Swedbank-ekonom deppar

Finanskrisen har förvärrats under oktober, och tilltagande oro leder till en risk för en djupare och mer utdragen lågkonjunktur i världsekonomin. Osäkerheten är dock stor, och svårigheterna att göra prognoser är därmed uppenbara.

Det skriver Swedbanks chefekonom Cecilia Hermansson i ett månadsbrev på måndagen.

Hon konstaterar att den prognos som Swedbank presenterade i slutet av september, om en svensk BNP-tillväxt på 1,2 procent 2009, sannolikt är “alltför optimistisk”, men osäkerheten gör att Cecilia Hermansson helst vill tala om tillväxtprognoser i termer av intervaller än i exakta tal.

“Att göra prognoser på decimalen i dessa tider är inte ens ‘ärligt’, även om intentionerna kan vara de bästa. Ingen modell kan prognostisera hur verkligheten ska se ut 2009-2010”, skriver Cecilia Hermansson.

Hon noterar att ett antal prognosmakare nu förutser en nolltillväxt för Sverige nästa år, något som kan bedömas vara rimligt utifrån utgångspunkten att det är ungefär lika stor sannolikhet att BNP krymper någon procentenhet som att den växer med någon procentenhet.

“Ett intervall på mellan -1 procent och +1 procent är en rimlig prognos, men ger knappast någon vägledning för den som verkligen ska planera sin verksamhet.

Swedbank ser nu en lång rad indikatorer som pekar mot en relativt djup ekonomisk nedgång, och oavsett de exakta prognoserna för BNP-tillväxten är det “relevant att ställa in sig på en lågkonjunktur”.

“Sverige som är en liten öppen ekonomi följer resten av världen i både ned- och uppgångar. Därmed är en vändning i den globala konjunkturen en förutsättning för en vändning i Sverige-konjunkturen. I nuläget räknar vi med att 2010 globalt sett blir ett något bättre år än 2009. Hur mycket beror på hur stora de ekonomisk-politiska stimulanserna blir och om de får tillräcklig effekt”, skriver Cecilia Hermansson.

Sverige har dock ett starkt finanspolitiskt utgångsläge efter att både den förra som den nuvarande regeringen har fört en ansvarsfull finanspolitik. De automatiska stabilisatorerna kan tillåtas verka, och Swedbank förutser vidare att ytterligare minst 30 miljarder kronor kommer att avsättas till finanspolitiska stimulanser 2010, utöver de 30 miljarder som redan är beslutade för 2009.

“Det vore rimligt att avsätta mer i en tilläggsbudget så att insatserna kommer under 2009 när konjunkturen förutses nå en botten. Även under 2010 kommer sannolikt arbetslösheten att stiga”, skriver Cecilia Hermansson, som tycker att det kan vara läge att ytterligare sänka beskattningen på arbete.

Hon noterar vidare att Riksbanken nu har “insett sitt snedsprång” när den höjde styrräntan i september, och med lite hjälp av andra centralbanker har Riksbanken nu gjort ett “lappkast”.

Vid Riksbankens oktobermöte hade den realekonomiska och finansiella utvecklingen försämrats så kraftigt att tidigare synsätt, om att inflationen först måste vända ned innan en räntesänkning kunde bli aktuell, inte längre gällde.

Enligt Cecilia Hermansson borde en nedgång i inflationsförväntningarna och sjunkande råvarupriser ha varit tillräckligt för att förmå Riksbanken att avstå från räntehöjningen i september.

“Besluten fattades utifrån ekonometriska modeller utan att bedöma den ekonomiska verkligheten av finansiell oro och begynnande lågkonjunktur vi upplever. Att ständigt framhålla hur flexibel och enkla inflationsmålsprinciperna är hjälper inte, om man samtidigt inte är intresserad av att undersöka hur ekonomin med all sin komplexitet fungerar där ute i verkligheten”, skriver Cecilia Hermansson.