Sveriges okända exportsuccé

De två medelålders männen är inte bara bekanta och kolleger. De är konkurrenter också, forskningschefer på var sin ­läkemedelsjätte. Och de är lite oväntat – svenskar.

Mikael Dolsten, global forskningschef vid världens största läkemedelsföretag Pfizer, och Jan Lundberg, som har motsvarande position hos Pfiezers konkurrent Lilly. Men deras inflytande sträcker sig även långt in i USA:s statliga forskning.

Sedan två år rattar de nämligen även delar av USA:s nationella medicinforskning. Paret utgör hälften av ledamöterna i en styrgrupp hos National Institutes of Health (NIH) som ungefär motsvarar det numer nedlagda medicinska forskningsrådet i Sverige. Rådet fördelade pengar till forskning.

– Det är lite speciellt att två svenskar har ett så pass stort inflytande över amerikansk forskning, säger Jan Lundberg till Affärsvärlden.

De båda svenskarna känner varandra väl sedan tidigare. De jobbade båda på Astra som senare blev Astra Zeneca.

– Jag var Mikaels chef i fem år på Astra. Vi har också potentiell business tillsammans nu. Lilly samarbetar med Pfizer inom smärtforskning med Tanezumab, en antikropp med lovande smärtlindring utan de speciella bieffekter som opiater kan ge, säger Jan Lundberg, den äldre av dem.

– Å andra sidan konkurrerar vi inom cancer och immunologi.

I styrgruppen för NIH-projektet sitter även Francis Cuss, forskningschefen för en tredje läkemedelsjätte, Bristol-Myers Squibb, samt NIH-chefen Francis Collins själv. Gruppen driver ett projekt kallat Accelerating Medicines Partnership (AMP) som är finansierat både av privata och offentliga medel. Syftet är att snabba på utvecklingen av nya mediciner genom att samordna statlig grundforskning inom tre sjukdomsområden med den mer kommersiella forskning som pågår i en grupp av tio stora läkemedelsbolag.

Forskningen inriktas på sjukdomar där behoven anses särskilt stora: demens-sjukdomen alzheimer, diabetes typ 2 samt reumatism. Den amerikanska staten går in med cirka 1,1 miljarder dollar i AMP-projektet och de privata företagen med nästan lika mycket.

Uppdraget i AMP är prestigefullt, men i ekonomiska termer drunknar det i de summor Dolsten och Lundberg hanterar dagligdags. Mikael Dolsten basar över en forskningsbudget på 7,5 miljarder dollar, 65 miljarder kronor. För att ge perspektiv kan sägas att det är mer än vad börsjättar som SKF och Securitas omsätter. Och då har ­Dolsten ändå skurit ordentligt i sin budget de senaste fem åren. Efter köpet av Wyeth var den 10 miljarder dollar. Tusentals forskare fick gå när Dolsten fokuserade på sex terapiområden.

– Mer är inte alltid bättre. Överflöd är negativt i en teknikindustri och leder till mindre innovation, att du inte behöver fatta viktiga beslut och att du sprider din koncentration över för många frågeställningar. Det är oerhört viktigt att forcera fram prioriteringar och beslut, säger han.

Och ytterligare neddragningar väntar. ­Orsaken är att Pfizer i november lade ett bud värt 1 300 miljarder kronor på den irländska branschkollegan Allergan, mest känd som tillverkaren av Botox, migränmedicinen och världsettan bland antirynkpreparat. Om den irländska budgeten på 1,5 miljarder dollar adderas blir Pfizers forskningsbudget 9 miljarder dollar vilket gör den till en av de största i branschen. Tillsammans har bolagen 12 000 forskare.

– Och som alltid finns områden med överlappande verksamhet där det kan bli fokuserade minskningar av personal, säger Mikael Dolsten.

Jan Lundberg har varit forsknings- och utvecklingschef vid Indianapolis-baserade Lilly sedan 2010. Han basar över en budget på 5 miljarder dollar, cirka 42 miljarder ­kronor. Han hämtades hösten 2009 från rollen som forskningschef vid Astra Zeneca och flerfaldigade lönen till 4,6 miljoner dollar. Sex år efter tillträdet tycker han ­äntligen att Lillys forsknings- och utvecklingsportfölj bär hans signum. Han menar att det tar några år att styra om inriktningen:

– Mitt första uppdrag var att analysera och prioritera vad vi skulle gå vidare med inom sjukdomsområden och specifika projekt.

