Stora pengar att hämta i grupptalan

Advokat Regina Calcaterra arbetar på den amerikanska byrån Barrack, Rodos & Bacine, BR & B, som specialiserat sig på gruppstämningsmål inom värdepappersområdet. Grupptalan innebär att någon utses att föra tala för till exempel alla aktieägare i ett bolag. Enskilda gruppmedlemmar behöver inte medverka i rättegången, däremot gäller domen för alla.

Särskilt stor risk att bli utan ersättning har institutioner som bytt depåbank i USA, det vill säga den bank där värdepapper förvaras för kunds räkning, de senaste åren. Frågan är extra aktuell i dag då svenska institutioner som Premiesparfonden har strukturerade kreditprodukter eller bostadsobligationer emitterade av bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac i sina portföljer. Är det så att instituten medvetet tricksat med bokföringen för att framstå i bättre dager är sannolikheten stor att en gruppstämning lyckas.

– Absolut. Fannie Mae är i högsta grad ett sådant fall. Det är ett mål som vi rekommenderar våra klienter att involvera sig i, säger Regina Calcaterra.

Redan i dag pågår förberedelserna för en gruppstämning mot Fannie Mae. Just nu är man inne i den första fasen där stora institutioner kan anmäla intresse att utses till ledande målsägare i processen. Till denna huvudroll kan enbart institutioner som har drabbats av betydande förluster utses. Och då talar vi om belopp i storleksordningen 10 miljoner dollar. Praktiskt innebär det också att den ledande målsägaren anlitar juridiskt ombud, som i sin tur tar fram ett åtalsunderlag. Det är sedan upp till domstolen att beslutas om åtalet ska gillas. Är så fallet startar en omfattande undersökning som går ut på att hitta bevis för att företaget i fråga med vilja vilselett marknaden genom att lämna felaktig information om verksamhetens status.

När det gått så här långt väljer många företag att förlikas och en uppgörelse träffas om hur mycket pengar som ska betalas tillbaka till investerarna. I detta läge kan även alla andra drabbade aktie- eller obligationsägare anmäla sina ersättningsanspråk. På amerikanskt juristspråk kallas detta att anmäla ”proof of claims”, ett dokument som bevisar vilka förluster som avses. Något som inte är det lättaste, särskilt inte för utländska investerare.

– Så det viktigaste är att svenska investerare blir medvetna om att de måste registrera sin ersättningsansökan med bevis att de har ägt aktien under den tidsperiod som avses, säger Regina Calcaterra.

För det kan många gånger handla om stora belopp som pensionssparare och andra slutkunder går miste om. De senaste tio åren har investerarkollektivet fått tillbaka över 100 miljarder dollar i bolag som medvetet lämnat felaktig information till aktiemarknaden. Dit hör uppgörelserna i de mest kända fallen, som Enron, Nortel och Worldcom. I det sistnämnda var det just BR & B som framgångsrikt företrädde aktieägarnas grupptalan vilken resulterade i att investerarna fick sammanlagt 6 miljarder dollar som kompensation för en del av förlusterna.

Det känns lite som att krama pengar ur en sten att stämma ett bolag som Worldcom, som redan har kollapsat. Men det är inte bara företaget i sig som kan bli skyldigt att betala. Företagsledningen är personligt ansvarig. Banker som medverkat till att emittera obligationer kan bli skadeståndsskyldiga om det går att bevisa att de vid tidpunkten för lånet varit medvetna om det aktuella företagets svårigheter, vilket visade sig vara fallet i Worldcom.

– När vi lämnade in stämningen mot Worldcom hade de gått i konkurs, Men då blev även bankerna som skrivit under obligationsprospekten och rådgivaren Arthur Andersen utsedda till svarande.

Genom att undersöka alla dokument och förhöra vittnen konstaterades att bankerna var medvetna om att Worldcom inte skulle kunna betala tillbaka. Och ändå emitterades obligationer för 12 miljarder dollar.

– Så vi lyckades få bankerna att stå för det mesta av de 6 miljarder dollar som betalades tillbaka. En annan sak som aldrig tidigare gjorts, var att vi också krävde företagsledningen på ersättning. De fick personligen betala 25 miljoner dollar, säger Regina Calcaterra.

