SEB spår global mjuklandning

Enligt SEB:s prognos väntas Sveriges BNP öka 1,2 procent i år och 1,2 procent under 2020. I föregående prognos, i augusti, väntades BNP öka med 1,5 procent i år och 1,3 procent 2020.

SEB konstaterar att sentimentsindikatorer har fallit de senaste månaderna och det är tydligt att svensk ekonomi saktar in. Svagare tillväxt första halvåret bidrar till att prognosen för 2019 år justeras ned, och även 2020 blir tillväxten dämpad.

Det gör att arbetslösheten stiger och att resursutnyttjandet faller under det historiska genomsnittet.

Starkare internationell konjunktur och en gradvis återhämtning för bostadsbyggandet gör därefter att tillväxten återhämtar sig under senare delen av 2020, vilket leder till att arbetslösheten stabiliseras 2021. Starka statsfinanser begränsar nedåtriskerna.

Kommande kvartal väntas industriproduktion och varuexport försvagas och till och med falla. Tendenser till återhämtning i internationell industrikonjunktur talar dock för att nedgången blir kortvarig. Svag industrikonjunktur visar sig också i en nedgång i maskininvesteringarna efter några starka år.

För byggsektorn syns dock tidiga tecken på utplaning. Antalet påbörjade bostäder väntas stiga försiktigt i slutet av nästa år och leda till svagt stigande bostadsinvesteringar 2021. Offentliga investeringar fortsätter att växa, om än i långsammare takt.

Hushållens konsumtion inledde en svagt fallande trend i mitten av förra året. Det förklaras delvis av ändrade skatteregler för bilinköp men även annan konsumtion har varit svag. Perioder med fallande konsumtion är dock ovanliga med undantag för recessioner och branta sysselsättningsfall.

Dramatiskt högre arbetslöshet under tredje kvartalet visade sig bero på fel i statistiken.

“Det är ändå tydligt att arbetsmarknaden kylts av. Indikatorer tyder på att sysselsättningen är nära att stagnera. Givet snabb befolkningstillväxt räcker ökningen inte för att hindra att arbetslösheten gradvis stiger till 7,4 procent i slutet av 2020”, skriver SEB.

Sval arbetsmarknad påverkar lönebildningen. Tecken på något stökigare avtalsmiljö, lite högre fackliga utgångskrav och något högre löneökningar i omvärlden gör att SEB fortfarande tror att avtalen hamnar lite högre än i förra avtalsrörelsen 2017. Totalt ökar lönerna med 2,6 respektive 3,0 procent för 2020-2021; en tiondel under förra prognosen.

Dämpade löneökningar och låga internationella priser bidrar till att inflationen hamnar under målet, trots svag krona.

Riksbanken sände i oktober en tydlig signal om att man avser höja räntan i december.

“Att direktionen håller fast vid sin plan trots svagare konjunktur och både faktisk inflation och inflationsförväntningar under målet tyder på en ändrad reaktionsfunktion bort från senare års inflationsfokus”, skriver SEB.

Nackdelar med lång period av negativa räntor, minskat intresse för att få upp inflationen via växelkursen och starkare bostadsmarknad är tre tänkbara förklaringar.

Mot denna bakgrund tror SEB att det kommer att krävas mycket för att räntan ska sänkas under 0 igen.

“Å andra sidan tror vi att Riksbanken återigen överskattar inflationen i sin prognos och ser därför i nuläget inga tunga skäl till att tro att Riksbanken ska agera mer aggressivt än vad man nu signalerar för åren 2020 och 2021”, skriver SEB.

Prognosen är därför att räntan höjs till noll i december och ligger kvar där under resten av prognosperioden.