Det visade sig vara alltför svårt att utveckla nya mediciner inom exempelvis schizofreni, vilket stoppade forskningen inom det området.

Han är samtidigt kritisk mot andra läkemedelsföretag som skrotar lovande medicinkandidater på grund av att de sjukdomar som de kan testas mot inte är tillräckligt kommersiellt intressanta.

– Det var lite så på Astra Zeneca. Det var de stora indikationerna som gällde, och funkade det inte gav man upp. Forskningen var styrd från det kommersiella tänkandet alltför mycket, säger Lundberg och konstaterar att bolagets dåvarande vd David Brennan kom från den kommersiella sidan av industrin, snarare än från forskningen.

– Min nuvarande chef John Lechleiter har forskningsbakgrund och det tycker jag märks också på hur bolaget investerar. Forskningsbarheten styr businessinriktningen på ett mer flexibelt sätt.

Ett exempel på vad som kan hända är ­utvecklingen av ett nytt läkemedel mot psoriasis som Lilly hoppas få grönt ljus för av den amerikanska läkemedelsmyndigheten senare i år. Substansen, ixekizumab, har enligt Lundberg bra effekt när det gäller att eliminera de hudförändringar som orsakas av sjukdomen.

– Men det var inte alls det som från början var den kommersiella sidans intresse utan det var som en behandling av reumatoid artrit (ledinflammation) som ansågs vara en mycket större indikation.

Ixekizumab hade viss effekt på lederna men kunde inte tävla med existerande mediciner. Men som tur var gjorde man ­parallella studier också på andra indikationer och hittade då något som fungerade – bland annat mot psoriasis.

Lilly har annars ett av sina största framtidshopp i antikroppen solanezumab mot demenssjukdomen alzheimer. I dag finns inga botemedel eller bromsmediciner. I en stor studie vars resultat väntas bli klart i höst avslöjas om Lillys nya medicin kan bromsa sjukdomen tack vare att åtgärder sätts in tidigt. Förutsättningen för att metoden ska vara användbar är naturligtvis att sjukdomen upptäcks tidigare.

– Här gjorde vi snabbt efter mitt tillträde ett förvärv av ett diagnosföretag, ett företag som kan göra PET-analys med bilder som upptäcker de proteinklumpar i hjärnan som är typiska för Alzheimers sjukdom.

Jan Lundberg drivs dessutom av personliga skäl eftersom hans mor drabbades och tynade bort av sjukdomen.

Hur ser du på möjligheterna att hitta en alzheimermedicin?

– Jag tror att de är stora. Alzheimer är ett av framtidens största hälsohot men det händer mycket inom alzheimerområdet för närvarande och det här kan bli en av de stora möjligheterna för Lilly framöver.

Konkurrenter saknas förstås inte. Bolag som schweiziska Roche och Merck, USA, ligger också långt framme.

Förhoppningarna på framtida försäljningsframgångar är stora och förklarar ­delvis varför Lilly-kursen näst intill har dubblats under de senaste två åren. Sam­tidigt har ­exempelvis Pfizer-aktien nästan inte rört sig. Externa analyser pekar mot en försäljning kring 2 5-30 miljarder kronor årligen när försäljningen toppar om fem till sju år.

Mikael Dolsten och Jan Lundberg är långt ifrån ensamma svenskar om att ha gjort ­lysande karriärer i den internationella läkemedelsindustrin. Åren efter millennieskiftet monterades branschen i stort sett ner i Sverige. Pharmacia försvann efter att först ha gått samman med Upjohn och sedan Pfizers förvärv 2002.

Fusionen mellan Astra och Zeneca 1999 stängde forskningen i Lund och senare ­Södertälje. Svenska påläggskalvar i den farmakologiska industrin sadlade om eller drog utomlands. Mer betalt och större ansvar gjorde att många biotech-hjärnor stannade kvar på utländska uppdrag, visar Affärsvärldens genomgång (se tabell).

