SPECIAL: NY EKONOMI – Hoppet om en ny tid

Den nya ekonomin finns mest i fantasin. Tyvärr finns det intemycket som talar för att vi just nu bevittnar ett historisktgenombrott som kommer att ge oss mycket högre tillväxt ochvälfärd under de närmaste åren. Trots förra veckans statistik ärom fortsatt stark tillväxt och låg inflation.Det beror förstås på vad man menar med ny ekonomi. Något nyttfinns det självklart i 1990-talets ekonomi. Det ekonomiska livethar blivit mer internationellt, inflationen är låg i nästan helavärlden, världshandeln har blivit friare och konkurrenstryckettycks ha ökat. IT-revolutionen och internet har bidragit bådetill den ökade internationaliseringen och till det ökadekonkurrenstrycket. Med denna bredast tänkbara definition är detmöjligt att säga att det finns en ny ekonomi.Men om man menar att IT-revolutionen och internet ska få oss attväxla in på en varaktigt högre tillväxtbana är det inte likabefogat att tala om ny ekonomi. Många tycks ändå vara heltövertygade om att dessa fenomen redan har skapat en ny era medvaraktigt hög tillväxt och låg inflation. Men de harförvånansvärt litet belägg för att det verkligen är så.De som tror på en ny ekonomi pekar på den långa högkonjunktureni USA. Det är den nya ekonomin som höjt produktiviteten mer änvad som syns i statistiken och hållit inflationen nere. Och intenog med det, det är bara en tidsfråga innan tillväxten i restenav världen lyfter. Att deras tro inte går att underbyggastatistiskt beror enligt dem bara på att statistiken inte klararav att mäta den nya ekonomin på ett riktigt sätt.

IT-branschen själv

Många tycker sig nog också se anekdotiska bevis för att internetoch IT i största allmänhet höjer produktiviteten kraftigt. Ochvisst kan man hitta exempel där detta verkligen stämmer. Men detgäller framför allt för IT-branschen själv, därtillverkningskostnader och priser har sjunkit dramatiskt. Andrabranscher har inte alls uppnått samma dramatiskaproduktivitetshöjning. Inte ens i USA, som brukar framhållas somdet land där man ser störst effekter av den nya ekonomin, kanman visa att produktiviteten i andra branscher än IT-branschensjälv har börjat lyfta på allvar.Det är förstås lätt att visa att den ekonomiska statistiken harstora brister. Men att påstå att ett historiskt genombrott harinträffat trots att man inte kan se några spår av det istatistiken är ändå att göra det väl lätt för sig.Att man inte har sett effekterna ännu, behöver förstås intebetyda att de aldrig kommer. Men det kanske tar ännu längre tidän vad många tror.

Om vi antar att IT och internet verkligen ären dramatisk omvälvning i samma klass som elektriciteten, kandet ändå dröja många år innan det slår igenom i ökadproduktivitet. Enligt exempelvis Paul David, professor vidStanforduniversitetet i USA, dröjde det ända till 1920-taletinnan elmotorn fick verklig effekt på produktiviteten, trots attden introducerades redan på 1880-talet – alltså 40 år. Kanskedröjer det ytterligare 10-20 år innan vi har förstått attutnyttja IT och internet till fullo även inom andra branscher.Om stigande produktivitet ändå är kännetecknet för den nyaekonomin, finns det många länder som har en nyare ekonomi änUSA. Om man jämför olika länder är det ännu konstigare att tro attden nya ekonomin har börjat med att lyfta den amerikanskaproduktiviteten, och att detta lyft snart ska sprida sig tillresten av världen. Sett över en något längre period är ju USAett av de industriländer som har haft svagastproduktivitetstillväxt. Den amerikanska produktiviteten (mättsom produktion per sysselsatt i näringslivet) ökade bara med 0,9procent under perioden 1989-1997, enligt OECD:s senasteSverigerapport. Bara Schweiz hade en svagare utveckling. FörUSA:s del var det dessutom nästan exakt samma låga ökningstaktsom under perioden 1979-1989.

