STORAFFÄRER: Eftertankens snöda blekhet

Optimism och storaffärer hör ihop. Bra självförtroende är kanskeden allra viktigaste komponenten när en företagsledare skallgöra ett stort köp, särskilt om det är fientligt. Det gäller attkänna sig övertygad om att värdena står sig och att det går attgenomföra de avyttringar som ofta krävs för att finansiera köpet.Därför lär direktörerna nu ta en paus i köpandet. Rasen i förraveckan blev en påminnelse om allas vår dödlighet, som encorporate- finance-ansvarig uttrycker det. Särskilt bud medenbart aktier som betalning har förlorat sin charm, säger enannan.

Ja, många har nog drabbats av eftertankens kranka blekhet.Antalet affärer har den här hösten varit större än någonsin,precis som det brukar vara när börserna är som feberhetast (plus20 procent i New York i år före raset och plus 27 i Stockholm).Måndagen för några veckor sedan, Merger Monday kallad, blevhistorisk med sex köp och fusioner för sammanlagt nästan 1.000miljarder kronor under en och samma dag.

Hittills i år har det gjorts företagsaffärer i Europa för över2.000 miljarder kronor, och i USA för nästan 6.000 miljarder.Det är redan mer än vad som gjordes under hela fjolåret både iEuropa och USA. Det kan vidare jämföras med toppåret under 1980–talet, då det gjordes affärer för drygt 900 miljarder kronor iEuropa och drygt 2.200 miljarder i USA. Företagsköp har ocksåblivit allt vanligare i länder som Frankrike, Tyskland ochItalien, som tidigare skydde den anglosachsiskaaffärsmentaliteten. Affärerna är dessutom ovanligt stora. Tittapå listan här intill över köp, bud och fusioner. Beloppen ärnästan svindlande. GTE:s kontantbud på MCI är det störstanågonsin. I USA har det gjorts 15 affärer på över fem miljarderdollar de senaste nio månaderna. Det är nästan en femtedel avalla köp på över fem miljarder dollar som någonsin gjorts där.

Stigande börser erbjuder finansiering för de mest ambitiösaplaner samtidigt som de flesta blir djärvare när de känner sigoptimistiska. I USA i år har mer än hälften av alla affärergjorts helt eller delvis med aktier, ett klassiskt tecken påöverhettning. Och enligt Securities Data, konsulter inom köp ochförsäljningar, har priserna på affärerna i år motsvarat p/e-talpå 34, jämfört med 23 när det var som mest uppskruvat på 1980–talet.

Därför är det nog en och annan företagsledare som nu frågar sinnya partner om han har några pengar, fast förstås med ett merföretagsekonomiskt ordval än i seriernas värld. Har du någrakostnadsbesparingar? Vad kan avyttras? Visst, det är lätt attvara efterklok, men vem vill vara den som köpt precis innanpriserna rasar? En del har kanske till och med övervägt huruvidade skall dra tillbaka sitt bud. Vissa sådana förväntningar harsynts i kurserna. Till exempel hade S-E-Bankens kurs i förraveckan gått ned mer än Trygg-Hansas, ett tecken på att det finnsen viss oro på marknaden för att S-E-Bankens bud påförsäkringsbolaget kan komma att dras tillbaka.

FARLIGA KONTANTBUDMest bekymmer när kurserna går ned, får de som lagt kontantbud.De som tänkt betala med aktier kan oftast trösta sig med attkurserna på deras egna aktier också fallit. Därmed har ju ocksåpriset de betalar fallit.

Största kontantbudet någonsin (se lista sid 32) är amerikanskatelekommunikationsföretaget GTE:s 28 miljarder dollarbud på MCI,USA:s näst största teleoperatör inom långdistans (amerikanskaoperatören WorldCom har lagt ett högre bud men det är intekontant).

Italienska försäkringsbolaget Generalis fientliga bud på franskabranschkollegan AGF är också kontant, liksom franskadetaljhandelsjättens Promedés på konkurrenten Casino.

Andra stora kontantbud på senare tid är franska cementjättenLafarges fientliga bud på 20 miljarder kronor på brittiskabyggmaterialgruppen Redland och tyska sportklädesföretagetAdidas på franska skid- och golfföretaget Salomon. Ochamerikanska bilkomponentföretaget Federal Moguls bud påbrittiska branschkollegan T&N.

Men affärspausen kommer bara att bli tillfällig, tror de flestabedömare. Ty till skillnad från köpruschen på det glada 1980–talet är affärerna i dag industriellt motiverade. Så brukar detheta, säger sig kanske en och annan luttrad skeptiker, men deskäl som redovisas känns rätt övertygande (läs omstrukturbehoven i Sverige i den påföljande artikeln). MergerMonday var kanske den dag då de nationellt fragmenteradeeuropeiska företagen till slut bevisade att de tagit den pan–europeiska idén till sig, kommenterade en internationelltidning efteråt.

Nu vet alla chefer att Europa nästan snabbare än väntat är påväg att bli en marknad. Och därför känner de ett stort tryck attsänka kostnaderna och fokusera. Deras företag måste bli om integlobala så i alla fall europeiska. Särskilt som amerikanska ochasiatiska företag visar allt större intresse för utvecklingen iEuropa.

