Svår konst att slå börsen
Samtidigt som Bukowskis vd Carl-Gustaf Petersén i slutet av maj auktionerade i väg det ena miljonobjektet efter det andra på den internationella kvalitetsauktionen satt mäklarna vid Stureplan och deppade. Börshandeln var lägre än på mycket länge, de flesta svenskar har sedan lång tid lagt aktieaffärerna på hyllan.
Auktionssäsongen är nu över och omsättningen i branschen, kvalitetsauktioner i Stockholm, står sig väl mot toppåret 1999, en tioprocentig minskning, beroende på att Nordén Auktioner upphört. Säljarna och de stora auktionshusen, Bukowskis och Stockholms Auktionsverk, har all anledning att vara nöjda. Priserna var på många håll fortfarande höga och Bukowskis klubbade tio verk för över en miljon kronor i vår. Stockholms Auktionsverk sålde tre verk för över en miljon kronor. Det är i nivå med toppåren.
Frågan är då om det är bra att vända börsen ryggen och i stället köpa konst och antikviteter på auktion. Sett över en längre period är svaret klart och tydligt nej, börsen har gått väsentligt bättre, även inräknat de senaste tre årens kraftiga ras. En sammanställning som konstprisexperten Ulf Hallius gjort för Affärsvärlden visar att priserna för högkvalitativ konst som sålts på auktion i Stockholm, haft en blandad prisutveckling sedan 1986. Den klassiska konsten har minskat i värde med drygt 20 procent, medan den moderna konsten däremot har ökat i värde med cirka 20 procent under perioden. Jämfört med spekulationsekonomins toppår, 1989, är prisfallet fram till i dag däremot tydligt även för modern konst.
Under det glada 1980-talet spekulerades det vilt i konst, på samma sätt som i bland annat fastigheter. Men i början av 1990-talet föll priserna tillbaka.
Rensat för den här stora bubblan och sett på en något kortare period, 1995 till 2002, har det inte heller varit särskilt lönsamt att investera i konst. Totalt steg priserna med cirka 25 procent medan börsen sköt i höjden med nästan 140 procent.
Det märks dock en skillnad i prisutveckling mellan klassisk och modern konst. Den moderna har gått väsentligt bättre och har ökat i värde med i snitt 45 procent under perioden. Konstnärer som Sigrid Hjertén, Sven X:et Erixson, Einar Jolin och Gösta Adrian-Nilsson har gått riktig bra på auktion. Den klassiska konsten har däremot en i stort oförändrad prisbild från 1995 och fram till i dag.
Konstpriserna har alltså inte följt med börsen upp under de heta it-åren. Å andra sidan visar det sig nu att priserna inte fallit i samma takt som börskurserna. Medan börsen förlorat halva sitt värde sedan toppåret 2000 så har konstmarknaden backat med cirka 10 procent under perioden 2000 till och med 2002.
Vad som blivit tydligt de senaste åren, i takt med att börsen fallit, är att vissa föremål går för rekordpriser, medan andra säljs till medelmåttiga priser eller förblir osålda. På Bukowskis klubbades bland annat en Carl Larsson-målning för 6,6 miljoner kronor i våras, medan en otypisk men konsthistoriskt unik Kandinskytavla, med utrop sju miljoner kronor, förblev osåld på Stockholms Auktionsverk.
Frågan är då om och hur man ska våga köpa konst som en investering. Rådet kan bara vara att den som vill investera hundra tusentals kronor eller flera miljoner i konst ska försöka försäkra sig om att tavlan åtminstone inte faller i värde. Viktigast är ändå att se konsten som ett vackert objekt, vilket kräver helt andra glasögon än för den som köper värdepapper.
För utöver den svaga prisutvecklingen finns ytterligare faktorer som talar mot att man ska köpa konst. Auktionshusen tar cirka 15 procent i provision vid köp och försäljning, medan det bara kostar några promille att köpa och sälja aktier.
Det krävs alltså en stor prisstegring för att det ska gå att räkna hem objektet som en god investering. Det är också betydligt svårare att sälja ett konstverk än en aktie, kvalitetsauktionerna äger rum endast en gång per säsong. Aktier kan som bekant säljas när som helst på året.Vinnare och förlorare
Genomsnittspriser, tkr
Moderna vinnare 1996 2002
1. Sven Johnson 23 55
2. Sven Erixson 30 60
3. Erik Olson 30 54
4. Axel Olson 15 26
5. Einar Jolin 46 78
6. Stellan Mörner 20 33
7. Gösta Adrian-Nilsson 411 640
8. Sigrid Hjertén 274 403
9. Inge Schiöler 69 96
10. Ivan Ivarsson 119 158
11. Ragnar Sandberg 101 116
12. Isaac Grünewald 197 212
Moderna förlorare
1. Evert Lundquist 90 60
2. Ragnar Person 29 21
3. Axel Nilsson 31 22
4. Carl Kylberg 187 150
5. Olle Olsson-Hagalund 187 155
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.