Svenska räntorna handlas upp

Rörelserna var i linje med utvecklingen i utlandet och följde aviseringar om åtgärder från flera centralbanker för att möta ett förhöjt tryck på marknaderna för kortfristig upplåning. På valutamarknaden noterades mindre förändringar.

På eftermiddagen aviserade centralbankerna Bank of Canada, Bank of England, ECB, Federal Reserve och Swiss National Bank åtgärder för att möta ett förhöjt tryck på marknaderna för kortfristig upplåning. Åtgärderna omfattar bland annat ett uppförande av så kallade valutaswap-linor om totalt 24 miljarder dollar för ECB och Swiss National Bank.

Vidare kommer Federal Reserve att försöka tillföra likviditet via två auktioner med fasta belopp om vardera 20 miljarder dollar. Auktionerna kommer att hållas under december och därefter är två ytterligare auktioner planerade till januari.

“Genom att tillåta Federal Reserve att tillföra likviditet genom en bredare grupp av motparter och mot en bredare bas av säkerhet (collateral) jämfört med ett genomförande i den öppna marknaden, kan den här faciliteten hjälpa att bidra med en effektiv spridning av likviditet när de osäkra interbankmarknaderna är under tryck”, skriver Handelsbanken i en kommentar.

Samtidigt uppger SEB i en kommentar att banken anser att behovet av aggressivare räntesänkningar från Federal Reserve kommer att minska ifall auktionen blir lyckad i att begränsa kreditproblemen. Banken tvivlar dock på att dagens aviserade auktioner kommer att vara tillräckliga för att lugna marknaderna.

Norges Bank höjde sin viktigaste styrränta, folioräntan, med 25 punkter till 5,25 procent. Beslutet var i linje med marknadens förväntningar. Banken uppgav att räntan bland annat höjdes med anledning av att takten i den norska ekonomiska tillväxten varit högre än förväntat. Samtidigt har hushållens konsumtion ökat mer än förväntat och efterfrågan på arbetskraft har ökat i en snabb takt. Banken uppgav dock att man övervägt alternativet att lämna räntan oförändrad.

Gårdagens penningpolitiska besked från Federal Reserve fick de amerikanska marknadsräntorna att falla tillbaka kraftigt under tisdagen. Den amerikanska centralbanken beslutade att sänka styrräntan med 25 punkter till 4,25 procent. Samtidigt sänktes diskontot med 25 punkter till 4,75 procent.

Styrräntesänkningen stämde väl överens med vad en majoritet av marknadsbedömarna hade förväntat sig. Samtidigt upplevdes sänkningen av diskontot som lite av en besvikelse då flertalet räknat med en sänkning på 50 punkter. En sänkning med 50 punkter hade bidragit till att pressa ned interbankräntorna som stigit kraftigt den senaste tiden.

På dagens agenda fanns amerikansk handelsbalansstatistik samt statistik över utvecklingen för import- och exportpriserna. Underskottet i den amerikanska handeln med utlandet uppgick till 57,8 miljarder dollar i oktober. Utfallet hamnade väl i linje med marknadens prognos där förväntningarna motsvarade ett underskott på 57,4 miljarder dollar. Utfallet för september reviderades samtidigt till -57,1 miljarder dollar från tidigare -56,5.

De amerikanska importpriserna steg 2,7 procent i november jämfört med månaden innan. Det var 0,7 procentenheter högre än vad marknaden hade förväntat sig. Rensat för bränslekostnader var importpriserna upp 0,7 procent. Exportpriserna steg 0,9 procent under november mot månaden innan.

Från Europa inkom statistik över sysselsättningen och industriproduktionen. Sysselsättningen inom EMU ökade med 0,3 procent under det tredje kvartalet jämfört med kvartalet innan. Vid jämförelse med samma kvartal i fjol var ökningen 1,9 procent. Det kan jämföras med en ökningstakt om 1,8 procent under det andra kvartalet.

Industriproduktionen i EMU-länderna steg med 0,4 procent i oktober jämfört med föregående månad. Årstakten uppmättes till +3,8 procent. Utfallet för september reviderades till en årstakt om +3,3 procent från preliminära +3,5 procent. Förväntningarna motsvarade en månadstakt på +0,2 procent och en årstakt på +3,7 procent i oktober.

Från hemmaplan inkom en konjunkturprognos från Svenskt Näringsliv, SN. I bedömningen uppgavs bland annat att en kraftig inbromsning i USA och svagare dollar dämpar tillväxt och vinstutveckling för svensk export. Samtidigt ökar löner, hushållens konsumtion, import och sysselsättning i snabb takt. Det ger fortsatt fart i svensk ekonomi trots en lägre BNP-tillväxt.

SN förväntar sig att ekonomin åter lägger i en högre växel under 2009. Det uppges då finnas förutsättningar för världsekonomin att ta fart igen. Enligt SN:s prognoser förväntas den svenska BNP-tillväxten uppgå till 2,7 procent 2007, till 2,1 procent 2008 och till 2,5 procent 2009. Det kan jämföras med de förra prognoserna från den 11 september där SN spådde en tillväxt på 3,2 procent för 2007, på 2,8 procent för 2008 och 2,9 procent för 2009.

Den reala BNP-tillväxten bedöms hamna på 3,5 procent i år, på 2,6 procent nästa år och på 2,7 procent 2009.

“Under 2009 finns goda förutsättningar för den amerikanska ekonomin att återhämta sig. Samtidigt kan man räkna med att den svenska regeringen använder en större del av de stora överskotten. Det kan således bli mer fart i den svenska ekonomin”, skriver Svenskt Näringsliv.

När det gäller konsumentprisutvecklingen, mätt som KPI i årstakt, spås en ökning med 2,1 procent 2007, med 2,5 procent 2008 och med 2,7 procent 2009. De tidigare prognoserna låg på 2,1 procent, på 2,5 procent och på 2,3 procent för 2007, 2008 respektive 2009.

Från Storbritannien släpptes arbetslöshetsstatistik vilka visade på en justerad nivå om 2,5 procent i november. Det kan jämföras med oktobers utfall om 2,6 procent. Marknaden hade förväntat sig en oförändrad nivå mellan månaderna.

Under morgonen inkom kinesisk detaljhandelsstatistik och inflationsstatistik. Kinas detaljhandel steg med 18,8 procent i årstakt under november, vilket var högre än takten under årets första elva månader som låg på +16,4 procent. De kinesiska konsumentpriserna steg med 6,9 procent i årstakt under novemeber. Ökningen var något högre än förväntningarna som låg vid 6,6 procent.

Bland händelserna på morgondagens kalender väntas en svensk arbetskraftsundersökning från SCB. Från USA väntas statistik över detaljhandeln och nya arbetssökanden.