Så trollade Barnevik fram en halv miljard i bonus

I samband med att ABB meddelade att Barnevik och Lindahl betalar tillbaka delar av sina pensioner på 930 Mkr respektive 530 Mkr, offentligjorde ABB också de bonusar som låg till grund för rekordpensionerna. Uppgifterna har tidigare hemlighållits av ABB.

Av siffrorna framgår att Percy Barnevik under åren 1988 till 1996 fick bonus på i genomsnitt 8,5 miljoner schweizerfranc per år. Det motsvarar över 50 Mkr per år till dagens kurs. Toppåret 1994 då bonusen blev 125 Mkr. Det handlar om 470 Mkr som inklusive lön på någon miljon franc per år, slutar på över 500 Mkr.

Ekonomi24 har gått igenom de verkliga vinstsiffrorna bakom bonusbeloppen.

Förklaringen till det enorma beloppet 1994 var att bonusen enligt uppgift var kopplad till nettovinsten som steg från 68 miljoner dollar till 760 miljoner. Bakom lyftet med mer än tio gånger ligger inte en fantastiskt vändning, utan snarare att resultatet för 1993 pressats ned av en engångskostnad på närmare 600 miljoner dollar.

1994 är det enda enskilda året då vi får veta storleken på Barneviks bonus, men även under hans övriga år vimlar det av olika bokföringsmässiga transaktioner som tryckt upp vinsten. Från och med 1994 inkluderades så kallade extraordinära poster i vinsten. Det lyfte resultatet eftersom ABB kunde redovisa stora reavinster, samtidigt som de stora strukturkostnaderna tagits åren innan.

Det gynnade ABB, och Barnevik, under 1995 då nettovinsten steg med över 70 procent, varav halva ökningen kom från reavinster.

Mönstret går igen vid en granskning av Göran Lindahls bonusar. Enligt ABB fick han under åren 1995 till 2000 ut bonusar på totalt drygt 30 miljoner franc, motsvarande närmare 190 Mkr.

Mest bonus fick han ut för åren 1998 och 1999, 47 Mkr respektive 77 Mkr. Båda åren är intressanta att titta närmare på. 1998 steg nettovinsten med 130 procent från 572 miljoner dollar till 1 305 miljoner dollar. Den kraftiga ökningen beror dock på att ABB, ännu en gång, tog en stor omstruktureringskostnad under 1997 på närmare 900 miljoner dollar. Dessutom fortsatte ABB att sälja av verksamheter vilket gav reavinster under 1998 på 114 miljoner.

Mellan 1998 och 1999 steg vinsten med 24 procent till 1 614 miljoner dollar. Men en stor del förklaras av en försäljning av halva kraftgeneringsverksamheten till franska Alstom. Utan den hade ökningen bara varit 11 procent.

Om ABB hade använt sina nya tuffare redovisningsregler enligt den amerikanska standarden US Gaap som bolaget införde i och med bokslutet år 2000 hade det knappt blivit någon vinstökning alls. Då stannade vinsten på 1360 miljoner dollar för 1999. Och vinsten för 1998, som alltså gav Lindahl en bonus på 47 Mkr, hade blivit mindre än hälften, 482 miljoner dollar, än de 1 305 miljoner som ABB redovisade.

Man kan också konstatera att vinsterna aldrig kommit aktieägarna till del. Efter utdelningar ska vinsterna öka ett bolags eget kapital. Men en granskning av ABB visar att det egna kapitalet stått stilla från 1995 fram till idag. Vinsterna har alltså försvunnit någonstans på vägen, bland annat i form av reserveringar för asbestskadestånd. Och ner i fickorna på Barnevik och Lindahl förstås.