Så går börsen 2007

Går börsen upp för femte året i rad? Eller ska den amerikanska ekonomin kraschlanda? Tar inflationen fart? Sjunker dollarn ytterligare? Affärsvärlden tror att året som kommer blir ett mellanår. Börsen slutar med en mindre uppgång.

Två ekonomiska fenomen är mer pest för börsen än någonting annat: Inflation och recession.

Inget av detta finns på radarskärmarna inför det nya året, men med 20 procents uppgång i år och en fantastisk uppgång på 200 procent, utdelningarna inräknade, på knappt fyra år inställer sig ändå helt naturligt frågan: Är det dags för en nedgång igen?

Svaret är, antagligen. Men om den kommer i januari eller, som i år, lagom till försommaren, vet ingen. Och kanske handlar det mest om ett kortvarigt hack i en annars ganska stabil börskurva. Eller så inleds raset i höst när börsaktörerna börjar försöka få en överblick längre fram i tiden, mot slutet av 2008, perioden efter OS i Kina och senare.

För en sak står klar. Det som styr börserna är den övergripande ekonomiska utvecklingen i världen och börsen kan på lång sikt inte växa mer än den allmänna ekonomiska utvecklingen. Men det finns förutsättningar för fortsatt kursuppgång under kommande år, det verkar de flesta bedömare vara överens om. Störst sannolikhet har följande scenario:

Den amerikanska ekonomin tappar fart, men kraschlandar inte, samtidigt som de asiatiska länderna, inte minst Kina och Indien, håller farten uppe och den europeiska utvecklingen skjuter fart. Sammantaget betyder det goda förutsättningar för en stabil tillväxt med låg inflation som kommer att gynna världens börser. Komplicerande faktorer saknas för all del inte. Den tyska ekonomin kan sänkas av momshöjningar, den kinesiska kan kylas av revalveringar och här hemma kan kronan stärkas mer än vad marknaden har räknat med. Dessutom verkar det troligt att den svenska ekonomin står inför ännu ett starkt år. Arbetslösheten sjunker snabbt och en väntad stigande löneinflation gör att Riksbankens viktigaste styrränta kan komma att höjas mer än vad marknaden räknar med, kanske från dagens nivåer (15 dec) på 3 procent till 4,5 procent om ett år.

Bäddat för fortsatt vinstfest på börsen, alltså. Men det viktigaste är väl ändå värderingen?

Jo. Och den är gynnsam. Börsen är till och med billigare nu än vad den var för ett år sedan. Prognosmakarna som ingår i SME:s resultatsammanställningar har under året successivt höjt prognoserna för nästa års vinster vilket betyder att vinstmultiplarna, p/e-talen, är lägre nu än vad de var för ett år sedan. För ett år sedan var p/e-talet för Stockholmsbörsen i år 15-16. Nu i december är siffran för nästa år 14. Det är nivåer som är låga också i ett historiskt perspektiv. Nivån är ungefär som i Europa som helhet, där är siffran 13, och som i USA, 15

Följdfrågan blir förstås om man kan lita på att vinstprognoserna och vinsterna är uthålliga.

Det mesta tyder på det. Konjunktursignalerna runt om i världen är i huvudsak positiva, inte minst för att amerikanerna verkar lyckas undvika att hamna i en recession. Nästa åtgärd från den amerikanska centralbanken tycks bli en räntesänkning. Till det bidrar det faktum att till och med inflationssiffrorna i USA, som tidigare har varit oroväckande höga, nu faller tillbaka till nivåer kring 1,5 procent, mot över 4 procent för några månader sedan. Den främsta orsaken är förstås de billigare energi- och bensinpriserna.

Några ytterligare stötdämpare för börsen under det kommande året:

* Det stundar utdelnings- och återköpsfest när årets rekordvinster ska skiftas ut till aktieägarna. Direktavkastningen uppgår till cirka 5 procent räknat på börsen som helhet. Upp till 250 miljarder kronor kan delas ut eller återköpas, pengar som brukar gå tillbaka till aktiemarknaden. Verkstäder, Volvo och Telia Sonera väntas ensamma stå för lejonparten.

* Några år in på en högkonjunktur brukar det vara bäddat för storaffärer. Bud, fientliga uppköp och fusioner samt utköp gjorda av riskkapitalister kommer att gödsla världens börser.

* Den enorma tillväxten i Kina som bara i år väntas växa nära tio procent bildar en effektiv ekonomisk motor.

Hur påverkar det här olika branscher på börsen?

Affärsvärlden är försiktig till fastighetsaktier. Fastighetsbolagen är belånade och missgynnas när räntan stiger. Risken finns alltid att räntan stiger mer än vad Riksbanken hittills har signalerat. Skogsaktier får också varningsflagg. Bortsett från svenska sågverk, som gynnas av byggkonjunkturen, missgynnas skogen av den fallande dollarn.

Metallberoende bolag, som gruvor, SSAB och BE Group, kan missgynnas av den fallande dollarn men gynnas desto mer av fortsatt höga metallpriser. SSAB är samtidigt ett av börsens mest uppenbara uppköpsobjekt.

Bankerna däremot gynnas fortsatt av utlåningsyran, den ökade börsaktiviteten och av provisioner från de många företagsköpen och utköpen från börsen, liksom av nya börsnoteringar.

Sänkta inkomstskatter gynnar en rad bolag inom konsumentvaror som bidrar till att elda på den fortsatta köpfesten, inte minst butiker och kökstillverkare. Särskilt gynnade blir alla de företag som importerar varor från Asien för att sälja dem i Europa, som H&M, Lindex och Clas Ohlson.

Verkstadsbolagen och byggrelaterade företag gynnas i första hand av den goda farten i världskonjunkturen som kräver nyinvesteringar i maskiner, vägar och byggnader. Telekombranschen är jokern inför nästa år.

Operatörerna är satta under hård prispress, men flera av de gamla telemonopolen, som Telia Sonera, Telenor och British Telecom, är superkassaflödesmaskiner i några år till. Och i vart fall Telia Sonera har ställt en rekordutdelning i utsikt. På några års sikt hotas branschen av (nästan) gratis telefoni från bolag som Skype och andra internettelefonbolag. Bolag som Tele 2 överger nu fasta telefonnät i mogna länder som Frankrike och satsar i stället på mobiltelefoni i Ryssland.

Säkrare vinnare är telekomleverantörerna, både Ericsson och Nokia, som är branschledare på telenät, respektive mobiltelefoner.

____________________________________________

Optimistens 10 argument

* Räntorna stiger bara marginellt.

* Höga utdelningar.

* 6-7 procents direktavkastning.

* Kina övertar USA:s roll som motor.

* Uppköp och fusioner driver kurserna.

* Oljepriset faller.

* Vinstprognoserna höjs. Aktier är rimligt eller lågt värderade.

* P/e-talen är lägre än för ett år sedan.

* Bubblor finns inte i en globaliserad ekonomi.

* Sänkta skatter driver på köpfesten.

Pessimistens 10 argument

* Dollarn försvagas, kronan stärks.

* Riksbanken mister kontrollen.

* Inflationen skjuter fart, räntorna stiger mer än beräknat.

* Statliga utförsäljningar slukar kapital.

* Introduktioner dränerar börsen på kapital.

* Sveriges BNP kan inte öka snabbare än i år, 4-5 procent.

* Fem starka börsår i rad har aldrig tidigare inträffat.a

* Risken finns att Kinas ekonomi miljökraschar.

* Lånefesten bäddar för kreditsmällar.

* Det oväntade. Terrorattacker och naturkatastrofer.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.