Visselblåsare sågar Sveriges gasberedskap: ”Situationen är skandalös”

”Ur ett försörjningstrygghetsperspektiv har Sverige i dag det sämsta gasnät som kan byggas: ett enkelt rör utan lagring eller tillräcklig egen produktion. Det är inte acceptabelt när vi har samhällskritiska verksamheter är beroende av gas”, säger Gustav Boëthius.

Kemisten Boëthius var fram till i höstas gassamordnare på Energimyndigheten och är författare till Ledningen, en visselblåsarbok som publiceras idag.

Gustav Boëthius budskap är att Sverige trots mycket begränsad gasanvändning snabbt blir sårbart om tillgången på metangas, i form av natur- eller biogas, stryps. Och att detta faktum sopats under mattan av beslutsfattare under mer än ett årtionde.

”Att bara 2% av vår energiförbrukning består av gas låter försvinnande litet. Men gasberoende svensk industri tillverkar flera globalt kritiska produkter, bland annat insatsvaror för insulintillverkning och för svensk livsmedelsproduktion, liksom järnpulver som krävs i verkstadsindustrin. Men allra mest kritiskt är ändå att det krävs metangas för att göra de substanser som renar vårt dricksvatten”, säger han.

Ingen inventering största problemet

Ytterst är Sveriges gasförsörjning en utrikesfråga som underordnas Utrikesdepartementet. Frågan har därför principiellt legat hos regeringen, men enligt författaren ”finns inte en chans” att styrande politiker varit fullt informerade om gasens kritiska roll. Ansvaret lägger han istället på Energimyndighetens felprioriteringar, internpolitik och ovilja att erkänna misstag.

Den underlåtenhet han anser fått störst konsekvenser är att verket inte sedan 2012, då det formellt fick ansvaret för energiförsörjningen, genomförde en enkel inventering av vilka bolag som är gasberoende och vilken krisförberedskap som därmed behövs.

”Man skulle bara behövt ringt upp en och en och säga, ’tjena, det är Energimyndigheten. Vad tillverkar ni? Vad händer när ni inte får någon gas?’ Så noterar man motpartens ansiktstryck och gör det 30 gånger. Då har man redan en ganska bra konsekvensanalys av vad som händer om Sverige blir utan gas”, säger Boëthius.

Om den informationen funnits skulle politiska beslut ha fattats annorlunda och vi skulle inte stå där vi står idag, menar han.

”När Göteborg ansökte om en koncession för att anlägga en LNG-matning i hamnen, skulle beslutsfattarna ha vetat att det är en oerhört viktig backup för stora delar av den svenska industrin och den svenska dricksvattenförsörjningen.”

”Jag tror inte att ens Miljöpartiet hade röstat nej om de vetat”, säger han.

Utan den kunskapen fick ansökan avslag av den socialdemokratiskt ledda regeringen, stödd av Miljöpartiet.

Vissa visste visst

Informationen om gasens kritiska roll har dock inte varit helt okänd före Boëthius bok. Han nämner att ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, uttalade sig i våras om dricksvattnets koppling till gasförsörjningen.

Borde han inte agerat på det då?

”Jag tror inte att han visste exakt hur skört Sveriges leveranssystem för gasen är. Det är omöjligt att man redogjort det för honom eftersom det spelades ner inom Energimyndigheten. Trots att det egentligen inte är många dokument man måste läsa i kombination för att inse hur illa det är”, säger han.

Boëthius berättar att han även känner till fall där hans företrädare har tagit del av kritisk information, men inte agerat.

”En person fick för ett antal år sedan reda på att Sveriges vattenproduktion är beroende av gasen, men hen blev så förskräckt att det aldrig skrevs ned. Den rädsla som uppkommer när man inser att man har gjort fel ska inte underskattas”, säger han som exempel på den blockerande dynamik som uppstod kring gasfrågan inom Energimyndigheten.

När Boëthius så sent som 2019 tog sig an uppgiften att reda ut gasförsörjningen, stod det snart klart att om man accepterade hans analys av läget, så accepterade man samtidigt att vad som gjorts tidigare var fel. Och man skulle även bli tvungen att lösa det problem som uppdagats.

Inför detta faktum slöt sig organisationen mot honom.

Hur tar man i det läget steget att bli visselblåsare?

