Solen stiger igen

Självförtroendet är för närvarande stort i den japanska ekonomin som vacklande började återhämta sig under 2003. Alltför ofta har marknaden missbedömt kortvariga konjunkturtoppar och felaktigt börjat tro på en begynnande stabil tillväxt. I nuläget finns dock en rad nya trender i Japan:

? Ökande inhemsk konsumtion.
? Stabiliserad kreditmarknad.
? Reformvänligare politik.
? Initiativ till mer vinstbaserad företagsstyrning.

Ett nytt inslag är att landets egen konsumtion börjar spela en viktig roll för tillväxten. I blickpunkten är deflationen som ser ut att kunna upphöra under 2006. Ökar inflationsförväntningarna och tilltron till landets ekonomiska politik, minskar sannolikt befolkningens farhågor om dåliga pensioner och arbetslöshet. En stor del av hushållens sparande ligger i dag investerat i fastigheter.

Under senare tid har huspriserna stabiliserats och i sällsynta fall ökat, vilket sammantaget kan innebära slutet på ett omfattande privat sparande som länge begränsat tillväxten. En japansk låginflationsekonomi skulle samtidigt skapa utrymme för löneökningar som i sin tur borde gynna den privata konsumtionen ytterligare. Det avgörande är faktumet att banksektorn relativt nyligen gjort ett uppsving. Det senaste halvåret har tillväxten varit extremt god med japanska mått mätt. Värdet av landets produktion (BNP) har på sistone vuxit en bra bit över den långsiktiga tillväxtprognosen, som enligt de flesta bedömare ligger runt 1,5 procent.

En fara för tillväxten på kort sikt är Japans budgetunderskott. För att minska landets statsskuld väntas regeringen år 2008 gradvis höja momsen från nuvarande 5 procent upp mot 10 procent. Även om de flesta experter räknar med att löneökningarna kommer att övertrumfa skattehöjningen, är det sannolikt att den inhemska konsumtionen påverkas negativt. Även den skeva japanska befolkningspyramiden är ett hot mot landets tillväxt. I dag är det färre som föds än som dör. Fortsätter utvecklingen på samma sätt medför detta att den arbetsföra befolkningen minskar med i genomsnitt en procent per år, enligt Martin Carlens, makroanalytiker på Handelsbanken.

– Slår prognosen in, vilket vore allvarligt, innebär detta att varje yrkesverksam japan måste försörja en icke yrkesverksam år 2050. Japan står därför inför en av de jämförelsevis tuffaste demografiska situationerna bland högt utvecklade ekonomier i världen, säger Carlens.

Trots utmaningen har den japanska regeringen inte vidtagit några väsentliga åtgärder för att få bukt med utvecklingen, såsom att exempelvis försöka skapa en invandringspolitik, stödja yrkesverksamma med barn, i praktiken mammor, eller reformera pensionssystemet. Premiärminister Junichiro Koizumis största reformistiska beslut hittills har varit privatisering av det japanska postverket, vilket när det inleds år 2007 beräknas ta ungefär ett decennium. Utdraget kan det tyckas, men åtminstone för stunden blåser vinden i reformisternas riktning. Ännu återstår finans- och hälsovårdsektorerna, där onödiga regelverk enligt flera experter kan komma att hämma tillväxten.
Den privata sektorn har genomgått desto större förändringar. Under nära 15 år har japanska företag tvingats till kostnadsbesparingar efter att tidigare i stor utsträckning varit en skyddad verkstad. Under denna omstrukturering har exportindustrin varit ekonomins livlina och utgör i dag uppskattningsvis 15 procent av ekonomin men hela 40 procent av värdet på Tokyobörsen.

Trots mycket flexiblare import- och exportförhandlingar med omvärlden i dag än för tio år sedan, kan landet liknas vid en planekonomi där kartellbildningar begränsar de inhemska distributionsnäten för utländska företag.

Under den långvariga ökenvandringen har maskiner och infrastruktur föråldrats vilket skapat ett uppdämt investeringsbehov i japanskt näringsliv. I takt med förbättrad lönsamhet har nyinvesteringarna blivit fler, i synnerhet i verkstadssektorn. Även byggnadssektorn växer något men lönsamheten här är väldigt ojämn. Elektronikindustrin och bilindustrin har däremot haft stora framgångar. Japan har ett betydande tekniskt försprång när det gäller att tillverka komponenter för platta tv-apparater. Och japanska fordonstillverkare har länge varit världsledande.

Hur ser värderingarna ut av japanska företag? Efter att flera Japanfonder sedan årsskiftet stigit runt 40 procent är det inte längre fyndpriser på Tokyobörsen. Med ett västerländskt perspektiv är företagen rimligt värderade. Även Tokyobörsens riskpremie ligger på en jämförbar nivå. P/e-talen hamnar mellan cirka 18 och 25 gånger vinsten och den genomsnittliga utdelningsnivån ligger på oansenliga 1,3 procent, trots att siffran nära fördubblats under en tvåårsperiod.

Vad talar då för att japanska aktier ska stiga ytterligare? Japanska företag har övergående kostnadsproblem, vilket gör att röelserna är lågt värderade i dag enligt Gunnar Påhlson, fondförvaltare på Handelsbanken.

– Japan fungerar aldrig som västvärlden förväntar sig. Historiskt har japanska p/e-tal varit högre än i västvärlden, eftersom företagen traditionellt prioriterat tillväxt och sysselsättning framför lönsamhet. Ett tecken på att detta nu kan ha ändrats är att bolagens avkastning, som följt landets nominella tillväxt under 50 år, de senaste fem åren anmärkningsvärt avvikit från tidigare mönster och nu i stället är högre, säger Påhlson.

En ny trend är att japaner nu nettoköper aktier och det gäller i synnerhet privatpersoner. Det ser därför ut som om befolkningens utbredda skepsis mot börsen, som gått ned under 15 års tid, är på väg bort.

Även bland fondförvaltare har det tidigare funnits en utbredd skepsis mot den japanska aktiemarknaden vilket nu verkar ha svängt, enligt Hans Hedström, fondförvaltare på Hagströmer & Qviberg.

– Den sämre utvecklingen i USA har bidragit till att Japan hamnat i fokus. Om de flesta redan köpt japanska aktier, är frågan vad som ska få dem att fortsätta stiga. Många fondförvaltare som missat tåget lär dock vara köpare, eftersom de i slutet av året vill kunna visa upp en portfölj med vinnare, säger Hedström.

Om vi får en långvarig konjunkturuppgång där inhemsk konsumtion spelar en allt viktigare roll, är det troligt att fondförvaltare viktar om sina portföljer mot aktier med en inhemsk tyngd. I så fall finns utrymme för stigande aktiekurser i enskilda sektorer. Förutom banker har företag som Japanese Tobacco, detaljhandelskedjan Aion och Nichii Gakkan, som bygger seniorbostäder, rönt uppmärksamhet bland utländska investerare.