Mikael Dolsten fostrades själv in i förvärvs- och fusionskulturen inom Pharmacia och Astra Zeneca. Sannolikt är han med lön och annan ersättning på 7,3 miljoner dollar, cirka 60 miljoner kronor, under 2014 den högst betalde svensken i branschen. Posten som global forskningschef på Pfizer har han haft sedan 2009 när han kom från motsvarande uppdrag i konkurrenten Wyeth, som Pfizer det året svalde i en miljardaffär.

Förre Pharmacia-chefen Göran Ando är en annan höjdare som gjort karriär utanför ­landets gränser. I dag är han ordförande i Nordens största bolag mätt i börsvärde, danska Novo Nordisk som varit mycket framgångsrikt i synnerhet inom diabetes­behandling.

Ulf Wiinberg jobbade länge i amerikanska Wyeth och var 2008–2014 vd i likaledes danska Lundbeck. Där efterträdde han för övrigt Martin Nicklasson som var forskningschef i Astra Zeneca till 2005 och nu sitter i styrelsen för en rad utländska företag.

Och vem vet. Visserligen var Astra ­Zeneca i spel för två år sedan men Mylans bud på Meda häromveckan är annars det första större på ett svenskt läkemedelsbolag sedan Pharmacia såldes. I svallvågorna av Meda-budet öppnas kanske dörrar Här ska dock sägas att Meda inte har någon stor och avancerad forskning. Dessutom är bolaget påfallande internationellt i toppen. Men fyra av elva i ledningsgruppen är svenskar och någon eller några av dessa bör ha chans till ­avancemang. I Sverige är hur som helst karriärmöjligheterna i sektorn begränsade. Här finns numera nästan bara små forskningsbolag kvar, som inte tjänar några pengar.

Mikael Dolsten på Pfizer tror för sin del att storfusionerna i branschen fortsätter.

– Det finns utrymme för fortsatt konsolidering eftersom det finns för många ­läkemedelsföretag som jagar efter samma mekanismer i en marknad som inte växer särskilt mycket. Det sammantaget gör forsknings- och innovationssystemet mind­re ­effektivt. Liknande konsolideringar har skett i många andra branscher som bilindustrin och bland flygplanstillverkare. Det naturliga är att bolagen går ihop för att effektivare använda sina resurser, säger han.

Mikael ­Dolsten, 57 år

Född: Halmstad.

Bor: Scarsdale, nordväst om Manhattan.

Lön: 7,3 miljoner ­dollar (total ersättning 2014), motsvarande cirka 62 miljoner kronor.

Forskningsbudget: 7,5 miljarder dollar år 2015, motsvarande cirka 64 miljarder kronor. Familj: Gift med Catarina, läkare och civilekonom. Tre barn, 17–24 år.

Utbildning: Läkarexamen Lund 1985, doktorsexamen 1988, adjungerad professor 1995.

Karriär: Pharmacia, Astra Zeneca. Forskningschef på Boehringer Ingelheim 2003, forskningschef Wyeth 2007. Global forskningschef, Pfizer sedan år 2010.

Fritid: Familjen, tennis, squash, teater.

Jan Lundberg, 62 år

Född: Ransäter.

Bor: Indianapolis, Indiana, USA.

Lön: 4,6 miljoner dollar (2014), motsvarande cirka 39 miljoner kronor.

Forskningsbudget: 5 miljarder dollar år 2015, motsvarande cirka 42 miljarder kronor.

Familj: Hustru och fyra vuxna barn. En dotter i New York, en dotter i Köpenhamn och en son och en dotter i Stockholm

Utbildning: Medicine doktorsexamen, Karolinska institutet.

Karriär: Professor farma­kologi, Karolinska institutet, preklinisk forskningschef Astra 1996, global forskningschef Astra Zeneca 1999, global chef FoU Lilly sedan 2010.

Fritid: Vasaloppet, åker i år för 26 gången . ”Har en gård utanför Trosa i Sverige och en i Montana,USA dit jag brukar åka för att vara ute I naturen.”