Styrelseproffsen in på livet

Totalt styr knappt 1 300 personer över de nästan 260 bolagen på Stockholmsbörsens A- och O-listor, med ett sammanlagt värde på över 2 600 miljarder kronor. I gruppen ingår en stor del av Sveriges översta näringslivsskikt. Affärsvärlden har granskat denna grupp med hjälp av offentliga register.

Debatten kring börsbolagens styrelser har gått hög de senaste åren. Framför allt har det gällt bristen på kvinnor. Men än så länge är det en i högsta grad mansdominerad grupp.

Antalet kvinnor är begränsat till 151 stycken eller 11,7 procent. Även om antalet kvinnor ökar med årets bolagsstämmor så är det en bra bit kvar till att nå målet på 25 procent kvinnor i styrelserna som regeringen har satt upp. För det krävs att ytterligare 171 kvinnliga ledamöter släpps in i styrelserna. Hittills i år ligger nettotillskottet på knappt några tiotal nya kvinnor i styrelsekollektivet.

Det handlar också om kotteribildning. Det genomsnittliga antalet uppdrag är 1,4 och 256 personer sitter i fler än en styrelse. 21 har hela fem uppdrag eller mer.

För att sitta i börsbolagens styrelser krävs naturligtvis erfarenhet och det märks också i åldersstrukturen. Såvida man inte är huvudägare vill säga. Den yngsta ledamoten är också en av de mäktigaste, 26-åriga Cristina Stenbeck som sitter i fyra styrelser. Också många av de andra yngre ledamöterna tillhör antingen en ägarfamilj eller är kanske vd i bolaget. Samma gäller också för de allra äldsta.

Annars rör det sig om både medelålders män och kvinnor. Den sammanlagda genomsnittsåldern är 54 år men ökar till 55 för männen och faller till 49 när det gäller enbart kvinnorna.

Trots att kraven på att bolagens vd inte bör sitta med i styrelsen blivit allt högre så finns det 174 ledamöter som också är vd i samma bolag. De övriga är ordinarie ledamöter och/eller ordförande.

De allra flesta bland styrelseledamöterna bor i Sverige och 1 044 eller 81 procent, betalar sin skatt här. Runt 270 av ledamöterna bor i utlandet och men där ingår också många svenskar. Andelen utlänningar ligger kring 11 procent och av den gruppen kommer runt 40 procent från de andra nordiska länderna.

Den svenska styrelseeliten är en förmögen befolkningsgrupp, även om de direkta styrelsearvodena skiljer sig kraftigt åt. Ericssons styrelse delar på åtta miljoner kronor medan It-bolaget Protect Datas styrelseledamöter samsas om en halv miljon.

Men om att ledamöterna knappast lever på sina styrelsearvoden skvallrar en snittlön som kanske överraskar en del. För taxeringsåret 2002 hade de 1 004 som skattar i Sverige en genomsnittlig inkomst av tjänst på 2 224 000 kronor. Siffran dras naturligtvis upp av att den innehåller de flesta av de stora börsbolagens vd:ar men även medianinkomsten är hög, 1 404 000 kronor.

Det betyder en sammanlagd lönesumma på 2,3 miljarder kronor och eftersom de utländska ledamöterna knappast tjänar mindre stannar den totala inkomsten först på över tre miljarder kronor.

Bara drygt fem procent har inkomster under en halv miljon om året och då har många av dessa i gengäld rätt väl tilltagna förmögenheter.
På förmögenhetssidan ser det också bra ut. Ungefär 60 procent har en taxerad förmögenhet som i snitt låg på 13,6 miljoner kronor 2002. Medianförmögenheten är 2 miljoner kronor.

Men trots det är det si och så med styrelsernas ekonomiska engagemang i sina bolag. I bara 16 bolag äger alla ledamöterna aktier för mer än 200 000 kronor. Var fjärde äger inga aktier alls i minst ett av sina bolag (se annan artikel).Så gjorde vi undersökningen

Uppgifter om bolagens ledamöter hämtades från PRV. Suppleanter och arbetstagarrepresentanter togs bort. Bolag som avnoterats eller med säte utomlands som Astra Zeneca och Autoliv finns inte med. Uppgifter för år 2002 om inkomst av tjänst och taxerad förmögenhet lades till och uppgifter om innehav av aktier och konvertibler kommer från Finansinspektionens insiderregister. Det omfattar också närstående bolag vilket gör att samma aktier kan figurera hos flera personer. Det rör främst bolag med familjer eller en grupp grundare som ägare och innehav via en del investmentbolag som Latour, Lundbergföretagen, Öresund och Custos.
Alla uppgifter har inhämtats under februari 2004.

Research: Jan Lindroth