Nordea: Riksbanken håller gasen i botten

Den 10 februari lämnar Riksbanken nytt besked om penningpolitiken. Nordea räknar med att den penningpolitiska inriktningen förblir intakt, med en oförändrad reporänta och räntebana fram till och med första kvartalet 2024.

”Riksbankens februarirapport kommer att karaktäriseras av en viss lättnad. Inflationsprognosen för första halvåret 2021 kommer nämligen att justeras upp ovanligt mycket. Den svenska ekonomin har också klarat krisen mycket bättre än förväntat. Det ekonomiska läget är väsentligt annorlunda jämfört med vad centralbanken räknade med i sina rapporter under 2020”, skriver chefsanalytiker Torbjörn Isaksson i sin makroanalys.

Trots att den högre inflationen, starkare arbetsmarknaden och bättre ekonomin minskar sannolikheten för en räntesänkning anses en räntehöjning eller minskning av uppköpsprogrammen vara mycket avlägsna.

”Beslutsfattarna på Brunkebergstorg lär betona att stimulanserna inte får dras tillbaka för tidigt. Riksbanken har sannolikt 2011 i färskt minne. Då höjdes reporäntan, vilket i akademiska kretsar anses vara ett stort misstag”, skriver Isaksson.

För att motivera att penningpolitiken förblir expansiv torde Riksbankens budskap överlag vara förhållandevis pessimistiskt. Inflationen är i fokus för Riksbanken och då krävs kraftiga stimulanser för att lyfta prisökningarna.

Nordeas inflationsprognos för första kvartalet 2021 är omkring 1 procentenhet högre än Riksbankens novemberprognos och enligt bankens bedömning toppar KPIF-inflationen tydligt över 2% till våren. Denna uppgång ses dock som tillfällig och inflationen väntas variera omkring 1 procent från och med andra halvåret 2021.

Vidare väntar sig Nordea att det kommande protokollet kommer att visa på en splittrad direktion, bland annat vad gäller uppköpsprogrammen av obligationer och utrymmet för räntesänkningar.

Vad gäller uppköpsprogrammen av obligationer räknar Nordea med att uppköpningstakten minskar under andra kvartalet efter den tillfälliga ökningen under årets inledning. Fördelningen mellan stats-, bostads- och företagsobligationer blir däremot oförändrad.