Skanska på köpjakt i Europa

Efter höstens köp av engelska byggbolaget Kvaerner riktar Skanskas VD Claes Björk lystna köpblickar mot övriga Europa. Under höstens börsnedgång steg aktien 25 procent på den nya bilden av Skanska som förvärvskanon. Men samma hysteriska förvärvstakt som i fjol blir det sannolikt inte i år.

Varför är förvärven av byggföretag en så viktig del av er tillväxtstrategi, Claes Björk? ”När man växer geografiskt är det ofta mindre risk att förvärva en lokal befintlig organisation jämfört med att starta upp din egen. De kan arbetskraftsmarknaden, facket, de kan underleverantörerna och de kan kunderna och de kan byggmarknaden.”

I fjol köpte ni ett tiotal bolag, med en omsättning på 45 miljarder kronor som dubblerade hela er omsättning till runt 100 miljarder kronor. Hur mycket mäktar ni med att köpa? ”Vi kan absolut inte öka på hastigheten vi hade år 2000.”

”Vi har ett mål att växa med 15 procent per år. Idag är det en ökning på 15-20 miljarder och det kommer vi att göra de närmaste åren. Och det ser vi inga trender på att det skulle försvagas.”

Det är lätt att räkna hem era förvärv på pappret. De flesta bolag köper ni för runt fem gånger rörelsevinsten och har sedan i vissa fall lyckats dubblera omsättningen på kort tid. Vad hindrar er från att göra fler förvärv? ”Att vi ska göra bra affärer också. För att göra en bra affär behöver du inte bara ha en motiverad köpare utan också en motiverad säljare. Vi gör inga fientliga köp. Det vi köper är management, marknad och marknadsposition.”

Går det inte att få ut bolagen på banan lite fortare? ”Nej, det är svårt.”

Du har sagt att er närvaro i Fjärran östern och Östeuropa ska ses på lite längre sikt. Återstår USA och Europa. Storbritannien var en jungfrulig marknad för er tills ni kom in med köpet av Kvaerner Construction. Var i Europa finns det vita fläckar? ”Jag är nöjd på sättet vi kom in i England. Vi köpte ett bra företag, med en bra ledning på en bra marknad för en hyfsad penning. Vi betalade inga överpriser där. I Europa finns det ytterligare tillväxtmöjligheter. Trots att vi är det tredje största byggbolaget i Europa är vi bara verksamma i 25 eller 30 procent av den tillgängliga europeiska marknaden. Vi finns inte alls i Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien.”

Finns det bolag att förvärva i de länderna? ”Det är lite annorlunda. De flesta bolag är börsnoterade och inte renodlade byggbolag utan konglomerat av olika slag. Men vår strategi är att titta på möjliga strukturköp.”

Du menar lyfta ut byggrörelserna ur konglomeraten? ”Det är den möjligheten som finns.”

Hur svårflirtade är ägarna? Har renodlingstrenden nått de här företagen? ”Ja, speciellt de bolag som har banker som storägare har sådana teman. Men det pågår också en stor konsolidering. Det har vi ju sett i Frankrike och Spanien.”

Betyder det att aktiemarknaden ska räkna med högre priser i förhållande till omsättning och vinster än de vant sig vid? ”Inte nödvändigtvis. Går vi in och köper direkt via börsen blir det så. Men det beror lite grann på vad det är för strukturaffärer. ”

På hur lång tid ska förvärven kunna räknas hem? ”Det ska bidra med vinst per aktie första året. Men det har vi inte lyckats med i förvärven av de börsnoterade bolagen. Vi betalar lite mer och vi har strukturkostnader. De andra har vi lyckats med och i de flesta fall har vi fått hem affären på två år.”

”När vi köper företag med multiplar som är högre än vår egen så tänker vi oss för. Ska vi göra det så ska det tillföra kunskap. De flesta köp vi gör så ligger multiplarna på hälften eller mindre av vår egen.”

Det förefaller vara mer riskfyllt att köpa byggbolag än andra företag. Lagstiftning, byggregler, arbetsmarknad skiljer sig från marknad till marknad. Ledningen är avgörande för om det blir en bra affär och förvärvade bolag kan innehålla ruttna projekt som köparen inte har full insyn i. Hur attackerar ni det? ”Ja, det är riktigt. På rena construction managementbolag har vi ingen risk när vi köper. De har i regel inga gamla surdegar. I andra privata bolag vi köper har vi garantier för utfallet på färdigställda arbeten. Det är mycket vi kan göra för att reducera risken. Men naturligtvis finns den där. Men det är i de börsnoterade bolagen där vi inte kan göra en omfattande due dilligence som risken är större.”

Både du och Assa-Abloys VD Carl-Henric Svanberg har huvudkontoret i samma byggnad, Klarabergsviadukten 90. Har ni varit i samspråk om förvärvsmetoder? ”Jag har aldrig träffat vederbörande.”

Ekonomi24 listar Finns nästa uppköpsobjekt bland dessa börsnoterade europeiska byggbolag månne?

Mindre noterade europeiska byggbolag, börsvärde miljarder kronor Grupo Ferrovial (Spanien) 18 Hochtief (Tyskland) 14 Eiffage (Frankrike) 8 Caltagirone (Italien) 5 Bilfinger + Berger (Tyskland) 4 Impregilo (Italien) 4 Permasteelisa (Italien) 4 OHL (Spanien) 3 Vianini Lavori (Italien) 2

Större noterade europeiska byggbolag, börsvärde miljarder kronor Bouygues (Frankrike) 152 Vinci (Frankrike) 46 Skanska (Sverige) 43 Grupo Dragados (Spanien) 25 Acciona (Spanien) 24 FCC (Spanien) 23 Källa: Datastream Urval: Ekonomi24

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.