Prognosmatchen

De flesta av Sveriges prognosmakare har nu levererat sina vårprognoser för Sveriges ekonomi. Det går att skönja en klar uppdelning av prognosmakarna i två olika lag. Den stora skiljelinjen mellan de två lagen är hur de tror att tillväxt respektive inflation ska utvecklas i Sverige framöver.

Det första laget har en defensiv syn på utvecklingen. Här råder pessimism och optimism på samma gång. Laget tror på en fortsatt ganska svag tillväxt och stigande arbetslöshet (pessimism), men det betyder i sin tur att inflationen sjunker tillbaka och att löneökningarna dämpas (optimism). Inga drastiska räntechocker med andra ord. Däremot blir det knappast något utrymme för ytterligare skattesänkningar. Budskapet är därmed i princip att inget ska göras. Vi ska härda ut eventuella svårigheter eftersom de är övergående. Nästa år blir det bättre. I det defensiva laget finner vi regeringen, Konjunkturinstitutet, SEB med flera.

Motsatt budskap

Det andra laget har en mer offensiv syn på utvecklingen. Där spelar Handelsbanken, Aragon, LO, OECD med flera. Här är budskapen i många stycken de motsatta. Tillväxten hamnar i år kring två procent.

Arbetslösheten ökar inte, vilket i värsta fall kan leda till komplicerade löneförhandlingar. Riksbanken tvingas därmed rycka ut med relativt drastiska räntehöjningar.

De flesta i det offensiva laget förordar en mer aktiv ekonomisk politik. Det finns visst hopp om att löneoron kan hållas tillbaka med skattesänkningar. Handelsbanken jämför med utvecklingen i Finland, där skattesänkningar under senare tid använts som morot för att hålla tillbaka löneutvecklingen.

Enligt Affärsvärlden så vinner det offensiva laget prognosfajten. Det blir inte ens någon jämn match. Hittills i år har exporten ökat snabbare (framför allt nettot mellan export och import), inflationen blivit högre, arbetslösheten lägre och statsfinanserna bättre än de flesta räknat med. Inte minst exporten har utvecklats förvånansvärt starkt under inledningen av året. Och hur det defensiva laget ska få ihop årets exportutfall (trots Ericsson) med synnerligen försiktiga exportprognoser övergår Affärsvärldens fattningsförmåga. Framför allt som de flesta av lagdeltagarna räknar med en klart bättre omvärldskonjunktur under loppet av det här året. Undrar i vilken bransch det är som exporten ska minska?

Tröstmål

Tröstmålet för de defensiva prognosmakarna bygger på att de lägger betydligt större vikt vid svårigheterna för regeringen att hålla utgiftstaket i budgeten. För trots, eller kanske snarare på grund av, ökad tillväxt så fortsätter de höga sjukskrivningstalen att gäcka regeringens synnerligen optimistiska prognoser om hur kostnaderna för sjukskrivningar kommer att dämpas. Och utan minskade kostnader på den posten är det svårt att se hur utgiftstaket kan hållas.

Därmed inte sagt att det inte finns utrymme för skattesänkningar. Det utrymmet kan fortfarande hämtas från ett stort och stigande överskott i hela den offentliga sektorns finanser. Och eftersom det redan i dag ser ut som om skatteintäkterna blir betydligt högre än det första lagets kalkyler så finns här utrymme med råge.