”Naturintresset förde mig mot det här jobbet”

Det är fredagseftermiddag i Hässleholm. Från vindkraftsbolaget Eolus fönster syns livsmedelsbutiken Citygross och rondellen Grönängsplan. Påskliljorna blommar och nere på Tredje Avenyen kostar dagens lunch 69 kronor. Per Witalisson tågpendlar från Älmhult och går den korta promenaden från centralstationen till kontoret varje dag.

– Om Eolus hade startat i dag hade man nog lagt det i Stockholm eller Malmö, men våra kunder finns i Paris, München och Frankfurt och det är nära till Kastrup. Jag är dessutom djupt rotad smålänning.

Per Witalisson började på Eolus redan år 1998. Då låg huvudkontoret på över­våningen i grundaren Bengt Simmingskölds villa i Osby i norra Skåne och Witalisson var revisor. Med tiden kom han att bli djupare involverad i bolagets affärer och till slut fick han välja sida. År 2006 klev han in som ekonomichef och sedan 2012 är han vd för vindkraftsbolaget.

– Det som lockade var kreativiteten och de vilda idéerna, att hitta lösningar och anpassa sig efter förutsättningarna. Det har verkligen varit en resa tillsammans med ­pionjärer, säger han.

Som barn och ända upp till 20-årsåldern var Per Witalisson aktiv scout. Naturintresset fick han med sig från hemmet i Braås och än i dag är friluftsliv ett stort intresse och andningshål.

– Det bryter av mot allt annat hetsigt man gör. Det finns tid att tänka, fundera och uppleva saker ur ett annat perspektiv, säger ­Witalisson.

Mest uppskattar han att bara vara ute i naturen och skulle sakna närheten till skogen mer om han var tvungen att flytta än han saknar storstadens utbud i dag. I Älmhult har han joggingspåret runt husknuten, i ­augusti fiskar familjen kräftor och på vintern blir det isfiske och skidåkning. Nästa år ska Per Witalisson delta i sitt livs första Vasalopp.

– Jag tror absolut att mitt naturintresse fört mig mot det här jobbet, kombinationen av natur- och miljöfrågor med affärer i vindkraftsverksamheten.

Eolus affärsidé bygger på att projektera och uppföra vindkraftsparker, och därefter avyttra dem till en avtalad partner. Bara i undantagsfall och om Eolus är den som värderar parken högst ska bolaget vara ägare. Därför består portföljen av tre delar: projektering och byggnation, elproduktion samt drift- och förvaltning.

För att finansiera framtida projekt vill ledningen öka takten i avyttringen av de egna parkerna.

– Att bygga och sälja anläggningar kommer att vara den absolut dominerande verksamheten för oss. I siffror, under all förutsägbar framtid, står den delen för mer än 90 procent av vår omsättning, säger Per Witalisson.

När branschen blir mer och mer specialiserad vill Eolus vara den part som förverkligar projekt och säljer dem nyckelfärdiga eller som byggklara projekt ur portföljen. Under innevarande kvartal lämnas två projekt över till kund, Långmarken utanför Kristinehamn och Iglasjön i Kungsbacka. Långa cykler ger ett ojämnt kassaflöde. Räkenskapsåret 2015–2016 var Eolus första förlustår sedan starten 1990, men nu väntas betalningar rulla in. När bokslutet för det första kvartalet stängde sista november i fjol hade bolaget en nettokassa på 51 miljoner kronor samt outnyttjade krediter hos Handelsbanken på 900 miljoner kronor.

– Det innebär att vi kan genomföra alla projekt som vi har fattat investeringsbeslut om. Vi hade vid senaste bokslutet en orderstock på 590 miljoner kronor. Internt jobbar vi med 24 månaders likviditetsplanering, så vi har god framförhållning, säger Per Witalisson.

I pipen ligger såväl Googleprojektet i Sundsvall, vilket ska försörja internetbolagets finländska serverhall med el tio år framåt, som investeringen på norska Øyfjellet – Eolus hittills största projekt med 110 vindkraftverk och en maximal effekt på 330 MW. Parken byggs på toppen av en klippvägg som stupar ner mot en fjord, vilket betyder stora tekniska utmaningar och höga krav på turbinerna som måste tåla extrema vindar.

