Oväntad räntesänkning

Riksbankens talesmän brukar ju, för att vara på en centralbank, vara extremt tydliga och nästan i klartext tala om i förväg när räntan ska sänkas eller höjas.

Den här gången lyckades det inte riktigt och de flesta väntade sig en oförändrad reporänta.

Att beslutet var oväntat syntes på marknadsräntorna som föll efter beslutet. Ett par timmar efter beslutet låg sexmånadersräntan 0,1 procentenheter lägre än på onsdagen och även de långa räntorna hade fallit en del.

Otydligheten kanske berodde på att det var ovanligt svårt att bestämma sig. Å ena sidan har den internationella konjunkturen blivit klart svagare och det syns även i den svenska industristatistiken.

Även om Sveriges så kallade inköpschefsindex (en konjunkturbarometer för industrin) steg en del i november så är den sammantagna bilden att industrikonjunkturen fortfarande är svag. Den uppgång som såg ut att vara på väg under våren har kommit av sig och nu går det trögt.

Samtidigt väntas kronan bli starkare och oljepriserna har fallit tillbaka. Tillsammans med svagare internationell konjunktur innebär det att vi inte kommer att få någon inflation via importpriserna.

Tar inga risker
Å andra sidan är det större risk att det inhemska inflationstrycket ökar. Arbetslösheten är låg och uppsägningen av Kommunals avtal innebär att lönerna inom denna sektor bör öka litet snabbare.

URBANS SISTA SÄNKNING: Bäckström avgår vid årsskiftet.

Just nu ser inte risken att dessa löneökningar ska sprida sig till andra områden så stor ut, den svagare konjunkturen försämrar ju förhandlingsläget för löntagarna i den privata sektorn. Men eftersom arbetslösheten är så låg i utgångsläget är steget dit inte alls långt.

Men riksbanken tar knappast några större risker ännu så länge.

Man har ju gått fram försiktigt och sänkt med en kvarts procentenhet i november och ytterligare en kvarts procentenhet från och med den 11 december.

Inga fler sänkningar i korten
Nivån på 3,75 procent är inte heller särskilt låg i dagens situation med en så pass svag konjunktur. Av riksbanken egna prognoser kan man utläsa att en reporänta på 3,75 procent (om inflationsförväntningarna ligger på två procent, vilket de gör nu) är neutral, det vill säga den har varken någon stimulerande eller åtstramande effekt på ekonomin.

Riksbanken räknar också med att en ränteförändring på en procentenhet påverkar både BNP-tillväxt och inflation på ett till två års sikt med 0,4 procentenheter. Det betyder att den senaste månadens sammanlagda sänkning på en halv procentenhet skulle höja BNP-tillväxten och inflationen med ett par tiondels procentenheter.

Av riksbankens egen prognos att döma ligger det nu knappast några fler räntesänkningar i korten.

Enligt riksbankens prognos skulle inflationen med oförändrad reporänta bli 1,9 procent nästa år och 2004. Efter dagens räntesänkning borde den enligt riksbankens egen modell hamna exakt på målet två procent.

Nu måste det nog till nya negativa överraskningar för att räntan ska sänkas igen.