Energiföretagen varnar för konkurser: ”Inte tagit det på tillräckligt stort allvar”

Höga kostnader för obalanser. Det är effekten av Svenska kraftnäts marknadsreformer sedan i höstas.

Kostnaderna blir nu i vissa fall så höga att producenter riskerar konkurs, enligt branschorganisationen Energiföretagen.

Två reformer har orsakat situationen:

1. En ny beräkningsmodell för elnätet på den så kallade day-ahead-marknaden. Det är den marknaden där producenter och konsumenter handlar el för leverans varje timme nästa dygn. Den nya modellen kallas för flödesbaserad modell.
2. Den andra förändringen är att när elen väl ska levereras så mäter man numer levererad el per kvart istället för per timme. Detta gör det svårare att leverera precis rätt volym el varje kvart och det är kostnaden för avvikelser som nu gått upp.

“Vi följer utvecklingen noggrant såklart och vi vill att det ska finnas rimliga förutsättningar för att verka på elmarknaden” säger Anna Jäderström, chef för balansmarknader på Svenska kraftnät till Affärsvärlden.

Att genomföra förändringarna var också nödvändigt enligt henne.

“Vi såg att det fanns mer kapacitet att få ut av den befintliga infrastrukturen och att det skulle finnas stora samhällsvärden om vi kunde överföra mer el på befintligt elnät.”

Den flödesbaserade modellen har gett resultat och Jäderström pekar på att det nu överförs mer el mellan prisområdena, något som är viktigt för att jämna ut prisskillnader mellan områdena.

Planen är att även day-ahead-marknaden ska gå över till att handlas per kvart istället för per timme framöver.

Stödmarknader finns

Skulle en producent ha sålt för mycket eller för lite på day-ahead-marknaden finns även en intra-day-marknad. Där kan man köpa tillbaka eller sälja mer el närmare leveransen för att bättre matcha vad som faktiskt kommer levereras.

Det finns även marknader för så kallade balanstjänster. Där handlas tjänster som kan bistå med att snabbt reglera upp eller ner produktion eller konsumtion. Detta för att hantera obalanser i elnätet när produktion och konsumtion inte matchar.

På dessa marknader möts producenter och konsumenter som kan vara flexibla i sin konsumtion eller produktion mot betalning. Men även aktörer som fokuserar på balanstjänster, till exempel batteriparker eller reservkraftverk.

Mindre producenter drabbas hårdast

“Alla drabbas på samma sätt, men mindre företag med mindre resurser blir ju hårdare drabbade eftersom de har mindre resurser att nyttja”, säger David Wästljung, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen.

Kunde man inte handlat bort obalanserna på intra-day-marknaden?

“Det har blivit svårt för producenter att handla bort sina obalanser på intra-day-marknaden. Efter att man gick över till flödesbaserad marknad så har volymer som tidigare fanns att handla på intra-day flyttats till day-ahead, så det är inte alltid det går att handla sig ur sin obalans.” säger Wästljung.

Han påpekar också att kostnaderna för obalanserna även blivit oförutsägbara:

“Priset på obalanskostnaderna har blivit mycket mera svårförutsägbara och volatila. Tidigare var det mycket mindre prisskillnad mellan obalansen och day-ahead. Nu kan priset skifta med €2 500/MWh på en kvart och då blir även en mindre avvikelse dyr”, säger han och fortsätter:

“Just nu handlar det mer om otur, än att man har en stor obalans som man kunde förutse skulle vara kostsam.”

Marknaden kommer förbättras

Jäderström på Svenska kraftnät håller med om att likviditeten är låg på intra-day och att det finns svårigheter att handla sig i balans.

“Ja, och det är ju en följdeffekt av att vi har en mer exakt tilldelning till day-ahead marknaden så vi verkligen kan maximera den handelskapacitet som vi ger marknaden möjlighet att handla på.”

“Men vi har fortfarande kvar det gamla sättet att tilldela kapacitet till de övriga tidsramarna. Det är nästa steg i utvecklingen att utveckla det här för intra-day och balansering.”

