Schabbel på AP-Fond inför årsskiftet

Omläggningen, som berör flera tiotals miljarder kronor under 2001, väntas leda till höjda räntor och försvagad krona.

”Vi kommenterar inte våra placeringar i detalj men vi har inte gjort några större förändringar i portföljen på det här sättet. Mandatet att köpa utländska räntepapper visade sig svårt att utnyttja i praktiken. Vi har haft så mycket annat att planera för”, säger Bo Ljunglöf, vice VD på Första AP-Fonden.

Därmed inte sagt att AP-Fonden inte sålt svenska räntepapper för att i stället höja likviditeten i portföljen. Enligt uppgift till Ekonomi24 har AP-Fonden gjort det löpande under hösten, men det vill inte Bo Ljunglöf kommentera utan hänvisar istället till den officiella redovisningen efter årssiftet.

”Det är synd att inte 1-3 AP-Fonden utnyttjat möjligheten att börja omläggningen när de fick den. Det hade sparat mycket tid som nu går förlorad”, säger en person med insyn i regelverket kring det reformerade AP-systemet.

Samma person påpekar att om fonden agerat professionellt borde fonden därtill köpt mer utländska räntepapper än vad som är önskvärt långsiktigt. Detta för att även underlätta inköpen av utländska aktier efter årsskiftet.

Hittills har AP-Fondernas fria placeringar i räntebärande papper varit begränsad till högst 10 procent i skuldförbindelser utställda i utländsk valuta. Det upphörde 1 maj 2000 enligt övergångsregeln som beskrivs på Första AP-Fondens hemsida.

Enligt de nya reglerna från årsskiftet så kommer högst 40 procent av AP-Fondernas tillgångar att få exponeras mot utländsk valuta och minst 30 procent ska placeras i räntebärande papper. Det betyder att i princip hela portföljen kan placeras i utländska tillgångar så länge 60 procent av värdet skyddas genom köp av svenska kronor.

För att det inte ska bli en för kraftig effekt på den svenska kronan har omläggningen begränsats till maximalt en fem procents ökning av valutaexponeringen per år fram till 2005.

Den planerade omläggningen av det svenska pensionssystemet från och med årsskiftet har haft stor påverkan på den svenska kapitalmarknaden under hösten. Förväntningar om att AP-Fonderna ska sälja svenska räntepapper för flera tiotals miljarder kronor efter årsskiftet har fått placerarna att i förtid sälja egna stat-och bostadspapper, eftersom de räknar med ränteuppgång.

Den som följt räntemarknaden under hösten vet dock att de svenska räntorna förblivit låga, något som förbryllat de aktörer som sålt av och gjort dåliga affärer i väntan på ränteuppgången. En delförklaring kan alltså vara att AP-Fonden själv sålt av del räntepapper för att i stället ligga likvid, men som framgår av mandatet från 1 maj så har fonden haft möjlighet att agera mer agressivt.

Effekten på valutamarknaden syns tydligare. Under hösten har Premiepensionsvalet bidragit till att svenska pensionssparare köpt utländska aktier för 15-20 miljarder kronor. Nästa år väntas ytterligare 6-7 miljarder kronor placeras i utländska fonder, enligt en bedömning från SEB. AP-Fondsystemets placeringar utomlands väntas hamna på cirka 30 miljarder kronor under 2001, enligt SEB.

Sammantaget räknar SEB med att de svenska räntorna som en följd av pensionsreformen stiger från nuvarande nivå kring 4,85 med 20-25 punkter under 2001. Samtidigt försvagas den svenska kronan från dagens nivå kring 9,70 kronor mot dollarn och 8,60 kronor mot euron. Som lägst står kronan i mars 2001 då kronan står i 9,90 mot dollar och 8,80 mot euron. Sedan upphör obalansen i flödena och kronan börjar anta normala värden igen. I december 2002 räknar SEB med att kronan handlas till 8,50 mot dollar och 8,30 mot euron.