Pengarna fördelas sedan proportionellt till investerare som anmält sina ersättningsanspråk. I Worldcom innebar det att ägarna till obligationerna fick tillbaka drygt 40 procent av sina förluster medan aktieägarna fick betydligt mindre. Och de som inte registrerat sig fick inget.

Även i USA är det många investerare som missar att få pengar tillbaka. En undersökning som gjordes på Stanford University 2005 visar att bara 28 procent av placerarna hålls skadelösa. Det beror på flera saker. En är det stora antalet mål. Bara förra året var det 163 fall, varav 60 procent har så god kvalitet att de drivs vidare i rätten och troligen leder till uppgörelse. En annan är att händelserna som avses ofta ligger långt tillbaka i tiden, som i fallet Coca-Cola, där den period som värdepapperna ska ha ägts sträcker sig från oktober år 1999 till mars år 2000. Många depåbanker erbjuder även extraservicen att hålla reda på pågående ärenden.

– När sedan förvaltaren hittar några ersättningscheckar är det lätt att tro att det hela fungerar, men vad de inte vet är att det finns stora summor som faller mellan stolarna. Därför är det viktigt att till exempel pensionsförvaltare lär sig vad som måste göras för att de ska få tillbaka sina pengar.

Men det är långt ifrån alla fall som ger pengar tillbaka. Investerarna har också skyldighet att tolka informationen från bolagen. Och bolagen måste i sin tur ha vilselett marknaden med flit, vilket det är upp till målsägaren att bevisa. Det räcker inte med att aktiekursen rasar för att företagsledningen uttalat sig klantigt. Som i samband med Ericssons vinstvarning förra hösten.

– Vi tittade faktiskt på Ericsson-caset och ansåg att det inte skulle hålla. Så det är ett fall vi inte rekommenderar till våra klienter. Vi rekommenderar bara fall där vi känner oss komfortabla, för vi vill inte att våra kunder involverar sig i mål som avvisas av domstolen, säger Regina Calcaterra.

En orsak till det noggranna valet av ärenden är att det juridiska ombudet enbart får betalt om målet går till åtal. Om åtalet ogillas blir det inte en dollar. Och då det är advokatbyrån som också håller i hela undersökningen kan det lätt bli stora belopp.

– Vi ligger ute med våra egna pengar och vår tid. Vi får bara betalt om vi vinner. Och det är jämförelsevis små summor, inte som de 25-30 procent som kan förekomma i andra sammanhang. Det är domstolen som bestämmer vilken ersättning advokaterna ska få.

Det är också en anledning till att grupptalan inte är lika populärt i länder där det inte finns någon ledande målsägare som tar hand om räkningen. I Sverige har grupptalan inte heller varit någon större succé. Enligt nyhetstjänsten Pointlex har bara fem stämningar, varav en återkallats och en avvisats, lämnats in sedan möjligheten infördes i Sverige för drygt fem år sedan.

Den mest uppmärksammande processen drivits av Föreningen grupptalan mot Skandia. Fallet övertogs för något år sedan av Skandia Liv som nu har vunnit en seger i skiljenämnden. Stämningen gällde att Skandia sålt sin kapitalförvaltning, SAM, till DnB Nor för billigt, samt träffat ett för Skandia Livs sparare oförmånligt förvaltningsavtal. Det är i den senare delen som Skandia Liv nu kommer att kompenseras. Skiljedomen slår fast att de 0,15 procent plus rörlig avgift som ursprungligen avtalats är för högt. En skälig nivå är i stället 0,10 procent. Då avtalet gäller fram till år 2013 handlar det om omkring 1,3-1,4 miljarder kronor som tillgodogörs spararkollektivet i Skandia Liv.

_________________________________________________________

Tommy Hillfiger

Sista dagen att registrera sig i grupptalan:

29 oktober

Aktieägarperiod: 3 nov 1999-24 sep 2004

Coca-Cola

Sista dagen att registrera sig i grupptalan: 21 november

Aktieägarperiod: 21 okt 1999-6 mars 2000