På andra sidan Atlanten har Eolus förvärvat tre projekt under utveckling i Nevada och i Kalifornien. På det största projektet i södra Nevada hoppas Eolus få tillstånd att etablera ett par hundra vindkraftverk inom några år. Kraftledningarna från Hooverdammen passerar nära projektområdet. Närheten till Las Vegas och möjligheter att mata in el till Kalifornien har varit viktiga parametrar för lokaliseringen, liksom delstatens beslut att stänga sitt sista kärnkraftverk.

– På några år har vi sett en stor omsvängning hos det amerikanska folket och en insikt om behovet av att ställa om till förnybar energi. Det finns en stark vilja att bli självförsörjande på energi och minska beroendet av importerad olja och gas, säger Per Witalisson.

Vindkraft står för 5,5 procent av den amerikanska elförsörjningen i dag, en siffra som kan dubblas till 2020, enligt branschorganisationen American Wind Energy Association.

Eolus ledning tror inte att president ­Donald Trumps klimatpolitik kan förändra den amerikanska marknaden nämnvärt och ser inte subventioner eller ekonomiska stimulanser till kolgruvor som politiskt genomförbara. Delstaternas självbestämmande är starkt och de kan genomföra vad de redan beslutat.

– Den stat där det byggs allra mest vindkraft är Texas, oljestaten Texas. Där säljer de vindkraftsel för 20 öre KWh, vilket är omöjligt för kol- och oljebaserad el att konkurrera med, säger Witalisson.

Det är inte heller kol och olja som är den största kommersiella konkurrenten till ­Eolus projekt i USA, utan solenergi.

Parisavtalet från år 2015, som trädde i kraft nu i november är också ett skäl till att Per Witalissons oro för den amerikanska marknaden inte är större. Att 195 länder ställer sig bakom det ger en enorm kraft, anser Witalisson, men att en del klimatskeptiker vill lämna avtalet rör upp känslor.

– Att inte ta behovet av omställningen på allvar – när 99 procent av världens forskare så tydligt är överens om behovet av omställning och människans påverkan, när man fortfarande ser inlägg om att vi inte behöver göra något eller att det skulle vara naturliga variationer – det kan få blodtrycket att stiga.

Kopplat till affärsintresset finns en drivkraft i teknikutvecklingen i förhållande till miljövinster. Bolagets första park på Öland bestod av som mest 13 verk som med stigande ålder monterades ned. Det som står kvar har på sina 25 år producerat lika mycket energi som en modern vindmölla gör på ett år. I ett av de amerikanska projekten ska 400 utdaterade kraftverk i Kalifornien ersättas med elva nya som beräknas producera tre gånger mer el.

– Det visar på en fantastisk utveckling, och att befinna sig i skärningspunkten mellan affärer och miljönytta är väldigt intressant. Om vi tänker oss att vi ska kunna lagra kärnbränsle i 10 000 år vore det väl sjutton om vi inte kan lösa frågan att lagra sol över natten eller vind när det inte blåser.

I Sverige står vindkraften för 10 procent av landets elproduktion med Västra Götaland som det vindkraftigaste länet. Under året passerar Sverige Danmark sett till effekt, och till 2020 ska den enligt regeringens mål dubblas från 15 till 30 TWh.

Politik, teknisk utveckling och marknad är dock inte helt synkade. I Norden brottas Eolus och andra projektörer med systemet kring elcertifikat som just nu resulterat i att de som investerat i förnybar el inte får betalt för sina insatser. Regeringen har också stoppat Eolus försök att etablera Sveriges största havsbaserade vindkraftspark utanför Blekinges kust. Anledningen var att vindkraftens och Försvarsmaktens intressen i området inte var förenliga. Eolus hade då petat in ett tiotal miljoner kronor i förstudier.

– Ett ja hade inte inneburit att parken byggts, utan gett förutsättningar för att gå vidare med projektutvecklingen, som kunde ha lett fram till ett investeringsbeslut.

