Räkna med het debatt i ägarfrågan

Hettan i ämnet företagsstyrning - corporate governance - skruvas upp ytterligare under 2005. Fokus kommer att hamna på utsatta minoritetsaktieägare, oberoende ledamöter, höga ersättningspaket, liksom krav på utdelning av företagens överskottskapital.

Den åsbrinkska Svensk kod för bolagsstyrning blev 2004 års stora ickehändelse. Genomarbetade ekonomisk forskning på området fick alltför tidigt ge vika för politiska kompiskompromisser. Ändå står kärnfrågan kring företagsstyrning, corporate goverance, mer i fokus än någonsin. Småaktieägare och institutionella placerare som vill sätta kraft bakom orden på vårens bolagsstämmor har alla möjligheter att hämta stöd hos både EU och internationell forskning.
Fyra frågor står högst på dagordningen:

1. Skydd för minoritetsaktieägare. Problemet med kontrollaktieägare som agerar i eget intresse finns i de flesta länder. På global nivå är det Kina som tilldrar sig ekonomernas uppmärksamhet. Den kinesiska staten har ett oproportionellt stort inflytande. Internationellt är spelreglerna på den svenska aktiemarknaden, med stiftelser, investmentbolag, samt A-och B-aktier, minst lika ifrågasatta. Frågan om A- och B-aktier är inte heller begraven EU-kommissionen.

2. Oberoende styrelseledamöter har inom EU förvandlats till en nyckelfråga för att förbättra styrelsearbetet. Det har speciellt bäring på Sverige där ordet oberoende bannlysts i den svenska koddebatten till förmån för ägardominerade styrelser. Det svenska arbetet med nomineringskommittér, för att få tillstånd väl fungerande styrelser, är i det sammanhanget ett spännande experiment.

3. Ersättningspaketen till företagsledningarna har blivit så hett att EU-kommissionen arbetar med at ta fram riktlinjer för hela den gemensamma marknaden. Bland den expertis som kommissionen lyssnar till finns Harvardprofessorn Michael Jensen som visat på det svaga sambandet mellan rikligt belönade chefer och bolagets långsiktiga värdeutveckling. Aktiemarknaden, som tidvis övervärderar aktier, fungerar helt enkelt inte tillräckligt bra för att belöningssystemet ska fungera.

4. Kampen om vem som ska ta hand om pengarna i överkapitaliserade börsbolag handlar om långt mer än snabba klipp för kortsiktiga finansklippare. Professorn Marco Becht, på corporate governance-institutet ECGI i Bryssel, har visat att bolag som avyttrar verksamheter och delar ut pengar till aktieägarna utvecklas bättre än de som använder köpeskillingen till nya förvärv. På ett seminarium på SNS den 9 december, pekade ett exempel från den tyska marknaden tydligt på att så är fallet. Gambros renodling och förvärv av de amerikanska Vivra-klinikerna, liksom den planerade avyttringen av dessa, går i samma riktning.
Den som vill veta mer om vad som pågår kan med fördel vända sig till forskarna knutna till SNS Corporate Governance Forum, ECGI i Bryssel eller till professor Erik Berglöf, engagerad i governancefrågor inom SITE på Handelshögskolan i Stockholm. Samtliga befinner sig på betryggande avstånd från kompiskoden i Ägarsverige.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.