Sverige ökar mer än USA

Då finns det flera skäl att tro på något slags trendbrott iSverige. Den svenska produktiviteten har nämligen, enligtOECD-rapporten, ökat med 2,6 procent per år under 1989-1997. Detär en klar höjning från perioden 1973-1989, då den bara ökademed 1,5 procent per år.Den amerikanska produktiviteten har visserligen ökat litetsnabbare under de allra senaste åren. Mätt som produktion perarbetad timme ökade den med mellan två och tre procent per årunder 1996-1999. Det är en klar förbättring från 1980-talet ochförsta halvan av 1990-talet, men fortfarande under nivåernaunder 1950- och 1960-talen när produktiviteten ökade med övertre procent per år.Visst är det imponerande att produktiviteten har kunnat höjas islutet av en högkonjunktur. Men det är ändå magstarkt att börjatala om en ny era efter tre, fyra år med starkareproduktivitetstillväxt.Många tycks bortse från det faktum att den långa högkonjunktureni USA beror minst lika mycket på att amerikanarna helt enkelthar jobbat mer. Sysselsättningen har ju ökat så mycket attarbetslösheten är nere på den lägsta nivån på trettio år.I statistiken för produktiviteten lyser alltså den nya ekonominmed sin frånvaro, utom i IT-branschen där den ökar snabbt. Mendet räcker inte för att lyfta en hel ekonomi. Men den lågainflationen då, är inte den ett tecken på en ny ekonomi?Kanhända. Men det finns många andra skäl till att inflationenhar varit låg under de senaste åren.

IT och inflationen

Argumentet att en snabbare ökning av produktiviteten håller nereinflationen verkar alltså inte övertygande. Men IT och internetkan förstås ändå ha haft betydelse för inflationen – på andrasätt. Det har blivit enklare att informera sig om priser ochutbud. Plötsligt ter sig förutsättningarna för perfektkonkurrens inte lika fjärran från verkligheten. Det bordeinnebära en viss press nedåt på priserna. Men det betyder inteatt inflationsbenägenheten har blivit lägre även på längre sikt.Det finns ju många exempel på väl genomlysta marknader (råvaroreller valutor), där det råder näst intill perfekt konkurrens,och där priserna ändå kan stiga kraftigt under vissa perioder.Att 1990-talets långa amerikanska högkonjunktur i så hög gradbygger på ökande sysselsättning talar också för att inflationeninte är död, utan snarare på att den har tagit en ovanligt långpaus. Ökande konkurrens, åtminstone delvis till följd av IT ochinternet, har förmodligen bidragit till att arbetslösheten harkunnat falla mer än vanligt utan att inflationen har tagit fart.Men det finns ju en gräns för hur mycket arbetslösheten kanfalla och vid någon nivå, kanske mycket snart, blir inflationenett problem igen. Att arbetslösheten har kunnat falla så passmycket är naturligtvis oerhört positivt. Men det betyder inteatt vi har kommit in i en ny era med varaktigt snabb tillväxtutan inflation.

Dessutom finns det flera andra faktorer som bidrar till attinflationen har fallit kraftigt sedan i början av 1980-talet.Den mest uppenbara är förstås att allt fler centralbanker ivärlden har anslutit sig till låginflationsnormen. Atttillväxten i världen har varit ovanligt osynkroniserad hittillsunder 1990-talet kan också ha bidragit till att hållainflationen nere. När den amerikanska konjunkturen vände uppåt ibörjan av 1990-talet blev det lågkonjunktur i Kontinentaleuropa.Och när risken för överhettning i USA återigen började bliaktuell, kom Asienkrisen och drog ner inflationen.I Europa finns än så länge inga bevis för att man har kunnathöja resursutnyttjandet på samma sätt som i USA. Inflationen ärvisserligen låg, men arbetslösheten är fortfarande mycket högreän i början av 1980-talet. En stram finanspolitik för attuppfylla konvergenskraven för den monetära unionen har bidragittill att sänka tillväxten och det är säkert ett viktigt skältill att också inflation och löneökningar har hållit sig på sålåga nivåer.

