Skanska samlar i ladorna

Skanska samlar pengar på hög. Ett köp av hela eller delar av det problemdrabbade tyska Holzmann kan bli aktuellt.

Skanska har åter börjat samla pengar på kistbotten. Den senaste tidens affärer, bland annat försäljningarna av aktierna i SKF, Piren och Essman har inneburit ett tillskott på runt 4,2 miljarder kronor. Byggkoncernens finansiella ställning börjar återigen se övermätt ut.

Vid det senaste bokslutet hade Skanska en nettolåneskuld på 400 miljoner kronor, efter det att betalningen från försäljningen av Scancem-aktierna, 8,5 miljarder kronor, hade flutit in. Med de genomförda försäljningarna, och det löpande kassaflödet under perioden, borde nettolikviditeten för närvarande uppgå till minst fem miljarder kronor.

Nya försäljningar

Därtill pågår försäljningsarbeten av golvtillverkaren Nybron och kökssnickeriverksamheten, vilket kan ge ytterligare stora kassatillskott. Även om det i Nybron-fallet även kan bli om att dela ut aktierna till de egna aktieägarna, så måste Skanska göra något åt sin kapitalstruktur.

Ledningen har visserligen sagt att det kapital som frigörs från försäljningar av tillgångar antingen ska användas för att expandera kärnverksamheten eller på ett eller annat sätt skiftas ut till aktieägarna.

Men kapitalåtgången för de köp som Skanska så här långt har gjort har inte på något sätt stått i relation till de resurser som finns i koncernen. Det finns också få riktigt stora förvärv att göra i byggbranschen, eftersom branschen fortfarande är mycket nationellt orienterad och präglas av liten kapitalbindning, måttlig tillväxt och stor konjunkturell och politisk känslighet.

Skapar hemmamarknader

Skanska har emellertid lagt fast en strategi för att expandera internationellt och skapa nya “hemmamarknader”.

Genom detta internationella nätverk ska Skanska sedan kunna erbjuda sina bygg- och fastighetsrelaterade tjänster till stora internationella företag. Tanken är att Skanska ska kunna ta på sig hela denna funktion från de riktigt stora kundföretagen.

Skanska har också kunnat visa upp ett par sådana internationellt övergripande bygguppdrag från bland annat Ikea och American Home Products, men något större flöde har det inte handlat om. En delförklaring är att Skanskas nätverk ännu så länge är för glest.

Tysk möjlighet

Ett av de få riktigt stora bygg-företag som också är till salu är det problemdrabbade tyska byggföretaget Philip Holzmann. Holzmann har nyligen lanserat en rekonstruktionsplan där bland annat den tyska regeringen går in med ett större lån. Bolaget är det näst största byggföretaget på den tyska marknaden och ett köp skulle innebära att Skanska får ett starkt fäste på den stora tyska marknaden.

Minst lika intressanta för Skanska är kanske också Holzmanns stora amerikanska verksamhet, som drivs genom företagen Lockwood Greene och JA Jones. De amerikanska företagen är de enda delarna av koncernen som har uppvisat godkänd lönsamhet under de senaste åren.

Skanska pekas ut

I internationell press har Skanska framställts som en möjlig köpare av Holzmann. Andra spekulanter skulle vara de stora franska konglomeraten Bouygues och Vivendi, som också äger stora internationellt verksamma byggföretag.

Vad som skulle tala mot fransmännens intresse är att de också är involverade inom de snabbväxande telekom- och IT-områdena. Det är områden som är kapitalmässigt krävande men där avkastningsmöjligheterna ser väsentligt lättsammare ut än i byggbranschen.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.