Snabba cash, usel likviditet

Dagarna före jul var bråda för snabblåneföretaget Trust­bud­dy. Den tiden på året är hög­säsong för kunder som behöver låna pengar till klappar och annan konsumtion. I bokslutet för år 2013 sammanfattade senare det First North-noterade bolagets vd, norrmannen Jens Glasø, utvecklingen. Han konstaterar att sista kvartalet för året var ”efterfrågan från låntagare en utmaning då denna inte till fullo kunde mötas av motsvarande tillgång till lånekapital”.

Samtidigt som julhandeln närmade sig klimax lade det brittiska finanshuset Liberum Capital sista handen vid en 33-­sidig aktieanalys. Slutsatsen är att Trustbuddys aktie är värd åtta kronor, mer än fyra gånger mer än den kurs aktien handlades till på börsen vid tillfället. Bolagets sammanlagda marknadsvärde skulle därmed uppgå till cirka 3 miljarder kronor, vilket inte är illa för ett förhoppningsbolag som under fjolåret gick med 5 miljoner kronor i förlust och omsatte i storleksordningen 81 miljoner kronor. Liberum-analysen är daterad 11 december.

Analysfirmans namn känns igen från ett pressmeddelande från Trustbuddy 24 november i fjol. På de sista raderna nämns Liberum som rådgivare till lånebolaget och som bookrunner i samband med att bolaget tog in 160 miljoner kronor från investerare tidigare i november. Visst ska finansbranschen ha kinesiska murar mellan analys- och företagsfinansieringsavdelningarna, men varningslamporna blinkade rött. Att köpanalysen var ett tack för att Liberum Capital fått det lönsamma uppdraget att samla in kapital var en slutsats som låg nära till hands för den misstänksamma.

Analysen blev startskottet till en drygt 50-procentig kursuppgång som lyfte aktien till rekordnoteringen 2,88 kronor. De ­följande dagarna – i insiderregistren är dateringen 16 december – passade de norska grundarna på att sälja knappt hälften av sina innehav.

Styrelseordföranden Eivind Jørundland sålde 3,4 miljoner aktier, 40 procent av sitt innehav, samtidigt som Jens och Rune Glasø, vd respektive styrelseledamot, lättade sina båda portföljer på 21,2 respektive 8,2 ­miljoner aktier, motsvarande drygt 40 respektive 50 procent av deras respektive poster i ­bolaget. Totalt sålde insynspersoner aktier för uppskattningsvis 80 miljoner kronor.

Jens Glasø ser inget ovanligt eller oroande med att ledningen sålde. Enligt hans synsätt gick pengarna tillbaka in i verksamheten:

– Det var en försäljning som gjordes för att säkra behovet av kapital för utlåning. 100 procent av kapitalet som aktieägarna sålde gick oavkortat till utlåningsverksamheten, säger han i ett mejl till Affärsvärlden.

***

Trustbuddy verkar i en omdiskuterad bransch. Myndigheter i flera länder varnar låntagare för risken att fastna i en skuldfälla på grund av de höga räntor och avgifter som snabblåneföretag erbjuder. Inte desto mindre har många människor behov av att låna till nästan vilket pris som helst, så branschen växer snabbt och konkurrenter som arrangerar lån mellan privatpersoner saknas inte. Här i Sverige finns exempelvis Savelend och Moneybuddy. Några av de största utländska bolagen heter Zopa, från Storbritannien, Prosper.com i USA, Auxmoney i Tyskland och Funding Circle i Storbritannien.

I USA finns också det betydligt större Lending Club, som är San Francisco-baserat. Bolaget arrangerade lån för över 10 miljarder kronor i fjol och planerar för en börsnotering senare i år.

