Regeringen: Tydliga risker i det finansiella systemet

Regeringen överlämnar på fredagen en så kallad resultatskrivelse till riksdagen om läget i det finansiella systemet. I skrivelsen pekar regeringen på att ytterligare åtgärder krävs för att bland hantera annat den höga skuldsättningen bland hushållen och stärka bankernas motståndskraft.

I resultatskrivelsen uppges det att de åtgärder som regeringen har vidtagit tillsammans med Finansinspektionen sedan den dramatiska hösten 2008 när finanskrisen slog till med full kraft har gett resultat.

”Motståndskraften hos bankerna är större, konsumenterna får mer och tydligare information och stabiliteten i det finansiella systemet är högre. Men det finns ett fortsatt behov av att hantera de tydliga risker som kvarstår, som t ex bankernas beroende av marknadsfinansiering och den höga skuldsättningen bland hushållen”, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

”Det är viktigt både för det enskilda hushållet och för samhällsekonomin i stort att hushållen inte har högre skulder än att de skulle klara av en förändrad livssituation, arbetslöshet eller ett prisfall på bostadsmarknaden”, anser regeringen samtidigt.

För Sveriges del är vikten av finansiell stabilitet och stor motståndskraft mot finansiella störningar extra viktigt eftersom vi har en av Europas största banksektorer i förhållande till ekonomin, resonerar regeringen vidare.

”Det svenska banksystemet är det finansiella navet inte bara för Sverige utan även för Norden och Baltikum. Det är även ryggraden i modern samhällsekonomi. Om det finansiella systemet inte fungerar lamslås den övriga ekonomin. Jobb och produktion drabbas kraftigt när hushåll och företag inte har tillgång till exempelvis krediter och grundläggande betalningstjänster inte fungerar”, uppges det.

Regeringen fortsätter arbetet med att stärka bankernas motståndskraft och att se över riskerna med hushållens höga skuldsättning.

”Som det finansiella stabilitetsrådet framhöll efter sitt möte den 23 maj inleder regeringen och myndigheterna nu ett arbete med att se vilka åtgärder som bör vara nästa steg för att stärka stabiliteten ytterligare. För hushållens del kan det handla om åtgärder som uppmuntrar mer amorteringar”, heter det.

Beträffande bankerna är deras buffertar i form av eget kapital mot oväntade förluster och finansiella störningar fortfarande lägre än i andra länder, trots att deras kapitaltäckning i riskvägda termer har ökat, uppger regeringen.

”På internationell nivå pågår arbete för att utforma lämpliga s k bruttosoliditetskrav för banker, liksom krav på att en viss andel av skulderna på balansräkningen ska kunna omvandlas till aktiekapital i kristider. Det kommer även komma internationella krav på att banker och andra kreditinstitut ska ha stabilare finansiering med bättre matchning mellan tillgångarnas löptider och skuldernas löptider”, fortsätter regeringen.

Avslutningsvis noteras att regeringens arbete för att säkra finansiell stabilitet inte har någon slutpunkt. Det kommer alltid att pågå, eftersom finansmarknaderna utvecklas och förutsättningarna därför hela tiden ändras, heter det.

 

 



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.