PWC tvingas utge 23 miljoner för felaktig rådgivning

År 1999 avled kvinnan i lungcancer. Under sin levnad gjorde hon sig känd för att driva flygbolag, samla dyrbar konst samt ha dåliga dryckesvanor.

Då kvinnans hälsa avsevärt försämrades ville hon planera inför generationsskiftet. Hon gick till Öhrlings (numera Öhrlings PricewaterhouseCoopers, PWC), som var familjens mångåriga rådgivare för att söka ledning angående skattekonsekvenser inför hennes arv. Vid sin bortgång uppgick kvinnans förmögenhet till 103 miljoner kronor.

Vad som hände var att Öhrlings lämnade den felaktiga upplysningen att det saknade betydelse om en kvittningsemission hunnits registreras hos Patent- och registreringsverket. Senare fastslog domstolarna att det har stor betydelse. Misstaget gav dödsboet skattekostnader på 22 miljoner kronor.

Kvinnans dödsbo stämde därför revisionsbyrån och krävde kompensation för den skada som orsakats.

Tingsrätten skriver i sin dom att den som är rådgivare med sakkunskap i skattefrågor har långtgående förpliktelser när det gäller att belysa en tilltänkt transaktions skattekonsekvenser. Om rådgivaren är försumlig kan detta leda till skadeståndsansvar.

”Med bakgrund av de rättsliga tolkningsdata som fanns tillgängliga vid tidpunkten för rådgivningen kan [rådgivaren NN] inte anses ha haft fog för sin uppfattning att registrering av emissionen saknade betydelse. Det står alltså klart att Öhrlings bedömning av rättsläget inte var korrekt”, skriver tingsrätten i domskälen.

Vidare förklarar tingsrätten att för att en felaktig upplysning ska kunna leda till skadestånd krävs det att uppdragsgivaren skulle handlat annorlunda om denne hade haft de riktiga uppgifterna. Uppenbarligen skulle kvinnan handlat annorlunda om hon visste att skillnaden utgjorde 23 miljoner kronor.

Det enda Öhrling har att komma med till sitt försvar är att dödsboet till följd av sen reklamation borde förlora sin rätt att göra gällande skadeståndsanspråk mot bolaget. Tingsrätten meddelar dock att dödsboet lämnat reklamation inom skälig tid.

Ärendet överklagades till hovrätten som gör samma bedömning som tingsrätten.

Hovrätten menar som övriga instanser att RSV:s rekommendation DT 1991:31 och kommentarerna till denna i skatterättslig doktrin är av stor vikt.

”Rekommendationen får därmed anses ha sådan betydelse att skatterådgivare kan förväntas känna till och beakta den vid rådgivningen. Under alla förhållanden har bristen på vägledande domstolsavgöranden rörande den aktuella frågan inneburit att det funnits skäl att vara extra försiktig. Det nu anförda innebär enligt hovrättens mening att Öhrlings i vart fall borde ha insett att det fanns en beaktansvärd risk för tidpunkten för att registreringen skulle kunna få betydelse för arvskatten”, skriver hovrätten i sin dom.

PWC åläggs därför att utge 22,5 miljoner kronor till dödsboet samt ersätta motpartens rättegångskostnader på drygt 900 000 kronor.

– Vi tyckte att vi hade goda förhoppningar att ha framgång i det här målet. Bland annat hade vi stöd av framstående rättsvetenskapspersoner när det gällde sakfrågorna. Därför är vi naturligtvis besvikna då hovrätten inte delade vår uppfattning, säger Peter Clemedtson, styrelseordförande för PWC.

Ska ni överklaga domen?
– Det är inte omöjligt. Men det är något som våra juridiska ombud har att överväga. Sedan får vi tillsammans med dem överlägga om vi ska gå vidare.