Svenskt rekord för gröna obligationer

Gröna obligationer blir allt hetare bland svenska investerare. 2019 ökade den svenska marknaden med 85 procent.
Svenskt rekord för gröna obligationer - grona-obligationer-700_binary_6985184.jpg

Suget efter gröna obligationer är stort bland svenska investerare. Det har gjort Sverige till en tongivande marknad för den här ganska nya formen av obligation, avsedd att finansiera hållbara och klimatsmarta investeringar.

Under 2019 gavs gröna obligationer för 133 miljarder kronor ut i Sverige, visar en sammanställning från Danske Bank. Det är en ökning med 85 procent jämfört med 2018, som i sin tur var ett rekordår med 90 procent ökning jämfört med 2017.

Tar marknad

Gröna obligationer står nu för 15 procent av den totala obligationsmarknaden i kronor. Det är en mycket hög siffra jämfört med andra delar av världen. Globalt står gröna obligationer för 1 procent av den totala marknaden.

– Det är ett tillskott av nya investerare hela tiden. Den stora utmaningen är att hitta projekt. Det finns en begränsning i hur många gröna projekt du kan göra, säger Lars Mac Key, chef för hållbara obligationer på Danske Bank.

Utvecklingen drivs av att fler investerare, som pensionsförvaltare, försäkringsbolag och banker, intresserar sig för hållbarhet. Men också att konsumenter vill ha gröna alternativ för sina sparpengar.

– Det klart att det smittar av sig i nästa led, säger Lars Mac Key.

Företag vill bli gröna

Men det är också fler och fler företag som ger ut gröna obligationer som ett sätt att finansiera sig. I fjol var det 31 företag – en fördubbling mot 2018 – som gav ut gröna obligationer för 51,5 miljarder kronor, vilket även det är dubbelt så mycket som 2018.

Ändå räcker inte utbudet av gröna obligationer för att stilla efterfrågan. Oftast är det inga problem att få dem fulltecknade.

Den allra första gröna obligationen i världen gavs ut 2008 i ett samarbete mellan Världsbanken och banken SEB, så Sverige var tidigt ute. Den första obligationen i svenska kronor gavs ut 2013 av fastighetsbolaget Vasakronan, följt av Göteborg stad samma år.

I dag står fastighetsbolagen för en stor del av den gröna obligationsmarknaden. Miljöcertifiering av byggnader gör att det är relativt lätt att hitta projekt, och energieffektiviseringar av byggnader passar också in i mallen.

Het grön krona

Även tunga organisationer som Världsbanken, Asiatiska Utvecklingsbanken (ADB) och Europeiska Investeringsbanken (EIB) ger ut gröna obligationer i kronor. Ett tecken på att den svenska gröna marknaden är het.

Kronor är den fjärde största emissionsvalutan efter euro, dollar och kinesiska yuan. Och Sverige hamnar på sjätte plats om man tar hänsyn till vilket land utgivaren kommer ifrån i sällskap av bland andra USA, Frankrike, Kina och Tyskland.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.