”SEB är bästa bankaktien”

I SEBs bokslut framgick att varje procentenhets höjning av styrräntan resulterar i 1 miljard kr högre rörelseresultat. Hur kan känsligheten var så stor? Anser sig bankerna behöva så pass mycket större marginaler vid högre ränteläge? Tack på förhand. (Tobias)
– En stor del av förklaringen är att när räntorna är så låga som de är idag tjänar banken knappt något på sin inlåning. Vid ett högre ränteläge ökar dels volymerna och dels inlåningsmarginalerna. Sen är det klart att relativt sett brukar det gå att ta ut högre marginaler även på utlåningen när räntan är högre. Trots allt är ett påslag på 50 punkter större när räntan är 1 procent än vid 5. Sedan påverkas räntenettot även hur banken handskas med sin egen upplåning. Under förra året minskades räntenettot med 1,2 miljarder på grund av att löptiden i finansieringen ökade från runt 12 till 18 månader. Det finns alltså en massa faktorer som påverkar räntenettot, inte bara utlåningsmarginalerna.

Hej. I Swedbanks rapport framgår det tydligt att marginalerna på bolån ökat. Det hänger ju inte ihop med att påslaget på bolån med kort bidninng (2mån) höjdes med hänvisning till ökade upplåningskostnader och därmed minskade marginalet? (Bonte)
– Det är lite två olika saker. Höjningen av marginalerna för lån med korta bindningstider var korrekt då banken själva var tvungna att låna upp med längre löptider det senaste året. Det blev dyrare. Sedan har marginalerna på bolånen ökat något överlag. Exakt vad det beror på framgår inte, men en gissning är att Swedbank har hållit igen en del på nyutlåningen. Totalt ökade svenska bolån med 9 procent under förra året, Swedbanks volymer ökade med 8 procent. Vi kommer också från en period med i princip ”priskrig” på bolånemarknaden. Nu får kunderna betala lite mer.

Vad tycker du om att bankerna fortsätter att betala ut stora bonusar, trots att de räddats av staten?(Peter D)
– Jag tycker att man ska skilja på rörliga löner och ren bonus. I de fall där det ingår i anställningsavtalet att en viss del av lönen ska utbetalas i form av rörlig lön som beror på den enskilda prestationen tycker jag att det är motiverat. När det gäller bonus till högre chefer som har inflytande över risktagande och strategin tycker jag att det behövs tänkas till lite mer. Utbetalning i form av aktier som inte får säljas förrän efter ett visst antal år borde i så fall vara en lämplig utbetalningsform. Bankerna har i och för sig fått betala för bankgarantin, så jag därför tycker jag inte att det är så farligt. Hade det däremot varit stora kapitaltillskott med skattebetalarnas pengar som i USA och Storbritannien tycker jag att det är helt fel med bonus till ledningen.

Vad händer med bankernas vinster när Riksbanken höjer räntan senare i år? (Mia)
– Generellt ökar vinsterna när räntorna höjs. Det ger möjlighet att ta ut bättre marginaler både på in- och utlåning. Dessutom är högre ränta en funktion av att det ekonomiska klimatet börjar ljusna och risken för att många ska bli av med sina jobb och därmed få svårt att betala sina lån minskar. I klartext minskar risken för kreditförluster på framförallt den svenska bolånemarknaden.

Är problemen i Baltikum slut nu?(Cargo)
– Nej, de är inte slut. Men det värsta är nog över. Alla bankerna talade om en minskad ökningstakt för de lån där låntagarna släpar efter med räntebetalningarna. SEB pratade om att det de legala processerna med att auktionera ut tillgångar i Baltikum ska komma igång under hösten. Då klarna bilden av hur mycket fastigheterna är värda och om minskningen står i paritet till de belopp som redan har reserverats för befarade kreditförluster.

Vilken bankaktie ska jag köpa nu och varför? (Husky)
– Som det ser ut i dag skulle jag i första hand köpa SEB. Åtminstone borde aktien kunna handlas till substansvärdet som nu ligger på runt 50-lappen. Den starka positionen företagsmarknaden är ett plus medan risken för svagare räntenetto kan pressa lite framför allt under våren. På den positiva sidan finns också möjligheterna att kreditförlusterna utanför Baltikum blir lägre under 2010 än många befarat tack vare bättre utsikter för den svenska ekonomin.

