Råvaror i botten

Världens råvarupriser har inte varit lägre än nu sedan 1977.Världens råvaruindex, Bridge-CRB, som med 17 sammanvägda råvarorhar nästan samma höga status som New York-börsens industriindexDow Jones, föll i slutet av förra veckan till den lägsta nivånpå 21 år.Metallpriserna har fallit trendmässigt, med cirka 0,5procent per år, i flera decennier, vilket förklaras av den ökadeeffektiviseringen som tillåter lönsam drift trots lägre priser,konstaterar Marian Radetzki, chef vid forskningsinstitutet SNSEnergy.

MEST ASIENDe nuvarande metallprisfallen, i flera fall 20 procent eller merbara i år, förklaras i första hand av minskad efterfrågan iAsien. Producenterna i dessa länder har börjat skeppa tillvästvärlden. Ett exempel kan vara japansk och koreanskstålexport till USA, som ökat med 110 respektive 66 procent tillsammanlagt 3,1 miljoner ton under årets första fem månader.Realekonomiskt får de låga metallpriserna inga deflatoriskaeffekter i världsekonomin. Problem uppstår i stället i ländersom är stora råvaruproducenter:Metallmarknaderna är alldeles för små för att de ska få ett(realekonomiskt) genomslag, säger Marian Radetzki, som förmodaratt priserna på världsmarknaden på sikt stiger igen i vanligcyklisk ordning.

Ett par faktorer ökar nu oron inom gruv- och metallindustrin.Dels gäller det oron för en eventuell konjunkturnedgång i USA,som skulle sänka efterfrågan och priserna ytterligare. Dessutomhar den senaste ryska utvecklingen pekats ut som en ytterligareosäkerhetsfaktor.

Bedömare världen över tror inte längre att Ryssland harmöjlighet att pumpa ut råvaror på världsmarknaden för att stillasina kapitalbehov – råvarulagren är tömda och gruvorna kan intejobba snabbare på grund av flaskhalsar i transporter ellerproduktion. Tvärtom är det inte omöjligt att den sönderfallanderyska ekonomin – strejker och brist på underhåll – bidrar tillatt exporten av viktiga råvaror, som koppar och aluminium,faller. Ett exempel kan vara världens nickelproduktion, därrekordlåga priser har pressat stålföretaget Avesta-Sheffieldnegativt i över ett års tid. Så mycket lägre lär priserna dockinte bli: världens största producenter, Ryssland och Kanada somstår för 20 procent av världsproduktionen vardera, kör redan förfullt.Fundamenta, god efterfrågan på de största marknaderna,Europa och Nordamerika, talar för en uppgång, säger Karl-AxelWaplan, marknadschef vid Boliden.

OLJEPRISER LÅGAOljepriserna behöver däremot inte stiga och där finns ingahistoriskt cykliska traditioner att falla tillbaka på. Den från1997 ökade produktionsnivån i Mellanöstern lär bestå, förmodarMarian Radetzki.

Kärnan av Opec-länderna har ökat produktionen för att tamarknadsandelar. Och i Mellanöstern tjänar man bra med pengarvid ett oljepris på 10-12 dollar per fat. Produktionskostnadernaär bara 1-2 dollar.

Prisfallen på råvaror har satt gruv- och prospekteringsaktier igungning lite varstans i världen. Ett exempel är denSydafrikabaserade jätten Biliton som när det noterades påLondonbörsen för ett år sedan värderades till över 60 miljarderkronor. Fallande råvarupriser har ett år senare halverat densiffran. Här hemma påverkas Kanada-noterade Boliden. Kursennådde nyligen en ny botten, fyra Kanada-dollar, att jämföra med16 vid börsintroduktionen i Toronto för ett år sedan. På sammasätt påverkas en handfull mindre svenska olje- ochgruvprospekteringsföretag. De senare är i hög grad inriktade påguldletning (se artikel på sid. 21).

OSÄKER PLACERINGProblemet för dessa är delvis att guldet alltmer spelat ut sinroll som säker placering, en uppfattning som slutligtbekräftades under förra veckans globala finansoro. I takt medövriga tillgångspriser backade också guldet på en enda dag medhela tre procent, till cirka 271 dollar per uns på deinternationella marknaderna (73 kr per gram). Priset är detlägsta i nominella termer på 19 år och tycks slutligt klargöraatt det dyra guldet var en parantes under främst 1980-taletsosäkra kalla-krigs-år.

Det viktigaste skälet till att ädelmetallen nu betraktas som enmetall vilken som helst hänger samman med att centralbankervärlden över har börjat minska på sina guldreserver. Skulleutförsäljningar bli av i stor skala lär det bli press påpriserna – centralbankerna har ju guld motsvarande 15 årsproduktion i valven.

Tunga metaller

Metallprisfall från 1 juli 1997, procent.

Aluminium -11Bly -18Guld -15Koppar -35Nickel -41Tenn +2Zink -29(Källa: LME)