Borde ha märkts

Även i Sverige är det ytterst osäkert om IT och internet harhaft några större effekter på priserna. Den djupa krisen ibörjan av 1990-talet har inneburit att vi fick mycket ledigaresurser att ta av. Mot den bakgrunden är det inte så konstigtatt inflationen har varit låg fram till nu. Samtidigt kan mansäga att om det finns några substantiella effekter att vänta,borde vi egentligen redan ha märkt av dem. Sverige är ju ett avde länder som ligger ovanligt långt framme i användningen av IToch internet.Vice riksbankschefen Lars Heikensten sade i ett tal i förraveckan att riksbanken för närvarande troligen får en del hjälpav bland annat ny teknologi och ökande konkurrens. Detta haringen avgörande roll för inflationen på sikt, men det är inteheller helt betydelselöst. Han ställde sig dock skeptisk tillantagandet att ökande konkurrens också skulle ha ökat denpotentiella tillväxttakten.Uppenbarligen tror inte Heikensten att riksbanken får så myckethjälp av den nya teknologin att reporäntan kan ligga kvar pånuvarande låga nivå. Han avslutade nämligen talet med attpoängtera att bedömningen kvarstår att reporäntan måste höjas.Om Sverige liksom USA kan uppnå ett högre resursutnyttjande utanatt inflationen tar fart återstår att se.

Ljuva sextiotal

Produktivitet inom näringslivet. Produktion per sysselsatt.Procentuell förändring per år.

1960- 1973- 1979- 1989-Land 1973 1979 1989 1997USA 2,5 0,3 1,0 0,9Sverige 3,7 1,4 1,6 2,6Danmark 3,9 2,3 1,5 3,0Finland 5,3 3,0 3,4 3,6Tyskland 4,5 3,1 2,1 1,1Frankrike 5,3 2,9 2,5 1,8Italien 6,4 2,8 2,0 2,0Storbritannien 4,0 1,6 2,3 1,5Japan 8,4 2,7 2,7 1,6Jag? Mera produktiv?

Affärsvärldens makroskribent Kerstin Amberg rannsakar sig själv.Så mycket mer produktiv har hon inte blivit – trots all IT påredaktionen.

För egen del har jag trots nya datorer, uppgraderingar avprogram och tillgång till internet tyvärr inte blivit mycket merproduktiv under de senaste åren. Jag skriver inte många flerartiklar trots att arbetet på vissa sätt har underlättatsoerhört mycket av IT-revolutionen. Den stora skillnaden jämförtmed tidigare är att det går snabbare att hitta mer information,och det har möjligen bidragit till att höja kvalitén påartiklarna. Ibland har jag till och med en känsla av att den nya teknikenbromsar produktiviteten. Ordbehandlingsprogram, posthanteringoch kalkylprogram har under de senaste åren varit så bra att detäcker mina behov med god marginal. Uppgradering till de senasteversionerna gör man mest för att kunna kommunicera med andra. Detillför inte alltid så mycket, tar tid att installera och lärasig. Dessutom är de dyra. I värsta fall visar det sig att de nyaprogrammen går trögare och att uppgraderingen också kräver en nydator.

Men produktiviteten ökar inte så värst mycket för det.På det privata planet kan IT-revolutionen ha givit ett visstlyft i familjens produktivitet. Att handla på nätet spararonekligen en del tid. Men den tiden mäts ju inte inationalräkenskaperna och syns inte i statistiken. Själv trorjag inte att det gör någon större skillnad. E-handeln svarar jufortfarande bara för en mycket liten del av den totaladetaljhandeln. Dessutom tar det tid att handla även på internet.Den stora skillnaden är att det går mycket snabbare och lättareatt kolla fler leverantörer. Dessutom är det mycket lättare attbyta affär. Själv har jag efter att ha handlat i sammamatvaruaffär i ungefär tio år just börjat köpa mat på nätet.Redan andra gången testade jag en ny affär.Att surfa, spela och chatta på nätet är också ett ganska billigtnöje som säkert upplevs som en ökning av välfärden. Men eftersomdetta är något helt nytt som man inte betalar för (annat änkostnaden för att vara uppkopplad), mäts det inte som konsumtionoch därmed inte heller som en ökning av välfärd ochproduktivitet.