Hur påverkar svenska banker av de nya strängare bankreglerna?(Stina)
– Dels diskuteras att bankerna behöver mer kapital som buffert mot kreditförluster. Här ligger svenska banker redan nu bra till och är väl kapitaliserade efter förra årets nyemissioner. SEB har en primärkapitalrelation på 13,9 procent, Swedbank på 13,5 procent och Nordea på 10,2 procent. Innan krisen 2008 var motsvarande siffror på runt 8-6 procent, så en ordentlig förstärkning har redan gjorts. Det gör att svenska banker framstår som starka och stabila jämfört med sina europeiska konkurrenter.

Ett annat område handlar om att reglera likviditeten, det vill säga minska bankernas beroende av kortsiktig upplåning på kapitalmarknaden. Något som bekant ställde till med enorma problem under hösten 2008 när ingen bank kunde låna på dagslånemarknaden och centralbankerna fick skjuta till de pengar som behövdes för att inte det finansiella systemet skulle kollapsa. Förståligt nog är det ingen som vill se en repris. Därför pratas det mycket om att bankerna måste låna upp mer långsiktigt för att inte hamna i akut likviditetskris. Svenskarna har redan idag gjort en del för att förlängs sin upplåning ligger även på detta område bra till. Det är klart ökar kraven ytterligare finns risken att det i slutänden blir bankens kunder som får betala de högre upplåningskostnaderna.

Om jag förstårdet rätt är Swedbanks resultat ca 10 miljarder, SEB’s vinst ca 1,2 miljader och Nordeas vinst hela 31 miljarder kronor. Hur är det möjligt att resultaten skiljer sig så oerhört mycket från varandra?(Lars)
– Förklaringen ligger till största delen i hur mycket som respektive bank har reserverat för befarade kreditförluster. Om vi börjar med Swedbank så var resultatet före kreditförluster och engångsposter drygt 16 miljarder kronor medan reserveringarna för kreditförluster var nästan 25 miljarder, netto blir det då en förlust på 10. Att kreditförlusterna blev så pass stora beror på att Swedbank haft den största exponeringen mot Lettland, den baltiska stat som drabbats hårdast av krisen.

SEB lyckades bra på intäktssidan i fjol och visade rekordomsättning på 44 miljarder kronor och före kreditförluster blev vinsten nästan 16 miljarder. SEB har dock också en betydande utlåning i Baltikum, dock med lite större fokus på Litauen och Estland. Av de totala kreditförlusterna på 12, 4 miljarder kronor härstammar lejonparten från Baltikum.

Bortsett från Baltikum är det ganska tunnsått med kreditförluster, något som säkert beror på centralbankernas snabba agerande med att sänka räntorna. På den svenska marknaden och i Norden, utom i viss mån Danmark, har därför kreditförlusterna så här långt blivit betydligt lägre än vad många befarade förra året vid den här tiden.

Det är förklaringen till att Nordea klarat sig relativt torrskodda. Resultatet före kreditförluster var ca 45 miljarder kronor och förlustreserveringarna ca 15 miljarder kronor.

Blir det några stora bankfusioner de närmaste åren?(Lasse i Hjälsta)
– Det som har pratats mest om är att Nordea skulle köpa Swedbank. Särskilt då Björn Wahlroos, styrelseordförande i Sampo, har uttalats sig positivt för en sådan affär. Med tanke på att Sampo numera största ägaren och Björn Wahlroos väntas bli Nordeas nästa styrelseordförande kan man nog räkna med att planerna finns där. Om det sedan blir verklighet är en annan sak. I alla fall lär inget hända innan valet i höst. Svenska staten är som bekant näst störst i Nordeas ägarlista och att regeringen skulle ta risken att röra om i grytan med val i faggorna är inte särskilt troligt.

Grundtipset blir att vi i stället får se några mindre affärer framöver. Det är framförallt Nordea och Handelsbanken som är i form för förvärv. För SEB ligger det närmare till hands att försöka trassla sig ur den olönsamma tyska retail-banken innan det blir tal om nya satsningar. Och Swedbank har redan meddelat att fokus kommer att ligga på att få ordning på befintlig verksamhet, att Ukraina och Ryssland sedan förra våren inte räknas som bankens hemmamarknader kan tolkas på att dessa delar ska avvecklas så snart det är ekonomiskt försvarbart.

Tack för alla bra frågor.

/Agnetha

nullnullnullnull