Rätt positionerat för opiatepidemi

Amerikanska myndigheter slåss mot en epidemi av opiatmissbruk. Den fighten har Uppsalaföretaget Orexo drivit i snart fem år. Från nyår är det Europas tur. Det kan sätta fart på den pressade kursen.

KÖP När Nikolaj Sørensen tog över rodret för det noterade läkemedels­företaget Orexo i februari för snart fem år sedan förstod han ganska snart vad som behövde göras. I årsredovisningen för 2013 skrev han i sitt första vd-ord att ”Opiatberoende är närmast att likna vid en epidemi i USA”. Han skrev också att ”fler människor dör till följd av att de ätit smärtstillande läkemedel som innehåller opiater än de som dör av alla illegala droger och trafik­olyckor tillsammans.”

Sørensen var på den tiden ganska ensam på barrikaderna. Men han ­talade alltså redan då om att USA befann sig i en krigsliknande situation. Liknelsen är träffande – för precis som med många krig är ansträngningarna för att få slut på orolig­heterna oftast kraftlösa.

Men så för snart två år sedan skedde vad han betecknar som ett genombrott.

– Jag var på väg till San Francisco, satt i Phoenix och såg Newsweek. Det var första gången som opiatberoende hamnade på första sidan på en av de stora tidningarna i USA. Rubriken var ”Why are white Americans dying younger?”

Underrubriken ”The painful truth” gav en ledtråd om orsaken.

Enligt tidningen Time Magazine dog förra året 59 000 till 65 000 amerikaner till följd av missbruk av och/eller överdoser. Den stora ­majoriteten är dödsfall till följd av att ­patienter blivit beroende av receptbelagda smärtstillande läkemedel. Det är, som de ansvariga myndig­heterna formulerade sig, ett nytt 11 september var tredje vecka.

– Det går inte att blunda längre. Många har upplevt att det drabbat socioekonomiskt svaga grupper, men det stämmer inte. I USA är det en epidemi som drabbar alla personer, från rik till fattig, säger ­Sørensen.

I USA finns enligt olika uppskattningar upp till 65 miljoner människor i farozonen att bli beroende av de här värktabletterna. Cirka 20 miljoner är redan beroende.

Bakgrunden till den galopperande utvecklingen är att amerikanska ­läkare har haft en tradition av att ordinera opiatbaserade värktabletter för en lång rad smärttillstånd, allt från ryggskott till cancersmärtor. Många patienter blev snart beroende och hamnade i en ond spiral av missbruk och kriminalitet.

För i dagarna fyra år sedan kom så beskedet från den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA att Orexo fick grönt ljus att sälja läkemedlet kallat Zubsolv, mot opiatberoende, som bolaget utvecklat. Medicinen har en verksam substans som binder sig till kroppens molekyler på samma sätt som en opiat skulle göra. Finessen med medicinen är att den snabbt går ut i blodet och därmed blockerar lusten att ta morfin.

När medicinen skulle lanseras sågs den som revolutionerande. Visst, det fanns en marknadsledare i form av Suboxone, som innehöll exakt samma blandning av verksamma substanser, men Orexos preparat gav snabbare effekt och smakade dessutom godare, en inte obetydlig fördel när sjukvården ska förmå missbrukare att följa en behandlingsplan. Veckorna innan de första tabletterna såldes nådde ­aktien till en rekordnivå kring 180 kronor, motsvarande ett sammantaget börsvärde kring 5 miljarder kronor.

Sedan har det mest gått utför. Under ­semestrarna i år nådde aktien rekordlåga 27,50 kronor, den lägsta nivån på fem år. Kursraset har flera orsaker.

Viktigast är det enkla faktum att Zubsolv inte blev den säljsuccé på den viktiga USA-marknaden som ledningen hoppats på.

Vad värre är. Bolaget, som de första åren tog marknadsandelar, började i fjol förlora mark igen, delvis för att CVS Caremark, ett av de stora amerikanska försäkrings­bolagen, plockade bort Zubsolv från listan över läkemedel som försäkringsbolaget var villigt att betala för.

Dessutom har patentstriderna avlöst varandra. Bolaget har bland annat stämt irländsk-amerikanska Actavis i tre separata processer för olika typer av patentintrång.

Flera faktorer talar nu ändå för att Orexo har det värsta bakom sig.

Analytikers och investerares hård­bevakning av bolagets marknadsandelar döljer det faktum att marknaden växer och att Orexo stadigt har lyckats öka försäljningen under de senaste tio åren. Bolaget säljer nu (2016) Zubsolv för mer än 500 ­miljoner kronor på den amerikanska marknaden.

I augusti i år meddelades också att ­Zubsolv är tillbaka på CVS Caremarks lista ­tillsammans med huvudkonkurrenten.

Bolaget är lönsamt. 2017 blir efter ackumulerade förluster på 1,3 miljarder kronor enligt ledningen det andra året i rad med rörelseöverskott. Därmed är en av bolagets viktigaste målsättningar uppnådd. För nästa år räknar Affärsvärlden med ett betydligt större överskott.

Zubsolv står i begrepp att lanseras på nya marknader. Under fjärde kvartalet väntas klartecken från den europeiska läkemedelsmyndigheten att börja sälja medicinen i Europa och därefter står andra länder på tur. Försäljningen i Europa rullas ut under nästa år och på sikt kan den europeiska marknaden bli lika stor som den amerikanska.

På börsen värderas Orexo numer till cirka 1 000 miljoner kronor. Det är inte dyrt för ett bolag som inte bara har näsan över ­vattenytan, utan som räknar med starkare år framöver. Om vinsterna växer som vi ­förmodar betalas aktien till modesta tio gånger nästa års vinst. Prislappen kan jämföras med ett av de senaste nytillskotten i branschen på Stockholmsbörsen, Göteborgsbolaget Irlab Therapeutics, som utvecklar mediciner mot Parkinsons sjukdom. Irlab, som i bästa fall kan ha en medicin framme om fem år, ­värderas till det dubbla.

Affärsvärlden har varit skeptiskt inställd till Orexo-aktien. För två år sedan tryckte vi på säljknappen och sedan dess har ­kursen fallit med 27 procent. Nu är aktien nere på attraktiva nivåer. Köp med riktkurs 53 kronor.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Curasight