SPIRA: Svårsmälta argument

Det är svårt att se vad kyckling- och godisrörelsen har attvinna på fusionen mellan Goman, Samfod och Spira.

Förra veckans förslag till sammanslagning mellan KF:s Goman,Slakteriförbundets Samfod och börsnoterade Spira ser vid enförsta anblick ut som en rejäl strukturlösning. Alla tre ärverksamma inom köttindu-strin, den del av svenskalivsmedelsmarknaden som under 90-talet har blivit hårt ansatt avutländsk konkurrens.Det nya livsmedelsbolaget, en koloss somomsätter över sju miljarder kronor, kommer under några år attägas av konsumentkooperationen (21 procent) ochbondekooperationen (79 procent) för att inom fyra år säljastillbaka ut på börsen. De utomstående ägarna i Spira erbjuds 173kronor per aktie, en premie med 30 procent över senaste börskurs.

Ett av motiven bakom affären är utan tvekan industriellt: bådeGoman och Samfod måste göra något för att hantera sin lönsamhetinom en fragmenterad och allt mer konkurrensutsatt köttindustri.Ingen av dem har mer än 5-6 procents marknadsandel på styckatkött medan Goman på charkuterisidan har lite mer, 13 procent. Ensammanläggning mellan Goman och Samfod har därför självklarasamordningsfördelar genom att deras produktion och försäljningslås samman. Detta verkar lätt att uppnå.

Goman har redan visat prov på en ordentligrationaliseringsprocess, för under de senaste fem åren harföretagets produktionsställen halverats från 14 till sju. Gomanhar dessutom mycket att vinna på ett ägarbyte som skulle kunnage bolaget kunder även utanför konsumentkooperationen, något somär svårt så länge det är KF-ägt.

Ur bondekooperationens synvikel är affären också bra. Derasstora varumärke Scan har nästan en tredjedel av köttmarknadenoch handeln accepterar knappast en starkare andel än så. Detvore därför utmanande att införliva Samfods varumärken, bl avarumärkena Lars Jönsson och Skåne Eriks i Scan.

Att införliva det börsnoterade livsmedelsbolaget Spira i dennakött-koncern ser mer ut som en slump. Budet verkar motiverat avatt bolaget råkade vara billigt, snarare än industriellttänkande. Visserligen äger bondekooperationen redan 30 procentav bolaget, men samordningsfördelar mellan charkuterier ochSpiras huvudsakliga verksamheter kyckling (Kronfågel, Danpo) ochgodis (Candelia) är inte solklara.

Spira är just nu ett tacksamt budobjekt. Bolaget har misslyc–kats med att leva upp till vinstprognosen och har i år förlorataktiemarknadens förtroende. Sedan vinstvarningen i april i århar aktiens värde rasat med 30 procent. Problemen ligger framförallt inom kycklingrörelsen.

Livsmedel som livsmedel, skulle man kunna resonera, vilket ocksåvarit Spiras affärsidé när bolaget bredvid huvudverksamheternaköpt på sig bland annat bagare, fisk och grönsaker. Ochkonsument- och bondekooperationen föreslår vinster frånsammanslagningen som att göra korv på kyckling, vidare-förädlakyckling enligt samma koncept som kött och att köttverksamhetenskall kunna dra nytta av erfarenheterna från kycklingexporten.Det är intressant att KF och Bondekooperationen inte anlitarnågon extern riskkapitalist för att genomföra affären. Så har detidigare gjort under 90-talet. Nu tycker de att de inte behövernågon katalysator för att göra en strukturaffär.

Projektet kommer inte att bli enkelt, och det är inte givet attdet kommer att lyckas inom den korta tidsram, fyra år, somägarna har satt upp. Efter att Gomans och Samfods köttrörelserhar samordnats så måste något hända med Spiras svaga lönsamhet,inte minst i kycklingrörelsen. Detta visade sig vara svårt förSpiras förra ledning som har arbetat med uppgiften under fyra år.Också förra ägaren till Kronkyckling, Slakteriförbundet, gickbet på den uppgiften.Slutligen har också ägarna den prekärauppgiften att förklara och argumentera för varför hela klabbet:kött, kyckling samt godis, skall sitta ihop när bolaget kommerut på börsen igen inom fyra år. Flera av delarna blir sannolikttill salu.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.