Risk för ”nedtur”i dansk ekonomi

Dansk ekonomi är viktig för Sverige. Danmark är vår femte största exportmarknad och våra marknadsandelar på andra sidan sundet ökar stadigt. Svensk export har ökat med 40 procent sedan 2001. Verkstadsprodukter är överlägset störst. Därefter följer kemi, livsmedel, telekom och papper.

Enligt en undersökning i The Economist har Danmark världens bästa affärsklimat. I Danmark är svenska företag störst på utländska direktinvesteringar med 17,5 procent. Det finns 900 svenskägda bolag i Danmark, varav 650 helägda dotterbolag.

Men efter en mycket hög tillväxt 2004-2006 har dansk ekonomi nu saktat in. En ny bilskatt i april i fjol dämpade stämningen på köpfesten. Sedan har hushållens konsumtion också försvagats när högre boräntor biter och boomen på bostadsmarknaden har tagit slut.

Danmark kommer att rasa i västländernas tillväxtliga, från toppen i fjol till botten 2009 när bostadsbyggandet faller och företagens investeringar sjunker. Flaskhalsar begränsar investeringar och export. Under den glödheta högkonjunkturen har arbetslösheten halverats från 185 000 vid vändningen 2004 ned till 90 000. Andelen arbetslösa har nått 3,2 procent, vilket är den lägsta noteringen på 33 år. Organisationen Dansk Industri beräknar att 66 000 jobb står lediga.

Läget på arbetsmarknaden blir värre de närmaste åren. Danmarks befolkning är bland de äldsta i världen. Arbetsmarknaden kommer att förlora 10 000-15 000 personer per år då stora årskullar går i pension. Och regeringens stödparti Dansk folkeparti tillåter trots det inte ökad invandring. I fjol gick partiet dock med på ett green card-system för högutbildad, ung arbetskraft. Systemet trädde i kraft i våras till arbetsgivarnas jubel.

Att importera arbetskraft från Sverige och Tyskland går däremot bra. Antalet svenskar som både bor och arbetar i Danmark har ökat explosionsartat de senaste åren, från bara 131 personer 2000 till 3 494 2006. Den siffran nästan fördubblades i fjol till 6 687. I år väntas antalet sjunka till omkring 6 000. Totalt jobbpendlar 20 000-25 000 svenskar dagligen till Danmark från Skåne. Den klara fördelen är att lönerna generellt är 10 procent högre i Köpenhamn, enligt Öresundsinstitutet.

Överhettningstendenser finns. Ett tydligt tecken är stigande inflation. Internationella faktorer som olja, mat och andra råvaror påverkar, men bristen på inhemsk arbetskraft leder till att lönerna drivs upp. Privatanställda fick höga lönelyft på 4,5 procent i fjol. Nu i vår väntas svåra löneförhandlingar för offentliganställda och finanssektorn.

I detta läge leker regeringen med elden. Sedan tidigare har Danmark låst fast två ekonomiska styrspakar: växelkursen är fast mot euron och styrräntan följer Europeiska centralbankens ränta. Inför valet den 13 november låste statsminister Anders Fogh Rasmussen en tredje spak: Han upprepade löftet om stopp för skattehöjningar och lovade sänkt inkomstskatt.

Samtidigt höjs krav på ökad offentlig konsumtion för att förbättra kvaliteten i vården och barnomsorgen. Det finns risk för budkrig mellan partierna om vem som spenderar mest på välfärden. Mitt i allt detta ska regeringen försöka mjuklanda ekonomin.

Varningar kommer från alla håll. I december kritiserade Nils Bernstein, chefen för centralbanken Nationalbanken, regeringen för att planera en alltför expansiv finanspolitik 2008.

– Regeringen bör ompröva sin finanspolitik och lätta på trycket i ekonomin, sa han.

OECD varnar för att Danmark står vid en vändpunkt. En löneprisspiral kan försämra konkurrenskraften internationellt, vilket skulle kunna utlösa en korrigering av huspriser och en utdragen recession. OECD rekommenderar att Danmark skjuter upp de stimulerande inslagen i finanslagen 2008 till 2009 eller tar till besparingar.

Däremot anser Danske Banks chefekonom Steen Bocian att dansk ekonomi redan har kört av spåret och är svagt överhettad. Nu är det för sent med åtstramningar. De skulle bara förvärra läget.

Att gå med i euron skulle få begränsad effekt för dansk ekonomi. Regeringen har utlovat en folkomröstning om Danmarks EU-undantag – EMU, försvar och rättsliga frågor – någon gång under mandatperioden 2007-2011. I praktiken deltar Danmark redan i EMU. Danska kronan är till stor del symbolik och fernissa för folksjälen. Valutan är hårt knuten till den europeiska valutan och kursen har varit oförändrad sedan 1987, då mot D-marken. (Knytningen startade redan 1982.)

Visserligen är Nationalbanken formellt självständig, men följer ECB (liksom tidigare Bundesbank) slaviskt med 0,25 procentenheters påslag på den danska räntan. Den danska självständigheten består av 135 rödvita minuter innan Nationalbanken följer alla ECB:s beslut. En nackdel att stå utanför EMU (förutom räntepåslag och växlingskostnader) är förstås att Danmark nu inte får bestämma över räntan och euron.

Nå, nyårsfesten är över för denna gång. Nyårstorsken och kransekagen är uppätna. Dags att sopa undan konfetti och exploderade bomber, och plocka ned julelysene.

I sitt nyårstal var Anders Fogh Rasmussen fortsatt optimistisk och utlovade en mjuklandning för ekonomin 2008.

– Det går så bra att den största risken på det nya året faktiskt är att det går för bra. Hvis løn og andre omkostninger stiger hurtigere i Danmark end i udlandet så kan fremgang hurtigt blive vendt til nedtur.

BENGT LJUNG
bengt.ljung@afv.se

_____________________________________________________________

Danska kronan
Centralkurs mot euron: 7,46038 danska kroner per euro. Tillåts fluktuera +/-2,25%: Mellan 7,29252 och 7,62824 danska kroner per euro.