Oljan – Rysslands riskfyllda raketbränsle

Det mesta ser för närvarande ljust ut i rysk ekonomi. Höga energi- och råvarupriser pumpar upp företagsvinster och statskassa och ger regeringen utrymme att vara generösare mot befolkningen. Riskerna på kort sikt handlar, förutom att oljepriset faller tillbaka kraftigt, om hög inflation och en starkare rubel. Svenska exportföretag har hoppat på tåget och Ryssland klättrar snabbt som marknad för dessa företag.

Den ryska ekonomin har vuxit med i genomsnitt cirka sex procent per år under de senaste fem åren. Förra året landade tillväxten på omkring 6,5 procent med en tydlig förstärkning av tillväxten under slutet av perioden. Det ryska finansdepartementet uppskattar att omkring två procentenheter av tillväxten under 2005 berodde på oljepriset. Så huvuddelen av tillväxten kommer från annat håll, främst detaljhandel och investeringar.

Även i år väntas tillväxten bli runt sex procent. Visserligen har landet svårt att öka produktionen av olja och gas eftersom investeringarna i den sektorn varit alltför låga under senare år. Ryssland är trots detta världens näst största oljeproducent och toppar när det gäller gasproduktionen.

Och med fortsatt höga energipriser fortsätter kapital att flöda in i statskassan. Något som kommer att ge utrymme för såväl sänkta skatter, högre löner inom statsförvaltningen och höjda pensioner. Så även i år är det den privata konsumtionen som kommer att vara den främsta drivkraften bakom tillväxten. Uppemot 10 procents ökning av konsumtionen är en vanlig prognos på marknaden.

De starka statsfinanserna har också inneburit att Ryssland kunnat betala tillbaka skulder till internationella valutafonden och andra kreditgivare i förtid. Överskottet i statsfinanserna uppgick till nära sju procent av BNP under 2005, så även i år väntas viss förtidsinlösen av utlandslån ske. Landets utlandsskulder uppgår till cirka 30 procent av BNP, att jämföra med 160 procent i slutet av 1990-talet.

Dessutom har landet stora överskott i bytesbalansen till följd av det höga oljepriset och har den fjärde största valuta­reserven bland tillväxtländerna (efter Kina, Taiwan och Sydkorea).

Inflationen, som i dag ligger på dryga 10 procent, fortsätter dock att vara ett problem och den ryska centralbanken väntas därför höja räntorna under året. Det stora inflödet av kapital stärker också rubeln vilket försämrar konkurrenskraften och investeringsviljan inom annan industri. Beroendet av energi och råvaror riskerar därför att öka. Något som inte befrämjar tillväxten på lite sikt. Reformpolitiken har också legat nere under senare år och statsmakterna har stärkt sitt grepp över vad de ser som strategiskt viktiga företag, främst inom energisektorn.

Men mot en strikt ekonomisk horisont så ser det ljust ut för Ryssland de kommande åren. Även om oljepriset skulle falla tillbaka något. De starka statsfinanserna ger utrymme för betydande finanspolitiska stimulanser, löften som redan har getts.

Hög tillväxt i Ryssland är också goda nyheter för svensk ekonomi. Under förra året ökade den svenska exporten till Ryssland med 17 procent (till och med november). Och om exporten, vilket det mesta talar för, ökar i samma takt även i år passerar Ryssland Kina som svensk exportmarknad redan i år.

Importmässigt har ryssarna redan passerat Kina efter en uppgång i svensk import från Ryssland med 51 procent i fjol. Det är främst importen av högsvavlig “ryssolja” som ligger bakom den uppgången, efter att svensk raffineringsindustri ställt om produktionen till just den typen av olja.

Raffineringsmarginalerna är skyhöga vilket gjort bland annat Preemraff till en veritabel penningmaskin.