Så gör Riksbanken

Vi går in i nästa år med en börs som har stigit runt 50 procent, med rekordlåga räntor och med en het bostadsmarknad. Samtidigt har vi statsfinansiella underskott, hög arbetslöshet och, med särskilda konsekvenser för Sverige, bekymmer i fordonsindustrin samt allmänna val att ta hänsyn till när vi spanar i kristallkulan. För många är dock den viktigaste frågan inför nästa år: När höjer Riksbanken räntan?

Riksbanken är en del av den globala ekonomin. Stefan Ingves och resten av direktionen skulle visserligen kunna agera fritt utan hänsyn till andra centralbanker, men det är inte särskilt troligt. Att centralbankerna inom såväl G20 som G7 samverkar förvånar knappast någon och budskapet från många centralbanker har också varit unisont under det senaste året: Vi kommer att hålla räntorna låga – länge.

För att förutse vad Riksbanken gör måste man alltså göra vissa antaganden om hur större och, förlåt Ingves, viktigare centralbanker kan tänkas agera, primärt amerikanska Federal Reserve och Europeiska centralbanken, ECB. Om någon av dessa indikerar att man är på väg att trampa på bromsen, det vill säga strama åt räntorna, då blir det genast troligare att även Riksbanken agerar. Så fungerade det när de svenska räntorna sänktes förra hösten och så lär det gå till även när räntorna går åt andra hållet.

Utöver att hålla styrräntorna nere har flera centralbanker under det senaste året även arbetat med metoder som gått under samlingsnamnet Quantitative Easing, förkortat QE. Det är en sorts reservammunition som består av olika metoder att tillföra likviditet till marknaden när räntevapnet har tagit slut. Exempel på QE är att nya pengar tillförs genom att centralbanken köper obligationer eller att, som Riksbanken, ger banker och andra aktörer möjlighet till långa billiga lån med värdepapper som säkerhet. Det är troligt att centralbankerna börjar med att dra tillbaka dessa åtgärder innan räntorna skruvas upp – det handlar trots allt om nödåtgärder.

Genom att bevaka hur Fed och ECB agerar med sina olika åtgärder kan man alltså få ett hum om när de kan tänkas höja räntorna. Just nu pågår diskussionen för fullt hos exempelvis ECB om när QE-åtgärderna ska upphöra.

Riksbanken har inte sagt något utåt än, men enligt bankens egna protokoll pågår samma debatt här. Att det alls förs en sådan diskussion innebär att pendeln har svängt, eller åtminstone att den är väldigt nära att göra det, med räntehöjningar som följd i slut­änden. Riksbankens mötesprotokoll visar också att direktionen inte är överens.

Det är viktigt att inte betrakta de kommande räntehöjningarna som åtstramningar. Det handlar om en normalisering av reporäntan. Så fort ekonomin har fast mark under fötterna så övergår den låga reporäntan, i dag 0,25 procent, från att vara en stimulans till att bli en överdos.

Dagens ränta måste betraktas som en akut nödåtgärd och är, anser jag, lika farlig för ekonomin som en alltför hög ränta. Så när höjningarna väl börjar lär det gå raskt – i varje fall upp till 2 procent. Det inflationsmått som Riksbanken för närvarande följer, KPIF (konsumentprisindex rensat för boräntor), var 1,9 procent i oktober. Det är inget som hindrar en höjning!

Så tillbaka till grundfrågan om när Riksbanken höjer räntan. Ja, det vet de nog inte själva ännu. Experter säger allt mellan februari och december nästa år. Riksbanken själv har sagt att räntan ska vara mycket låg under lång tid, i praktiken till hösten 2010. Fast det är nog mer ämnat att ingjuta mod i konsumenterna än att övertyga ekonomer.

Själv håller jag koll på när QE-åtgärderna dras tillbaka. Det blir första varningen. Jag bevakar också börserna, konsumtionen och orderingången för företagen. Slutligen följer jag Riksbankens diskussioner och anföranden. Det borde räcka för att inte bli fullständigt överraskad.

Men för er som prompt vill ha en tidpunkt, här är mitt stalltips: reporäntan ligger på 2 procent i slutet av 2010 med första höjningen i april.

Olof Manner är chef för Öhman Fixed Income.