Nätet går med vinst!

Så här i efterhand kan 1912 sägas vara ett märkesår för internet. Det är året när den österrikiske ekonomen Joseph Alois Schumpeter skriver sitt banbrytande verk “Theorie der wirtschaftlichen Entwicklung”. Schumpeter hävdar att ekonomin drivs framåt av innovationer eller nya kombinationer som individuella entreprenörer sätter samman. Kreativ förstörelse kallar han det.

90 år senare har internet medverkat till en monumental omstrukturering av näringslivet, men efter den stora kraschen för internetaktierna för tre år sedan har omstöpningen helt skett i det tysta.

Tvärtemot vad man kanske kan tro har dock internet aldrig påverkat världen så mycket som i dag. Och tidigare hånade internetbolag har börjat leverera. Amazon, Ebay, Yahoo och Google är numer ohotade världsdominanter med tvåsiffriga tillväxttal, goda marginaler och varumärken fullt i klass med Coca Cola och McDonalds. Och de är inte ensamma. Enligt en undersökning från aktieanalysföretaget Pegasus Research, som citeras i Business Week, var 84 av 208 amerikanska börsnoterade internetföretag lönsamma under fjärde kvartalet i fjol. Trenden är stigande, liksom kurserna.

I Sverige finns motsvarigheter. Netonnet, som säljer konsumentelektronik via nätet, omsätter 400 miljoner kronor och är nära vinst. Auktionssajten Tradera, ett svenskt svar på Ebay, går med vinst. Och allt fler traditionella industriföretag gör som Cisco, Dell och IBM, det vill säga utnyttjar nätet för att komma närmare kunden och effektivisera sina verksamheter.

Vinsterna syns emellertid inte alltid eftersom det handlar om besparingar och effektiviseringar som alla måste göra. Men omstöpningen av värdekedjorna är katastrofal inom många återförsäljarled. Exempelvis hotar utslagning för resebyrånäringen. Processen är inte helt olik den produktivitetsfarsot som slog ut så gott som alla svenska småjordbruk för några decennier sedan.

Frågan är nu om vi har börjat vänja oss vid internet och dess effekter? Knappast. Fortfarande ligger antagligen den stora omstöpningen framför oss. Distributionsfenomen som Kazaa väntar på att bygga om mer än bara musikbranschen. Trådlöst internet utmanar telekomindustrin. Och fortfarande finns mycket stora produktivitetsvinster att hämta hem genom att låta datorer sköta tjänstejobb, integrera värdekedjor och optimera verksamheter. Mer kreativ förstörelse med andra ord.

En hel del av detta sker genom att det numer finns tillgång till rå datakraft som vi tidigare bara kunde drömma om. Genom att låta en superdator korsköra två terrabyte datainformation om köpare av Disneyfilmer med köpare av barnkläder i olika storlekar, lyckades exempelvis den brittiska detaljhandelskedjan Safeway att häromåret sälja fler videokopior av 101 Dalmatiner än någon annan handlare. Och via internet kan allt fler få tillgång till sådan datorkraft.

Historien om Kazaa handlar om vad som händer när en bransch som sysslar med digitaliserbara saker möter internet. Musik är ett av de första och tydligaste exemplen på internets effekter. Runt hörnet väntar dock fler branscher på sin motsvarighet till Kazaa. Nästa offer kan bli programvaruindustrin där programvara med öppen källkod blir allt vanligare.

Det innebär att programmerarna helt enkelt låter sin kod bli fri för vem som helst att använda och förbättra. En mycket stor del av världens webbsidor kör helt och hållet på fri programvara redan i dag och fenomenet sprider sig som en präriebrand.
Gratisfenomenet har också spritt sig till innehållet. I allt högre grad tillåter upphovsmannen fri publicering och hämtar hem intäkter på andra håll, exempelvis musiker som tjänar pengar på konserter och t-shirts i stället för på musik.

Så vad betyder det i längden att internet tillhandahåller en lång rad tjänster gratis? Sannolikt kommer vi att få fler överraskningar framöver när det gäller hur olika produkter kan ersätta varandra. Tv- och dataspelen slog ut delar av serietidningsmarknaden. Nya tv-kanaler via internet är bara en tidsfråga. Ungdomarna börjar ersätta idrottande med dataspel och snart kanske simulatorupplevelsen av att spela golf på S:t Andrews är tillräckligt acceptabel för att stanna hemma från golfbanan när det regnar. Och vad gör modeindustrin när kläder blir digitala och kan byta färger och mönster likt kameleonter? Det vore dumt att tro att de dynamiska effekterna stannar av just när internet börjar ta fart.

Hur ska det sluta? Schumpeter, för sin del, har en idé. 30 år efter publiceringen av sin revolutionerande teori om kreativ förstörelse gick han till provokativt försvar av monopol i boken Capitalism, Socialism and Democracy. Även om den teorin är entreprenörsfrånvänd och förutspår kapitalismens undergång är monopol precis vad de ledande internetbolagen är på väg att få efter att ha ägnat sig åt det senaste århundradets mest kreativa förstörelse.

Schumpeter dog 1950 och fick aldrig uppleva internet, men han skrattar nog i sin himmel.