Så gör Lantmännen en total HR-makeover

Lantmännens huvudkontor finns i en hög byggnad i Stadshagen i Stockholm. Satsningen på att bli en attraktiv arbetsgivare verkar inte ha omfattat just inredningen. Korridorerna med cellkontor är långa och omoderna. Det är annat som prioriteras när det gäller att profilera den anonyma koncernen som en attraktiv arbetsplats.

– Lantmännen är mitt inne i förändringsarbete, en omstrukturering av flera affärsområden i syfte att öka lönsamheten. Samtidigt som vi effektiviserar gör vi stora investeringar, just nu i en etanolfabrik, en stor kvarn i Danmark och ett förvärv av ett belgiskt brödföretag, säger Birgitta Johansson-Hedberg som tog över som vd 2004.

För att hon ska lyckas bygga Det Nya Lantmännen är en total makeover av HR-strategin helt nödvändig. För att genomföra den största omstruktureringen någonsin behövs rätt folk.

– Det är människor som avgör hela förändringsarbetet.

Steg ett: Anställa en HR-direktör, koncernens första. Elisabet Wallin Mononen tillträdde för ett år sedan och har tidigare arbetat med personalfrågor på NCC och ABB. Hon har två stora utmaningar.

Den ena handlar om att göra Lantmännen mer känt.

– När jag berättar om vår verksamhet brukar folk säga att ”jag hade ingen aning om att Lantmännen jobbar med allt det där!”, säger hon.

Att koncernen har 12 000 anställda (lika många som Skanska har i Sverige) i 20 länder förvånar de flesta. Därmed, menar HR-chefen, missar många att Lantmännen erbjuder stora karriärmöjligheter som möjlighet att byta jobb mellan olika affärsområden och länder eller arbeta med avancerad forskning.

Den andra utmaningen handlar om att göra Lantmännen till en attraktivare arbetsplats. Vill man ge en bild utåt av att Lantmännen är ett bra ställe att utvecklas och göra karriär på – då gör man klokast i att också vara en sådan arbetsplats, konstaterar Elisabet Wallin Mononen.

Chefernas ledarstil är ett problem. I våras gjordes koncernens första stora medarbetareundersökning, Insikt. Den syftade bland annat till att ta reda på hur väl cheferna kommunicerar med sina underställda. Birgitta Johansson-Hedberg är inte nöjd med resultatet.

– Jag lärde mig att det är alldeles för dålig kommunikation mellan cheferna och medarbetarna. Det var väldigt tydligt, säger Birgitta Johansson-Hedberg.

Cheferna sattes på kurs. Under nio heldagar under våren samlades fler än 1 200 chefer för att lära sig mer om verksamhetsutveckling.

– Det här gör vi inte för att sänka folk, utan för att utveckla deras ledarskap. Bli bättre på att sätta mål och delegera, koppla sitt resultat till verksamhetsmålen, säger Elisabet Wallin Mononen.

Mötena var också ett sätt att få cheferna att lära känna varandra, bygga nätverk och kunna jämföra sina affärsområden. Det är bra med intern konkurrens, tycker Elisabet Wallin Mononen.

– Det blir ju väldigt tydligt vilka som har tagit tag i problemen och inte. Dessutom, när man skapar kontakt mellan de olika affärsområdena får många känslan av att ”wow vilken stor koncern jag jobbar i”, säger hon.

Nytt är också kravet på alla chefer ska bidra till chefsförsörjningen.

– Varje år måste varje chef se över sina ersättarplaner. Ge namn på bra efterföljare. Eller konstatera att ”här har vi ju ett gap”, då måste vi arbeta med att hitta lösningar. Det handlar om riskhantering, att inte stå utan kompetenta chefer när någon slutar, säger Elisabet Wallin Mononen.

– Tidigare har man tittat väldigt mycket på de som jobbar inom det egna bolaget, men vi vill att man ska utnyttja hela bredden, plocka folk från andra bolag. Så om någon vill gå vidare i sin karriär så kan de stanna inom Lantmännen, inte lämna koncernen.

Ledningen på Lantmännen har kommit på att det är viktigt att ha kontakt med studenter på högskolor och universitet. Nu syns Lantmännen intill andra stora svenska företag på arbetsmarknadsdagar. Elisabet Wallin Mononen har också sett till att Lantmännen är med i Företagsbarometern, rankningen av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. I år kom Lantmännen på plats 83 bland civilekonomer, plats 95 bland civilingenjörer. 140 företag deltog i rankningen. Elisabet Wallin Mononen tycker att en plats i topp-30 vore rimlig att nå.