”Mitt liv hängde inte på den lön jag fick. Jag förstod när jag skrev analysen under senhösten 2021 att jag inte skulle kunna jobba kvar. När den insikten infann sig insåg jag att jag skulle köra på. Jag slutade bry mig om jag får en bra utvärdering av en chef som i sin tur vill vara en annan chef till lags. Jag hade inget att förlora”, säger han.

”Lagen har jättefel”

Givet den sårbara gasförsörjningen kan Sverige inte skydda alla kritiska gaskunder på kort sikt. Så det gäller för de beredskapsansvariga myndigheterna att ta ställning till vilka verksamheter som kan tillåtas vara beroende av ett just-in-time-leveranssystem och vilka som behöver en förhöjd försörjningsgaranti i form av extra säkerhet på supply-sidan.

”Det finns ingen manual, naturlag eller annan lag för vad som ska prioriteras. Det som enligt dagens regelverk är viktigast i Sverige, är att 28 000 villor och lägenheter som använder gas får den först. Där har lagen jättefel”, säger han.

Han menar att dricksvattenrening sannolikt är det som de flesta skulle ge högsta prioritet.

”Jag kan inte se någonting som är viktigare än den verksamhetskategorin”, säger Boëthius.

Onaturlig renhet kräver energi

Han använder uttrycket ”produktion av dricksvatten” för att understryka att det krävs långt mer avancerade kemiska processer än filtrering för att få bort alla orenheter ur det råvatten som kommer in i systemet. Produkter och steg där andra energialternativ är omöjliga att använda, eller avsevärt sämre.

Boëthius menar att vi blir lurade av produkter som symboliserar en onaturlig renhet, som vatten, järnpulver, socker och papper. De förekommer inte i naturen och kräver stora mängder energi.

”Vid tillverkning av stora och varma grejer är uppenbart för alla att det kostar mycket energi. Men att tillverka rena saker, det tror jag inte riktigt vi inser hur energiintensivt det är”, säger han.

Egen biogasförsörjning är nyckeln

Situationen går att tackla, enligt Boëthius, som nämner flera sätt att säkra gasförsörjningen.

Den typ av LNG-inmatning som stoppades i Göteborg, kunde man titta på igen. Liksom större gaslager på västkusten.

Men den absolut bästa och mest robusta lösningen tycker han är en storskalig utbyggnad av den svenska biogasproduktionen genom användning av biobränsle från jordbruken och skogen. Det skulle även ha fördelar ur ett hållbarhetsperspektiv.

”Sverige behöver en metanproduktion på svensk mark som vi kan ha rådighet över. Som danskarna har rådighet över sin”, säger han.

Sedan boken skrevs har Ukrainakriget tvingat fram en ny syn på gasförsörjningen och Boëthius tycker att läget förbättrats något.

”Näringslivet har varit bra på att ställa om till andra energislag, men det är inte löst. Situationen är fortfarande skandalös. Det går inte att på kort sikt ersätta 8 terawattimmar metan”, säger Boëthius.

”Man måste försöka tänka”

Ledningen är en brisant text som håller tempot uppe även i beskrivningar av komplicerade kemikaliska processer och lagtext. Han säger att han lagt sig vinn om att inte hänga ut enskilda personer eller sätta företag i kläm, utan vill bara ge förutsättningar att agera framåt, utan att boken används som ett politiskt slagträ.

”Det är inte fel att göra fel, men man måste försöka tänka. Gör man inte det, då är man vårdslös”, säger Boëthius.

Du har mött mycket motstånd redan och kommer säkert att få höra att du är något slags rättshaverist. Hur bemöter du det?

”Jag har skrivit en ovanlig bok i en svensk kontext, men den känns så viktig att jag ville göra det. Sen har jag det kanske litet i blodet”, säger Boëthius och syftar på sina släktingar Maria-Pia och Gunilla som också skrivit personliga, avslöjande böcker.

En örfil för att väcka svenska folket

Det ögonblick då Boëthius insåg att inte allt stod rätt till, beskriver han som en ”örfil av en herre som företrädde ett mycket viktigt företag”. Den fick honom att vakna upp och ta gasförsörjningen på allvar.

”Det är nog samma effekt jag vill ha gentemot allmänheten nu, att väcka folk”, säger Boëthius.

Affärsvärlden har sökt Energimyndigheten som avböjer att kommentera.