Robert Bergqvist: ”USA:s politik ger bilden av en ny global systemkris”

Vi vänder oss gärna till historien för att förstå framtiden. Sammanfattningen av första halvåret 2025 liknar mer en dramatisk och allvarlig krigs- och krisbok än en förutsägbar och traditionell konjunkturrapport.

Marknaden beskrivs som oroväckande ”tyst”. Global riskaptit har de senaste 2-3 månaderna varit stark, men samtalet om vad som egentligen håller på att hända har tystnat.

På väg mot ny era

Jag har alltid varit – och lär förbli till sista andetaget – en uthållig börsoptimist. Men nu går inte ekvationen ihop. Risken har steg för steg ökat för ekonomiska bakslag under hösten och 2026. Prognoser nedrevideras. Samtidigt har globala börser hitintill inte reagerat på ett förväntat sätt. Det skapar en gnagande oro.

Vi kan redan nu slå fast: 2025 är inte en parentes, det är ett vägskäl. Vi är i rekordfart på väg in i en ny era. Att nu titta för mycket i backspegeln, i stället för genom framrutan, kan ge rejäla dikeskörningar för investerare, företag, politiker och centralbanker.

Vi lämnar en värld där ekonomin formade politiken – och kliver in i en där politiken formar ekonomin. Bilden blir tydligare för varje dag. Världen förändras betydligt snabbare än vad våra referensramar och ekonomiska modeller klarar av att uppdateras.

Konjunkturcykelns död?

I denna nya verklighet gäller det att hålla huvudet kallt. Vi måste se upp med att inte dras in i ett drömland som färgas av decenniers imponerande höga avkastning från aktier och långräntor.

Stockholmsbörsen har de senaste 25 åren stigit med 200%. Samtidigt har en 10-årig svensk statsränta fallit 3,3 procentenheter (fallande ränta betyder högre pris).

2025 har serverat en giftig cocktail av extrem oförutsägbarhet och komplexitet. Den har tre huvudingredienser. Dels har vi ingen tydlig konjunkturcykel att navigera efter. Står vi inför konjunkturcykelns död? Dels påverkas tillväxten av kraftfulla megatrender – säkerhetspolitik, energiomställning, klimat och demografi – vilka nu driver strukturella skiften.

Nytt ramverk för investerare

Dels utgör Trumps politik en djupgående kris för det globala ekonomiska, finansiella och politiska systemen. USA:s policyskiften, utspel och beslut, ger bilden av en ny global systemkris.

En global systemkris träffar i princip alla världens länder och minskar investerares och företags möjlighet till geografisk diversifiering och därmed riskreducering. Det ökar den totala risknivån i hela världsekonomin och det globala monetära systemet.

Investerare ställs inför ett nytt ramverk: hur hanterar man portföljer när korrelationer bryts, när geopolitik slår direkt mot kassaflöden, och när tillväxtutsikterna är binära beroende på politiska utspel och utfallet i nästa val, inte nästa räntebesked?

Det säkerhetspolitiska läget är djupt oroande. Det finns tyvärr få skäl att tro på en stabilisering inom överskådlig tid.

Ökade risker för USA:s finanser

För investerare innebär detta ett nytt riskparadigm: geopolitisk risk har gått från att vara tämligen frånvarande och extremt svårvärderad till en nödvändig beslutsparameter. Men vi har fortfarande svårt att kvantifiera den.

Frågan är om vi under sommaren och hösten kan se början på slutet för USA:s handelskrig – eller är det slutet på början?

Tullar sätts inte bara utifrån handelsmål, utan är även verktyg för säkerhetspolitik och industristrategi. Optimisten säger att handelsströmmar kan liknas vid vatten; den har förmågan att kunna ”rinna runt och förbi hinder”. Vi får hoppas på det.

Riskerna för USA:s offentliga finanser är också påtagliga och växande. Ett stagflationsscenario där tillväxten faller varaktigt till 1%, och där både inflation och upplåningskostnad biter sig fast på nivåer över 4%, stressar USA:s offentliga finanser och därmed även ränte- och aktiemarknaden.

Verkligheten hinner ikapp

Europa då? Kontinenten har vaknat, men har ännu inte stigit ur sängen.

Visst, det sker positiva framsteg: Bryssel diskuterar gemensam försvarsindustri, gemensamma obligationsupplägg och ökad satsning på strategisk infrastruktur. Men risken för EU-fragmentering växer – se bara på utvecklingen i Ungern, Polen, Tyskland och Frankrike. Och utan enighet blir ingen geopolitisk aktör stark.

I höst väntas verkligheten hinna i kapp de seismiska skiftena i USA:s politik. Då bör USA:s ekonomi bromsa in och inflationen och arbetslösheten stiga.

Det väntas ta sig uttryck i att Trump kalibrerar utspel och beslut utifrån ekonomiska, finansiella och politiska risker.

Men det förtjänas att upprepas: Trumps namnteckning är aldrig skriven i sten.

Krävs mod att tänka nytt

Vi ser redan hur globala investerare omallokerar: minskad exponering mot USA och ökad mot till exempel europeiska tillgångar, guld och asiatiska tillväxtmarknader. Dollarns status som globalt ankare är hotad och utmanad även om anpassningen går långsamt.

För investerare innebär detta både risker och möjligheter.

En möjlig europeisk upprustning av försvar och energi kan driva sektoriell tillväxt, medan svag politisk sammanhållning kan skapa volatilitet. Här krävs selektivitet och flexibilitet i portföljkonstruktionen.

Bortom kortsiktiga marknadssvängningar kan djupare strukturella förändringar omforma den globala ekonomin, med risk för att omkullkasta företagsstrategier och undergräva den långsiktiga tillväxten.

De företagsledare och investerare som har störst chans att lyckas är de som förstår de långtgående konsekvenserna av ekonomiska och geopolitiska trender.

När spelplanen ritas om snabbare än reglerna hinner skrivas, krävs modet att tänka nytt – och kraften att agera trots osäkerhet.

För den som lyckas kombinera makroperspektiv med beslutsförmåga finns möjligheterna kvar – om än på nya platser. Men titta inte för mycket i backspegeln. Historien skänker trygghet men kan göra oss blinda för det som väntar.

Robert Bergqvist är seniorekonom på SEB