Hittills har Europa bestått av femton nischmarknader. Nu är dengamla världen på väg att bli en marknad med samma valuta ochsamma regler. I maj nästa år bestäms vilka länder som kommer attingå i den monetära unionen från början och vilka de preliminärainträdeskurserna blir.

När valutaskillnaderna försvinner kommer det också bli svårareatt dölja ineffektiviteter. Företagen blir tvungna att viggapengar från samma investerare som drar alla företag över en kamoch kan koncentrera sig på kreditvärdighet i stället för påvalutaeffekter. Precis som många av de europeiska ländernakommer att tvingas samordna skatterna och anpassa lönerna kommerföretagen tvingas trimma. Därför måste många branscherkonsolideras.

Banker, biltillverkare, bilkomponentföretag. Det är några av debranscher som brukar nämnas som förändringskandidater.Läkemedelsföretagen, transportföretagen, flyg är andra.Brittiska BP har satt igång en omstrukturering av bensinmackarnasom kanske blir en väckarklocka för andra.

I finansbranschen är det inte bara den gemensamma marknaden ochvalutan som driver på förändringarna. Där finns en morot också,det kraftigt ökade privata pensionssparandet (en följd av destatliga nedskärningarna).

Fondförvaltning kommer att växa med åtta till tolv procent perår jämfört med två procent per år för annan finansverksamhet,sade S-E-Bankens VD Jacob Wallenberg i samband med budet påTrygg-Hansa nyligen.

KRITISK MASSAOm några år väntas en handfull transeuropeiska giganter kommaatt dominera finansindustrin i Europa. Det gäller för bank ochförsäkringsbolag att skaffa sig en kritisk massa att sprida utkostnaderna på. Kostnaderna i tyska försäkringsjätten Allianzlär ligga fem procent lägre än branschsnittet i Europa. Inteminst de stordatorer som är hjärtan i dagens finansiellakomplexa transaktioner kostar.

Ofta handlar det om miljardbelopp på årsbasis. Den snabba IT–utvecklingen leder till stora förändringar av finansföretagensprodukter och distributionsformer. One-stop shopping talas detockså om (annars ett innebegrepp i konsultvärlden). Det betyderatt kunderna skall kunna få hjälp med allt, i det här falletfinansiella tjänster, på ett och samma ställe.

SUNDARE PÅ 1980-TALETI höst har Bayerischen Vereinsbank gått ihop med BayerischeHypotheks und Wechsel-Bank till Tysklands största bank.Schweiziska försäkringsbolaget Z richer Versicherung skall gåsamman med brittiska tobaks- och försäkringskonglomeratet BAT:sförsäkringsverksamhet. Banken Credit Suisse har köpt schweiziskaförsäkringsbolaget Winterthur. Och så de två svenskastoraffärerna förstås, S-E-Bankens bud på Trygg-Hansa ochNordbankens fusion med finska banken Merita.

Men även i USA är affärerna annorlunda än på 1980-talet, hävdarbankfolk och jurister på Wall Street. De är sunt finansieradeoch strategiskt motiverade. Och de drivs av aktieägare snarareän imperiebyggande företagsledare, är en annan kommentar. Bruketav optioner för att motivera företagsledarna bidrar tillvärdefokuseringen.

Fusionerna och konsolideringen underlättas av attmonopolmyndigheterna blivit liberalare. Samgåendet mellan de tvåamerikanska flygplansjättarna Boeing och McDonnelDouglastidigare i år och de brittiska vin- och spritjättarna GrandMetropolitan och Guiness nyligen är tydliga bevis för attgranskningsmyndigheterna i både Europa och USA antagit ett merglobalt perspektiv. Det har ju bara krävts vissa mindreavyttringar och förändringar för att affärerna skulle få godkänt.

Brukar fusioner lyckas då? Ja därom tvistas det. Deundersökningar som görs ger olika besked. Enligt en amerikanskundersökning (Mercer Management Consulting) har 57 procent avalla affärer i USA sedan mitten av 1980-talet gett lägreavkastning än branschsnittet tre år efter affären. Och ju störreaffär desto sämre chanser, enligt Mercer.

Under 1990-talet har affärerna gått något bättre. Då har 52procent av alla affärer gått bättre än sin bransch, antyderMercers underökning. Men det gäller USA. I Europa är detsannolikt svårare att lyckas än i USA, med tanke på språk- ochkulturskillnader och andra kvardröjande nationella hinder (ävenom potentialen antagligen också är större). Akademisk forskningi USA stödjer bilden av äktenskapsbekymmer. Den visar attföretagsövertaganden bara har 50 procents chans att lyckas, påen nationell marknad.

OLÖNSAM FIENTLIGHETMen det finns motsägande resultat. Investmentbanken JP Morgankommer i en undersökning fram till att 30 av de störstaövertagandena de senaste tio åren tre år efteråt i snittlevererat 21 procents bättre avkastning än marknaden i stort,trots att tolv av de trettio gick sämre än marknaden. Ocheftersom fusioner inte kräver någon premie i priset har destörre chanser att gå bra än fientliga övertaganden. Ett faktumsom borde oroa en och annan som lagt ett fientligt bud medpremie strax före börsrasen.

Akademisk forskning stöder bilden av äktenskapsbekymmer:fusionerna har bara 50 procents chans att lyckas.