Koncernens första traineeprogram, som lockade 700 sökande till 17 platser, är ett annat sätt att få in nya högutbildade.

Det nya sättet att arbeta med HR märks tydligt just på HR-avdelningen. Nu ser arbetsmetoderna annorlunda ut än tidigare. Tidigare har HR-personalen mest fått sortera ansökningar.

I dag tar den del i strategiska beslut. En av de viktigaste uppgifterna är att identifiera vilken kompetens som behövs.

– Lantmännen har aldrig haft några större problem med att rekrytera personal, men… Tidigare har man anställt väldigt mycket argonomer men vi behöver alla typer av kompetens; som jurister, ekonomer och it-kunniga, säger Elisabet Wallin Mononen.

Något paradoxalt befinner sig Lantmännen i ett läge som egentligen inte alls luktar fläskiga personalsatsningar. Tvärtom, läget är tuffare än för många andra företag. Lantmännen verkar inte alls rida på högkonjunkturen utan lider av många branschspecifika problem: fågelinfluensan, energipriset, konkurrensen från livsmedelsproducenter från lågkostnadsländer och bojkotten av danska kycklingar efter Muhammedkarikatyrerna (som fick vd för Lantmännen Kronfågel att avgå i förra veckan). Listan kan göras ännu längre och Birgitta Johansson-Hedberg är säker på att prövningarna inte är över.

– Det kommer att bli ytterligare neddragningar. Det är jag övertygad om. Vi har redan aviserat neddragningar i Foder (division inom Lantmännen Lantbruk). Ser jag framåt så är det fortsatta rationaliseringar som gäller, säger Birgitta Johansson-Hedberg.

Hon tycker inte att det är något problem att satsa på nyrekrytering och neddragning samtidigt.

– Nej, så är det i alla företag, det går inte att undvika. Det är så det är helt enkelt. En del verksamheter är i en sådan fas att de ska utvecklas, i andra är det rationalisering som gäller.

Men det finns också en del faktorer som talar för Lantmännen. Även om Birgitta Johansson-Hedberg betonar att Lantmännen inte vill vara ett offer för trender, innebär hälsotrenden stora möjligheter. Inte minst GI-trenden, där Lantmännen satsat mycket på forskning och marknadsföring och där Lantmännen AXA tagit fram flera produkter.

Larm om besprutning och dåligt näringsinnehåll i frukt och grönt kan främja efterfrågan på lokalt producerade livsmedel.

Mycket pekar på att miljöintresset hos ungdomar växer. Lantmännen, som är en ledande producent av förnyelsebar energi, är intressant som arbetsgivare för miljöintresserade personer, tror Birgitta Johansson-Hedberg

– Vi har en verksamhet som engagerar många och en stor internationell verksamhet. Men vi måste berätta om det, det är det som det hänger på.

I våras gjordes Lantmännens logotype om och samtliga affärsområden (Axa, Kronfågel, Lantbruk med flera) döptes om och fick prefixet Lantmännen. Detta ska stärka känslan av att bolagen är en del av en helhet.

Långsamt byggs en image kring det tidigare anonyma Lantmännen. Birgitta Johansson-Hedberg betonar vikten av långsiktighet och utesluter braskande reklamkampanjer för att profilera Lantmännen mot karriärsugna högpresterare och göra den hundraåriga kooperationen till en attraktiv arbetsplats. Varför har ingen tänkt på det tidigare? Det har inte Birgitta Johansson-Hedberg någon aning om, säger hon.

– De arbetade inte på det sättet. HR-frågor har inte haft tillräckligt hög status i en del industriföretag. Man måste ha en genuin förståelse för att det är människor som gör skillnaden, säger Birgitta Johansson-Hedberg.

Affärsvärlden frågade fyra människor på stan: Hur många anställda har Lantmännen?

800, 1 100, 200 och 10 000 blev svaren. Fast han som svarade 10 000 hade själv varit medlem.12 000 anställda i över 20 länder Verksamhet: lantbruk, livsmedel och bioenergi inom tio affärsområden, t ex Lantmännen Axa, Lantmännen Grangården, Lantmännen Energi. Antal anställda: 12 000 i 20 länder. Ägare: Lantmännen är kooperativt bolag som ägs av 49 000 svenska lantbrukare Omsättning: 30 miljarder kronor. Rörelseresultatet: Sjönk från 778 miljoner kronor 2004 till 120 miljoner 2005.