Trustbuddy är alltså redan noterat. Bolagets företrädare hävdar att det är det största ­företaget i Norden samt ledande i Europa i ­sitt slag, och tar sikte på att förmedla lån för 1,5 miljarder kronor i år. Liberum Capitals analys av bolagets marknadsposition lyfter det Sverigenoterade företaget ytterligare ett pinnhål. Trustbuddy sägs där vara ”världens största låneföretag för korttidslån” i sitt slag. Under fjolåret förmedlade bolaget lån för drygt en halv miljard kronor.

Bolaget är svenskt men bildades av ett gäng norrmän för fem år sedan. Trust­buddy tog bakvägen till en notering i Stockholm under 2011. Då övertog företaget det kraschade poker- och spelbolaget 360 Holdings plats på First North-listan, en slags budgetlösning för börssugna företag. Låga kostnader är legio, vilket märks på att kundtjänst finns utlokaliserad till en tråd på den kontroversiella diskussionssajten Flashback. Ordning och reda lämnar en del övrigt att önska. Kunder rapporterar om felaktig redovisning av skatten. Trustbuddy angav på sajten ett organisationsnummer, som tillhörde ett helt annat snabblåneföretag. Först när Affärsvärlden frågar om saken rättas organisationsnumret.

Trustbuddy lånar inte ut pengar ur egen bok. Raison d’être är en it-plattform som förmedlar lån mellan privatpersoner. Bolaget verkar i sex europeiska länder men tillåter kunder i elva länder att låna ut pengar genom företaget.

I exempelvis Norge är aktiv marknadsföring inte tillåten – där är regelverket hårdare än i Sverige – men bolaget knyter ändå till sig norska kunder genom sajterna i Sverige och Danmark. I Sverige räcker det än så länge för snabblåneföretag att registrera sig vilket görs genom att skicka ett brev till Finans­inspektionen och betala registrerings­av­gif­ten på 24 000 kronor. Nya hårdare regler för svenska snabblåneföretag träder dock enligt regeringens planer i kraft 1 juli i år. Då ska bolagen tvingas bli kreditmarknads­bolag och stå under inspektionens tillsyn.

– På generell basis är vi mycket positiva till reglering av tidigare oreglerade marknader. Det här är något vi önskat sedan etableringen av Trustbuddy, säger vd Jens Glasø.

Trustbuddy har redan tidigare ansökt om att bli ett kreditmarknadsbolag men den processen har dragit ut på tiden. I beskrivningen av detta förfarande har kommunikationen med aktiemarknaden varit allt annat än glasklar. I ett pressmeddelande 21 november 2012 skriver bolaget att det ”ansöker om tillstånd om att bli kreditmarknadsbolag” och att ”Beslutet om att gå vidare med en ansökan till FI gjordes i dag”. Men ansökan lämnades in först i mars, fyra månader senare, vilket framgår av Finans­inspektionens register.

Bolagets representanter anser inte att pressmeddelandet var felaktigt utan hävdar att företaget den aktuella dagen ”tog ett viktigt strategiskt beslut” om att gå vidare i processen.

Något besked om vad som hände med förhoppningen om att ett FI-beslut skulle finnas klart under våren eller sommaren 2013 kommunicerades emellertid aldrig till aktiemarknaden. Enligt FI är ansökan fortfarande under behandling, men press­avdelningen vill inte svara på varför beskedet dröjer. Möjligen beror det på att bolaget fick in nya storägare i höstas.

– Vi har kontinuerligt skickat in kompletterande information, säger vd Jens Glasø i mejlet till Affärsvärlden.

***

Den effektiva årsräntan på ett Trustbuddy-lån på 5 000 kronor i 30 dagar är 740 procent. Det framgår av ett räkneexempel på bolagets hemsida. Omräknat betyder det att under en månad kostar lånet 970 kronor i räntor och avgifter. Av detta går 600 kronor till långivaren och 370 kronor till Trustbuddy. Den som lånar ännu mindre summor kan komma upp i effektiva räntor på flera tusen procent.

