Överlevaren

När Lehman Brothers sökte konkursskydd spreds genast rykten på marknaden att schweiziska UBS skulle bli den första europeiska investmentbank att fallera. Att spekulationerna uppstod kan ha att göra med att UBS faktiskt är den aktör som tagit mest förluster på strukturerade kreditprodukter i Europa. Så här lång handlar det om 315 miljarder kronor.

I bokslutet i våras visade UBS röda siffror för första gången i historien och förlusten uppgick till 29 miljarder kronor. Därefter har det varit märkligt tyst om koncernen, som före krisen var en av världens största affärsbanker. Andra aktörer har fallit som flugor, men inte UBS. Affärsvärlden träffade bankens europachef Alex Wilmot-Sitwell, som har en förklaring.

– Jag tror att de snabba åtgärder vi har genomfört gör att vi relativt sett är i en mycket starkare position för att möta de problem som marknaden står inför i dag, säger Sitwell, som har jobbat elva år i banken och aldrig sett någonting liknande i sin karriär.

– Jag tror att de senaste 12-14 månaderna har varit de svåraste i många människors yrkesliv. Det har helt klart varit de värsta i min karriär och de svåraste under min tid på UBS. Vi har ställts inför problem och uppriktigt sagt har det varit extremt svårt, plågsamt och mycket traumatiskt.

UBS smala lycka var en av de första bankerna att råka illa ut. Redan i maj 2007 fick UBS stänga en hedgefond som snabbt råkat i svårigheter efter starten ett år tidigare. När sedan vidden av subprimekrisen började stå klar i augusti uppdagades det att UBS hade gigantiska positioner i strukturerade kreditprodukter med koppling till amerikanska bostadslån.

Det blev inledningen till ett år av mer eller mindre total kris för UBS. Arbetet som har följt har varit gigantiskt och har skett på i huvudsak på tre områden.

En central åtgärd är att kapitalbasen har återställts till samma nivå som före krisen det vill säga runt 320 miljarder kronor. Nedskrivningarna i räntepapper hade alltså utplånat hela kapitalet.

I december gjordes en konvertibelemission på cirka 76 miljarder kronor till investerare i Singapore och Mellanöstern. I våras en nyemission där gamla och nya aktieägare tillförde UBS ytterligare 95 miljarder. Resultatet är att banken vid slutet av andra kvartalet hade en kapitaltäckningsgrad (enkelt uttryckt eget kapital i relation till totalt kapital) på 11,6 procent. Det kan jämföras med den amerikanske konkurrenten JP Morgans 9,1 procent.

Under våren har också företaget blivit mer öppet om vilka riskpositioner som fanns och meddelat att dessa skulle minskas kraftigt.

– En annan åtgärd vi har vidtagit är att minska vår skuldsättning, och krympa balansräkningen genom att minska våra exponeringar.

Det är en rejäl bantning som genomförts. Balansomslutningen har minskats med en fjärdedel till omkring 13 000 miljarder kronor och exponeringen mot till exempel subprimerelaterade produkter har minskats från motsvarande 193 till 47 miljarder kronor.

Utöver den rena krishanteringen har UBS också gjort en strategisk genomgång av hela verksamheten. De tre affärsområdena, Global Wealth Management & Business Banking Division (private banking), Asset Management (kapitalförvaltning) och Investment banking, ska vara helt självständiga enheter som ska kunna stå på egna ben. Men att dra slutsatsen att uppdelningen är en förberedelse för att sälja ut någon av delarna är fel, enligt Wilmot-Sitwell.

– Det finns inget beslut eller någon agenda för att dela upp koncernen. Jag anser att vår affärsmix och vår affärsmodell är mycket bra. Vad vi behöver göra är att försäkra oss om att verksamheten drivs på ett sätt som gör varje enskild affärsenhet stabilare och att varje affär kan mätas på ett effektivt och transparent sätt. Men även så att kapitalet allokeras på det sätt som varje affärsområde behöver för att generera en avkastning som är i linje med våra strategiska mål. Det är det som är drivkraften bakom den strategiska översynen.

Sedan februari i år är svensken Jerker Johansson ansvarig för en av de tre delarna, investmentbanken. Han har tidigare arbetat 22 år på Morgan Stanley, senast som ansvarig för den globala aktiehandeln mot institutionella kunder. Och även han har en del att göra just nu.

– Jerker Johansson är upptagen med att se över investmentbankens strategiska positionering inför framtiden. Särskilt med syfte att försäkra sig om att verksamheten är riktigt dimensionerad och strukturerad inför nästa steg i utvecklingen.

Även här handlar det om att minska verksamheten och sänka kostnaderna till en mer uthållig nivå. Sedan förra hösten har 4 000 personer tvingats lämna divisionen och nu står det klart att 2 000 till får gå.

Bankverksamhet är en fråga om förtroende och tillit. Kan man lita på UBS?

– Ja, man kan lita på oss. UBS har varit en enormt framgångsrik affärsrörelse där vi har verksamhet i världsklass inom “wealth management”, kapitalförvaltning, och kärnverksamheten i investmentbanken. Helt klart har vi skadat vår verksamhet och vårt anseende det senaste året och vårt jobb är nu att bygga upp anseendet och kompetensen inom organisationen igen.

– Jag tror att den viktigaste läxan vi alla måste lära oss är att detta är en väldigt plågsam påminnelse för bolagen om vikten att hålla sig till sin kärnverksamhet. Jag tror att en del av problemen på marknaden beror på ett slags “me too”-strategi. I finanbranschen har för många bolag försökt göra alla saker för alla människor och förlorat fokus på sin kärnkompetens.

En annan lärdom är att de anställdas löner och bonussystem måste vara helt i linje med aktieägarnas långsiktiga intressen och att det måste bli ett ökat fokus på att skapa aktieägarvärde. Och UBS väntar sig att det kommer att ske en översyn av ersättningsprogrammen både för egen del och i hela branschen.

– Helt klart är det ett område där vi får se många förändringar. Så svaret blir: Ja, vi kommer att anpassa oss till marknadens vilja. Uppriktigt sagt tror jag att det är önskvärt för alla.

Så här långt verkar blodflödet i UBS ha stillats. Vid en extra bolagsstämma förra veckan meddelade ordförande Peter Kurer att UBS förväntas göra en mindre vinst under tredje kvartalet, och nästa år förväntas banken åter göra vinst på helårsbasis. Så långt är allt gott och väl, alltså, men i kreditkrisens tid ska man nog inte ropa hej för tidigt.

UBS är en av de banker som har drabbats hårt av rykten, men klarade sig alltså ändå. Alex Wilmot-Sitwell tycker heller inte att de förbud mot blankning som införts i flera länder är en bra idé.

– Jag tror inte att någon anser att blankning är den huvudsakliga drivkraften för de problem vi ser på finansmarknaderna i dag. Det vore löjligt.