Nobelstiftelsen tär på kapitalet

De senaste årens börsras sätter sina spår i Nobelstiftelsens kassavalv. Förmögenheten har fallit från nära fyra miljarder kronor vid tusenårsskiftet till cirka tre miljarder i dag. Samtidigt ligger nivån på Nobelpriset kvar på tio miljoner kronor, för tredje året i rad.

Det betyder att stiftelsen i år tänjer på sina egna principer för hur stor del av förmögenheten som får betalas ut. Stiftelsen har en riktlinje när det gäller hur stora kostnaderna för Nobelprisen, prisarbetet och administrationen får vara.

Kostnadsnivån ska inte överstiga tre procent av marknadsvärdet av det totala kapitalet. Siffran gäller som ett genomsnitt “över tiden”.

Under fyraårsperioden 2001-2004 ser det nu ut som om stiftelsen överskrider gränsen varje enskilt år.
2001 var siffran 3,2 procent, 2002 3,0 procent och i år blir kvoten, om fjolårets administrationskostnader håller i sig, 4,0 procent.

För 2004 blir siffran 3,3 procent, men det kräver att tillgångarna växer med tio procent under året.

– Att leva upp till nivån 3 procent 2004 hanteras i pågående budgetprocess. Och kvoten år 2000 var 2,4 procent, säger Åke Altéus som är stiftelsens ekonomidirektör.

Kostnader kan kapas
Ska kostnadskvoten pressas till nästa år finns egentligen bara två vägar: antingen får administrationskostnaderna eller nivåerna på Nobelprisen sänkas.

Att minska antalet anställda, det finns 11 personer på stiftelsen, ger mest nålpengar. Men sänks Nobelpriset från tio till åtta miljoner kronor, från totalt 50 till 40 miljoner kronor, är kalkylen i hamn.

Det senare vore ett sensationellt drag. Nivån på Nobelpriset har inte sänkts sedan 1949.
Ett sådant beslut skulle också bryta mot en annan riktlinje som Nobelstiftelsen arbetar efter sedan drygt tio år, nämligen att priset ska vara realt oförändrat år från år.

– Priset har höjts icke oväsentligt sedan 1991 och i dollartermer är det avsevärt högre än bara för något år sedan. Inget beslut föreligger angående storleken på nästa års Nobelpris, säger stiftelsens vd Michael Sohlman

Två fonder utslängda
Fjolåret var inget lätt år för Nobelstiftelsen. Dåliga aktieaffärer gav ett bokföringsmässigt resultat som landade i ett minus på över en halv miljard kronor.

– Innevarande år ser bra ut. Vi kan återlägga hela den nedskrivning på över 300 miljoner kronor som vi gjorde förra året, säger Sohlman
Fjolårsförlusten fick snabbt konsekvenser. I januari i år blev Handelsbanken och Pictet fonder utslängda som förvaltare i samband med att stiftelsen sålde två tredjedelar av sina svenska aktier, eller nästan en fjärdedel av sitt aktieinnehav, för 414 miljoner kronor.

– Man håller kvar vid, och prioriterar, de fonder som går något bättre, konstaterar Sohlman.
Därmed finns bara Nordea/Trevise kvar hos Nobelstiftelsen som förvaltare av svenska fonder.

– Med dem har vi ett bra samarbete, säger Sohlman.
Den stora aktieförsäljningen skedde därmed nära botten på världens aktiebörser och stiftelsen har gått miste om delar av den uppgång som skett efter 12 mars i år.

I oktober hade stiftelsen tillgångar för cirka tre miljarder kronor, en uppgång med åtta procent sedan årsskiftet.KULTUR OCH KAPITAL MÖTS

I Nobelstiftelsens styrelse möts ekonomer och industrialister som Jacob Wallenberg och Marcus Storch och representanter för akademierna, Horace Engdahl (Svenska akademien), Erling Norrby (Kungl vetenskapsakad). Ordförande är Bengt Samuelsson, professor. Wallenbergövervikten avspeglas inte i valet av aktieförvaltare. Nästan enbart utländska förvaltare sköter Nobelarvet. Två undantag är Nordea/Trevise (136 mkr) och Carnegie (361 mkr) av det totala aktievärdet på 1,6 miljarder kronor (dec 2002)