I marknadsföringen på hemsidan görs flera liknelser med vanligt bankväsende och Trustbuddy kallar sig till och med ”Skandinaviens största P2P-bank”. Förkortningen står för peer-to-peer, ungefär ”mellan likar”. Den oinitierade som lånar ut pengar kan lätt ledas att tro att företaget är just en ”bank”:

”Trustbuddy är det första företaget som gör det möjligt att erbjuda en tjänst för in­låning och utlåning av pengar precis som hos en bank, fast utan att vara det. Vi har skapat ett system där du som privatperson har möjligheten att vara delaktig i nästa generations banksystem, den sociala banken. Eller som vi kallar det, Buddy-banken, där privatpersoner hjälper privatpersoner”, skriver bolaget på sin hemsida.

– Vi är väldigt tydliga med att våra kunder inte ska få för sig att vi är en vanlig bank. Vi är därför väldigt försiktiga med bruket av ordet bank i vår kommunikation så att missförstånd ska undvikas. Om några veckor ska vi lansera nya hemsidor med en helt ny beskrivande text av vår verksamhet där beskrivningen av P2P-konceptet framgår ännu tydligare, säger Jens Glasø.

Avgörande för bolagets tillväxt är förstås tillgången på kapital. Det avgörs i sin tur av den ränta och risknivå som långivarna får. Och till skillnad från hur det ser ut hos banker verkar Trustbuddy ibland ha problem med att betala räntan till de personer som lånar ut pengar.

Norrmannen Vidar Grønnevik testade Trustbuddy hösten 2012 genom att låna in ”ett par hundra tusen norska kronor”. Enligt honom själv förespeglades han i ett prospekt en årlig avkastning på 10 till 15 procent samt att pengarna var tillgängliga om utlånaren önskade ha dem tillbakabetalda. På internetsidan som visade hans saldo i Trust­buddy-systemet rapporterades fortlöpande om den avkastning som samlades på hans konto. Allt såg ut att motsvara den information som hade används i prospektet.

Våren 2013 ville Vidar Grønnevik ta ut pengarna. Då visade det sig att räntan han tjänat in inte gick att ta ut.

-Nu, mer än ett år senare, har jag ersatts med 1 procents avkastning på inlåningen. Så innan jag får den avkastning som rapporterades krävs alltså ytterligare tio år, säger ­Vidar Grønnevik.

Trustbuddyledningen anser att villkoren för långivarna är tydliga och påpekar att för att få tillbaka pengar som är utlånade krävs att låneportföljen tas över av andra lån­givare men att Trustbuddy ”har ingen garanti för att detta sker”.

Enligt vd Jens Glasø ska heller inte budskapet om 12 procents ränta ses som en absolut nivå. Han kallar det i stället för ett ”mål” och tillägger att Trustbuddy inte ger någon garanti på den avkastningen. Jens Glasø vill senare förtydliga sin ­formulering om att bolaget i sin marknadsföring ­erbjuder 12 procents ränta per lån, inte per år.

– Teoretiskt kan man alltså tjäna 12 gånger 12 procent på ett år men så ser det inte ut i praktiken, säger han.

***

En annan kund som Affärsvärlden varit i kontakt med driver ett privat investmentbolag och ville parkera kapital en tid. Han rapporterar också problem med att det tar lång tid att få tillbaka kapitalinsatsen, i hans fall totalt cirka en miljon kronor som han fördelat mellan olika nordiska länder.

– Efter 90 dagar var det bara tillbakabetalt 13 procent av lånen i Norge, 7 procent i Danmark och 2 procent i Finland. Om samma takt gäller framöver tar det upp till 13 år att få tillbaka pengarna, säger kunden, som vill vara anonym.

Enligt honom medgav bolagets kundservice att det inte fanns likviditet vilket gjorde att inga pengar kunde betalas ut.

