Riskerna är i första hand globala

Lågkonjunktur har varit ett tema i svensk ekonomi i närmare två år. Nu tycks tillväxtbotten passeras och svensk ekonomi är på väg ut ur lågkonjunkturen. Till hösten växer ekonomin på bred front och nästa år bedöms BNP-tillväxten komma upp mot 2 procent, vilket är i linje med potentiell tillväxt.

En konjunkturvändning har flera led. Tillväxten bottnar först, därefter fortsätter resursutnyttjandet att försämras då arbetsmarknaden ligger sent i cykeln. Ungefär ett halvår senare toppar arbetslösheten, som alltså fortsätter att stiga när tillväxten bottnat. Nordeas bedömning är att arbetslösheten stiger till närmare 7,5 procent i höst och att den sedan ligger kvar där under hela 2021. Eftersom statistiken laggar lär vi se en hel del svag data i närtid, trots att tillväxtbotten kan vara passerad.

Världskonjunkturen toppade runt årsskiftet 2017-2018 och har sedan dess utvecklats svagt. Med det som utgångspunkt har svensk export gått förvånansvärt bra under denna period. Å andra sidan har hushållen varit försiktiga, dels på grund av sättningen på bostadsmarknaden, dels på grund av oro för högre räntor. Mycket av den nedgång vi sett av svensk ekonomi har därmed varit en hemkokt soppa och inte som många tycks tro på grund av global avmattning. Framöver blir rollerna ombytta. Exporten utvecklas tillfälligt svagt samtidigt som hushållen gör comeback.

Hushållen har haft en gynnsam förmögenhetsutveckling de senaste åren. Inte minst de hushåll som både äger sin bostad och som investerat i fonder eller i aktiemarknaden. Med en stark förmögenhetsställning i ryggen och en fortsatt tro på låga räntor stiger bostadspriserna igen. Bostadspriser och privat konsumtion utvecklas ofta i takt, det vill säga läget på bostadsmarknaden är centralt för hushållens konsumtionsvilja.

Mycket talar för att bostadspriserna fortsätter upp ungefär i linje med den disponibla inkomsten, det vill säga 3–4 procent om året. De som förväntar sig att bostadspriserna ska stiga lika snabbt som före sättningen 2017 hoppas nog på för mycket. Då var det i första hand fallande räntor som drev på prisbilden, nu förväntas räntorna i stort ligga still och det är snarare utvecklingen av de disponibla inkomsterna som sätter takten.

Låga räntor stimulerar även investeringar och dämpar möjligen nedgången av bostadsbyggandet. Det samtidigt som kommunerna har stora behov och fått mer resurser den senaste tiden. När exporten tar fart igen under hösten växer därmed svensk ekonomi på bred front.

Riskerna är i första hand globala och de är flera. Nu senast coronaviruset, som är svårt att bedöma de ekonomiska effekterna av. Historiskt har inte den sortens epidemier satt några stora spår i tillväxten, men de kan förstås påverka riskaptiten. Vi vet ännu så länge för lite för att dra några stora slutsatser av de ekonomiska konsekvenserna. Börsen har dock backat på informationen.

I övrigt är det amerikanska valet i fokus under 2020, vilket kan komma att påverka såväl konjunktur som finans- och penningpolitik. Normalt växer amerikansk ekonomi några tiondelar mer valår då finanspolitiken är expansiv. President Trump brände dock av en expansiv finanspolitik redan i början av mandatperioden och 2018 förlorade republikanerna majoriteten i representanthuset i mellanårsvalet, vilket gör det svårare för dem att driva igenom sin politik. Amerikansk ekonomi ser ut att gå svagare innan det blir bättre. Makrodata indikerar sämre tider, medan framåtblickande indikatorer pekar på en vändning åt rätt håll.

Euroområdet ligger ungefär i fas med svensk ekonomi och tillväxtbotten tycks vara nu. Medan Kina bromsar in trots expansiv finans- och penningpolitik. Coronaviruset lär få vissa negativa konsekvenser på tillväxten i Kina. Nästa år firar kommunistpartiet 100 år och det lär å andra sidan bidra till expansiv politik.

Förutsättningarna för global återhämtning ser ljusare ut än på länge, samtidigt som flera risker består. För svensk del vädrar vi morgonluft, då tillväxtbotten passeras och ekonomin är på väg ut ur en mild lågkonjunktur.

Chefsekonom på Nordea som skriver krönikor i Affärsvärlden var fjärde vecka.

Hushållens finansiella förmögenhet ökade med hela 840 miljarder kronor tredje kvartalet i fjol jämfört med ett år tidigare. Det motsvarar närmare 40 procent av disponibel inkomst.