Jäderström är dock optimistisk till att marknaden kan komma att förbättras snabbt.

“När man gör en förändring på en marknad tar det lite tid för marknaden att anpassa sig. Om det finns en ökad efterfrågan så brukar det driva investeringar och det brukar också driva på att mer flexibilitet faktiskt bjuds in på marknaden.”

Jäderström hänvisar till hur marknaden för en annan typ av balanstjänster har utvecklat sig. FCR-marknaden, som är en marknad för riktigt snabba balanstjänster, präglades av höga priser under några år. När Svenska kraftnät kommunicerade behovet av tjänsterna och affärsmöjligheterna blev tydligare ökade utbudet snabbt.

“På ett antal månader gick det från höga priser till att vara rekordlåga. Jag är ändå optimistisk till att marknaden kan hitta lösningar.”

Kommer ni att göra några förändringar till följd av situationen?

“Vi kommer att förbättra algoritmen som väljer bud på balansmarknaden. Den kommer att bli lite mer flexibel i hur den tänker när den gör budvalet och det handlar om hur exakt den vill pricka in volymen som efterfrågas. Vi vill möjliggöra att den gör en större aktivering om det skulle vara billigare.”

Jäderström säger att Svenska kraftnät kommer kommunicera kring uppdateringen av algoritmen nu i veckan.

Ni säger också att ni har informerat branschen om förändringarna i flera år. Har de varit för dåliga på att lyssna?

“Nej, det tycker jag inte man kan säga. Vi har kommunicerat, men jag tror att det också krävs på något sätt att det blir konkret innan man kanske riktigt förstår konsekvenserna och agerar.”

“Om man ska vara lite självkritisk så har vi haft väldigt mycket kommunikation riktad mot dem som deltar på de här balansmarknaderna och deras förberedelser. Men vi kanske har missat att förklara utifrån ett marknadsperspektiv i den bredare kommunikationen, i och med att det är en förändring som ändå påverkar så pass många aktörer på elmarknaden.”

Branschen håller inte med

David Wästljung tycker inte att Svenska kraftnät har lyssnat på branschen.

“Bara för att man har många möten så betyder inte det per automatik att man har en bra dialog och tar till sig av vad olika aktörer har sagt. När aktörer har flaggat för att det kommer bli dyrt så har man inte tagit det på tillräckligt stort allvar.”

Så de har lyssnat för dåligt?

“Ja, det tycker jag.”

Wästljung är inte heller lika optimistisk till att likviditeten på marknaderna kommer förbättras särskilt snabbt.

“Betydligt fler kommer att vilja komma in på balansmarknaden, framförallt i SE3 och SE4. Men där krävs det en förkvalificeringsprocess som kanske är svår att göra väldigt snabbt och i den utsträckning som behövs.”

Om du fick bestämma, vad skulle Svenska kraftnät göra då? 

“Om Energiföretagen helt och hållet fick bestämma då skulle vi nog pausa och gå tillbaka till föregående modell. Risken att många aktörer både går i konkurs och tar mycket ekonomisk skada är väldigt hög med befintlig modell,” säger han.

Wästljung menar att om man måste byta modell så måste den jobbas igenom bättre. Under tiden man förbättrar modellen kunde man även hinna med förkvalificering av bud i södra Sverige. Detta skulle ge aktörerna en chans att hinna anpassa sig enligt Wästjung.

Inga planer på att pausa

Enligt Jäderström är paus ingen väg att gå.

“Detta är ett viktigt steg för att långsiktigt effektivisera elmarknaden. Det är ändå något som görs gemensamt i hela Europa”, säger hon och fortsätter:

“Men vi tar den här situationen på stort allvar och från vår sida gör vi vad vi kan göra för att mildra effekterna nu och framåt. Sen så behöver ju också då marknaden steppa in och bidra med mer utbud på flexibilitet. Det är ju det som långsiktigt kommer att stabilisera den här marknaden i hela landet.”

Läs mer:

Svenska Kraftnät ska utreda antalet elområden

Sandström: Variationerna växer – minst 53% solkraft före spanska kraschen