Energimyndigheten säger i en samhällsekonomisk analys från februari i år att havsbaserad vindkraft kommer att bli viktig på sikt, men att den inte ser några skäl att stötta denna utbyggnad före år 2030. Myndigheten gör bedömningen att landbaserad vindkraft fram till dess kommer att vara mer kostnadseffektiv.

– Tyvärr ser det inte bra ut för havsbaserad vindkraft i Sverige. All risk ligger på projektören, säger Witalisson.

I andra änden av projekteringsprocessen finns miljövännerna, som överlag är positiva till vindkraft, tills den ska etableras i deras närområde. En stor del av landets beslutade vindkraftsinvesteringar överklagas och tillståndsprocesserna kan bli långdragna även om det är ovanligt att vindkraftverk stoppas. Från tillståndsgivning till färdig medelstor park tar det ungefär ett år.

– På nationell nivå är vindkraft bland de populäraste energikällorna, men när det kommer till enskilda projekt finns en oro. Varg och vindkraft ska alla ha en uppfattning om, därför är det viktigt att kommunicera vad vindkraft innebär, säger Witalisson.

Volymmässigt har Eolus sett ett skifte. De mindre investerarna som var med från början, lantbrukarna, grannarna och det lokala näringslivet, har lämnat plats åt institutionella investerare som pensionsfonder och försäkringsbolag med låga kapitalkostnader. Dessa följs av kundkategorin offentliga investerare, kommuner och landsting som både vill säkra sina energikostnader och uppnå klimatmål, men också gärna skyltar med att de har egen vindkraft. Som exempel kan nämnas Malmö stad, Region Skåne och Kalmar läns landsting. Vidgar man ringen utanför Eolus finns liknande avtal mellan kommuner som Sollentuna, Kumla, Örebro, Uppsala och olika vindkraftsbolag. ”Glädjekalkyl” och ”utanför kommunens ­huvuduppdrag” har de kritiska rösterna ekat, men att hålla sig med egen vindkraft och att minska sitt ”koldioxidavtryck” ligger i tiden, säger Per Witalisson:

– Ikea har hundra procent förnybart i sin svenska verksamhet. Fortsättningen blir ­säkert att framsynta företag kommer att ställa samma krav på sina leverantörer. Google säger att nästa generation av deras användare inte kommer att acceptera något annat är grön el. Framgent kan Per Witalisson mycket väl tänka sig att jobba med miljöfrågor på något sätt.

– Engagemanget finns ju och vi måste öka förståelsen för att alla måste ta ansvar om det finnas en bra värld kvar för kommande generationer.

Men Småland lämnar han helst inte, bara tillfälligt. I sommar inleds bygget av familjens sommarstuga vid Laholmsbukten på västkusten. Där har Per Witalisson tillbringat somrarna sedan barnsben och föräldrarna har fortfarande sommarhus vid havet. Det nya huset blir familjens egen oas.

– Jag är inte särskilt händig så om det här ska stå klart i rimlig tid är det krav från familjen att jag inte ska bygga själv. Men det är dags att flytta hemifrån vid 45-årsåldern.

Av: Jennie Lorentsson

Eolus Vind

Omsättning: 637,2 miljoner senaste räkenskapsåret.

Huvudkontor: Hässleholm, även kontor i Göteborg och Halmstad.

Anställda: Cirka 35.

Största ägare: Domneåns Kraftaktiebolag (9,5 procent), Avanza Pension (4,6 procent), Hans-Göran Stennert (3,6 procent).

Börsvärde: 503 miljoner kronor, handlas på Stockholmsbörsens Small Cap-lista.

Ordförande: Hans-Göran Stennert.

Per Witalisson

Bor: Älmhult.

Ålder: 45 år.

Familj: Sambo och två döttrar, 11 och 15 år.

Karriär: Efter ekonomistudier med inriktning på entreprenörskap vid Växjö universitet började han jobba för Ernst & Young i Älmhult. Fick Eolus som kund 1998 och blev dess ekonomichef 2006, och vd sedan 2012.

Intressen: Friluftsliv, idrott och motions­idrott i alla former – löpning, skidåkning, volleyboll och innebandy.

Elleverantör: Svensk naturenergi med 100 procent vindkraft.

Bil: Dieselvolvo. ”Men nästa blir en elbil.”