Capio lärt sig att arbeta i politiska marknader och ”att hantera de speciella omständigheter” som arbetet innebär. Han rapporterade också att bolaget på de lokala marknaderna ”övertygat politiker och beställare” om den ökande tillgänglighet och effektivitet som Capio kunde erbjuda patienterna.

Jobbet blev aldrig klart. Samma typ av utmaningar ägnar sig den nuvarande ledningen, med 63-årige vd:n och näringslivsveteranen Thomas Berglund i spetsen, åt än i dag. Thomas Berglund blev känd som mannen som skapade säkerhetsföretaget Securitas genom att förvärva säkerhetsbolag över hela världen. Mer okänt är kanske att han också vet hur man för sig i politiska kretsar. Han jobbade i regeringskansliet åt Ola Ullsten (Fp) som var statsminister och utrikesminister åren 1978–1982 och har sedan han tog jobbet som koncernchef för åtta år sedan haft fullt upp med att argumentera för sitt bolags existens.

– Vi är i Almedalen och ofta på partikongresser, partistämmor och landsmöten, säger Berglund.

Capio har under 20 år utvecklats till en effektiv sjukvårdsmaskin. Affärs­idén är att snabba på, utveckla och förbättra behandlingar som bolaget har fått i uppdrag av offentliga beställare, myndigheter eller försäkringsbolag, att utföra. Dessutom driver bolaget en liten andel privat sjukvård.

Uppdragen är till den största delen så kallade vårdval, där patienterna väljer vårdgivare själv. En minskande andel utgörs av upphandlingar, normalt under en tid på fyra år eller längre. Uppdragen kan handla om allt från besök på ätstörningskliniker och planerade knäoperationer till akut sjukvård på bolagets kliniker och sjukhus.

Genom att införa nya metoder för behandlingarna kortar bolaget antalet vårddagar eller vårdtimmar, vilket förbättrar den medicinska kvaliteten samtidigt som kostnaderna kan hållas nere. Följden blir att Capio kan behandla fler patienter med samma resurser. Tre kategorier vinnare kan skönjas när Capio på så sätt skapar vinster i välfärden. Patienterna blir friskare snabbare, beställarnas pengar räcker längre och bolaget tjänar mer pengar.

Capio hade expansiva planer i början av förra decenniet och köpte sjukhus i flera länder i Europa. För tio år sedan var siktet inställt på att bli störst i Europa. Bolaget hade precis köpt ett spanskt sjukvårdsbolag för 3 miljarder kronor och hade 16 000 anställda i sju länder. Ett par år senare, 2006, köptes bolaget ut från börsen för 17 miljarder kronor.

Det då vildvuxna bolaget har därefter ansats ordentligt under nio år med riskkapitalbolagen Nordic Capital och brittiska Apax Partners som ägare. Bolaget klövs när de förvärvade brittiska och spanska verksamheterna såldes vidare. Bolaget driver nu sjukvård i fyra länder, har 12 400 anställda, och när bolaget sätts på börsen vid halvårsskiftet igen är marknadsvärdet knappt 7 miljarder kronor.

Bolaget skriver på elva platser i det aktuella prospektet att bolaget är paneuropeiskt och betraktar sig som ”ett av Europas ledande hälso- och sjukvårdsföretag”. Men tvärtemot de stolta parollerna har det internationella inslaget i bolaget minskat. Och det är i Sverige som den mesta tillväxten har skett. Sverige­affären uppgick till drygt 2 miljarder kronor, 15 procent av koncernomsättningen, när bolaget köptes loss från börsen 2006. Numer är hälften av bolagets omsättning i Sverige. Försäljningen nådde under fjolåret 6,5 miljarder kronor.

Bolagets näst viktigaste marknad, Frankrike, har under samma tid ökat från 2,7 miljarder kronor till 4,9 miljarder i försäljning.

De två länderna står alltså för 87 procent av verksamheten och bolaget är såklart beroende av hur ersättningssystemen utvecklas i de här två länderna.

Berglund har iscensatt en ambitiös tillväxtplan och har sedan 2011 gjort 15 mindre förvärv, mest i Sverige. Tyngst väger förvärvet av Carema Sjukvård för tre år sedan. Bolaget hoppas under de kommande åren öka försäljningen med 8–9 procent om året, där hälften är organisk tillväxt.

För en utomstående låter det som om ­ribban lagts väl högt. Historiskt, under de senast åtta åren, har bolaget nått en ­organisk tillväxt på drygt 4 procent årligen. Och ­några vinster att dela ut till de gamla ägarna, riskkapitalbolagen, har det inte blivit ­under de senaste tre åren. Engångskostnader och räntekostnader på nettoskulden, som ­uppgår till 3,5 miljarder kronor, har pressat resultatet på sista raden från vinster till förluster i välfärden.

I emissionen säljer de nuvarande ägarna aktier och bolaget gör samtidigt en ny­emission om 750 miljoner kronor. Pengarna ska gå till att betala bolagets skulder. Aktierna säljs till fast pris, för 48,50 kronor, vilket ger ett värde på hela koncernen på 6,8 miljarder kronor. Med de flesta mått mätt serveras därmed inte aktien med rabatt. P/e-talet är 20 för nästa år med Affärs­världens antaganden, vilket är i nivå med vad ­analytikerna värderar ett knippe europeiska sjukhuskonkurrenter till. Företagsvärdet i relation till rörelsevinsten (ev/ebit) uppgår till 14,7 vilket är högre än snittet för de europeiska konkurrenterna (13,5).

Den politiska risken för Capio är inte att vinster i välfärden stoppas, som Vänsterpartiet vill. De kraven kan regeringen runda. Den verkliga risken för det Sverigetunga bolaget är i stället att landstingen krymper ersättningen. Det ekonomiskt krisdrabbade Stockholms läns landsting drog till exempel med ett pennstreck ned ersättningsnivåerna med 5 procent tidigare i år. Ett mått på den svenska politiska risken kan erhållas av den som jämför Capiovärderingen med den lilla svenska klinik-konkurrenten GHP Specialty Care. Den senare aktien handlas ungefär 30 procent billigare än Capioaktien.

Capioaktien ser därför ut att vara fullvärderad och den som vill teckna aktier i Capio gör det troligen av ideologiska skäl. Det kommer bättre köptillfällen längre fram. Teckna ej.

Aktien tecknas till fredag 26 juni hos SEB och Carnegie.