Svenskt Näringslivs ständiga svartsyn

På försommaren skrev Affärsvärlden om det kanske alltför väl samlade ekonomiska prognoskollektivet i Sverige. Här syftades på att prognoserna hade en klar tendens att ligga så nära varandra att det ibland kändes som att det räckte med att läsa en för att ta del av alla andra.

Sedan dess har något hänt. Numera skiljer sig prognoserna åt ordentligt.

Visserligen tycks de flesta vara överens om att svensk tillväxt kommer att växla ner betydligt efter de senaste årens rekordtillväxt, men frågan är hur kraftig nedgången blir. Enligt mäklarfirman Aragons ekonomer har vi i stort sett passerat det värsta och såväl den globala som den svenska ekonomin kommer att vända uppåt redan i slutet av detta år. Mot detta ställer Svenskt Näringsliv (tidigare SAF/Industriförbundet) en prognos för Sveriges ekonomi som gör den som tar del av den mörkrädd. Enligt organisationens ekonomer kommer Sveriges BNP att växa med bara 1,4 respektive 1,5 procent i år och nästa. Det mest naturliga vore att anta att detta följde av ett recessionsscenario för världsekonomin och att Sverige trots allt kämpade på. Så icke, och det känns som att organisationen politiserar sin prognosbedömning i onödigt hög grad.

Tappar andelar

Världsekonomin väntas, enligt Svenskt Näringsliv, växa med 2,6 procent i år och med 2,8 procent nästa. Under samma period ökar svensk export med 1,5 respektive 1,9 procent. Sett till att världsmarknadstillväxten normalt sett brukar vara cirka tre gånger större än BNP-tillväxten betyder detta att svensk exportindustri kommer att förlora marknadsandelar i en takt som inte skådats sedan kostnadskrisens dagar i slutet av 1980-talet.

Problemet med den ekvationen är givetvis att de svenska lönekostnaderna hittills har hållits i styr och att den svenska kronan har deprecierats med drygt tio procent sedan exportboomen i fjol. Normalt sett skulle detta betyda att svenska företag tog ungefär tre till fem procent i nya marknadsandelar i stället för att förlora marknadsandelar i ungefär samma takt, vilket Svenskt Näringslivs prognos förutsätter.

En möjlig förklaring till den negativa synen på ekonomin skulle kunna vara att organisationens ekonomer, genom sin nära liering till företagen, skulle ha bättre underhandsinformation än andra prognosmakare. Så är dock inte fallet, utan i stort sett använder de samma underlag som andra prognosmakare.

Den kanske viktigaste källan till snabbinformation är Konjunkturinstitutets (KI) konjunkturbarometer och när den presenterades i förra veckan tyckte sig KI se ljuset i slutet av tunneln. Allt färre industriföretag redovisar minskade order samtidigt som byggkonjunkturen är fortsatt stark. Detaljhandeln är i sin tur svårtolkad, med en fortsatt splittrad bild där dagligvaruhandel, klädhandel och övrig handel med förbrukningsvaror fortsätter att öka medan kapitalvaruhandel minskar.

Enligt Svenskt Näringsliv är analysen däremot mer klockren. Det går, hävdar man, åt skogen.

Svårigheter hitta rätt

Kan då Svenskt Näringsliv få rätt i sina förutsägelser? Givetvis kan deras ekonomer, precis som alla andra prognosbedömare, få rätt siffror i slutprotokollet. Däremot är det ytterst tveksamt om deras analys håller samman med siffrorna de presenterar. Ett ytterligare exempel på detta är hur de placerar Sverige i tillväxtligan. Sett över de två prognosåren hamnar Sverige fyra från slutet bland de industrialiserade länderna, det vill säga efter länder som USA och Frankrike men på ungefär samma nivå som Tyskland och snäppet före Japan.

Att det är frestande för en organisation som denna att falla för det politiska spelet är väl känt, men när en prognos från en näringslivsorganisation känns betydligt mer politiserad än bedömningar från den socialdemokratiska regeringen så är det anmärkningsvärt. Förhoppningsvis har de egna medlemsföretagen en betydligt mer nyanserad syn på ekonomin och väljer att lyssna även på andra källor. Om inte, så riskerar Svenskt Näringslivs egna prognoser att till viss del bli självuppfyllande. Det skulle knappast gagna vare sig organisationen eller svensk ekonomi.