– Det filtreras bort så otroligt stora belopp. Utlånarna sitter med smulor i en låneportfölj de inte kontrollerar, säger kunden, som nu, först ett år senare, har fått tillbaka sina pengar efter mycket tjat.

Likviditetsproblem kan uppstå om allt fler låntagare inte betalar tillbaka sina lån och räntor i avtalad tid. Enligt uppgifter från krono­fogden är det just vad som har hänt, åtminstone i Sverige.

Här har a­ntalet ­Trustbuddy-låntagare som inte betalar t­illbaka sina lån ökat under de senaste åren. Det är tvärtemot hur det ser ut i sms-/snabblånebranschen som helhet där antalet ärenden som går till betalningsföreläggande faller, förra året med 8 procent i Sverige.

Trustbuddys utveckling är alltså den motsatta. Under år 2011 rapporteras 368 ärenden om betalningsförelägganden hos Kronofogden. Under 2012 gick 1 405 ärenden den vägen och under 2013 gick 1 889 av Trustbuddys svenska ärenden till Krono­fogden i form av ansökningar om betalningsförelägganden. Totalt handlar det om cirka 20 miljoner av långivarnas pengar som inte betalts tillbaka.

– Vår procentuella andel är densamma. Vi har fått fler användare, och därför fler ärenden till Kronofogden, säger Jens Glasø.

Men Trustbuddy-vd:n bekräftar att ekonomiskt svaga personer söker sig till företaget. Tre av fem som vill ta snabblån i Norden får nej efter att ha kreditprövats. Av de kvarvarande betalar 70 till 80 procent tillbaka sina lån, vilket bland kreditgivare på banker betraktas som en hög andel betalningshaverier, åtminstone vid en jämförelse med vad som gäller inom bankväsendet.

– 20–30 procent skickas till inkasso men av dessa löser vi 86 procent vilket betyder att vi vid varje given tidpunkt har 3–4 procent dåliga betalare, säger Jens Glasø.

Enligt Glasø har Trustbuddy bara skrivit av 1 procent av långivarnas totala portfölj.

De dröjsmål som kunderna beskriver, både för Affärsvärlden och för bolagets kundtjänst, ser Jens Glasø som naturlig. Lånen kan inte betalas tillbaka i sin helhet förrän låntagarna betalat tillbaka.

– Om det vid en tidpunkt då långivaren vill ta ut sitt kapital inte finns något kapital så får långivaren vänta till dess att låntagaren betalar tillbaka sina lån. Genomsnittstiden för ett lån är 3,2 månader men man kan ha lånet i upp till 6 månader. Om de pengar du som långivare har betalat ut inte är tillbakabetalda får du alltså inte pengar från Trustbuddy för att täcka det som är utestående, säger Jens Glasø.

”Jens Glasø ser inget ovanligt eller ­oroande med att ledningen sålde. Enligt hans synsätt gick pengarna ­tillbaka in i verksam­heten: ’Det var en försäljning som gjordes för att säkra behovet av ­kapital för utlåning.’”

Jens Glasø, vd för Trustbuddy.

”Våren 2013 ville ­Vidar Grønnevik ta ut pengarna. Då visade det sig att räntan han tjänat in inte gick att ta ut.­”

Trustbuddys huvudkontor på Wallingatan i Stockholm.

Tidigare i våras bestod Trustbuddys ”mässingsskylt” av en knappt läsbar papperslapp. Nu är den utbytt.

Vidar Grønnevik.

I marknadsföringen på hemsidan görs flera liknelser med vanligt bankväsende och Trustbuddy kallar sig till och med ”Skandinaviens största P2P-bank”.

Växer hos Kronofogden

Totalt antal betalningsförelägganden med snabblån som grund.

År Antal Trustbuddys andel

2013 49 192 1 889 3,8 procent

2012 53 709 1 405 2,6 procent

2011 33 064 368 1,1 procent

2010 28 038

2009 46 531

Källa: Kronofogden