T-bills anyone?

Financial Times skrev i helgen om rekordstora inflöden till börshandlade fonder (ETF:er). I januari och februari investerades hela 131 miljarder dollar i den typen av produkter. En aktiestrateg på UBS talade i artikeln om ”enorma” inflöden in i amerikanska aktie-ETF:er efter höstens amerikanska presidentval.

De här rekordflödena kommer i ett läge där det går att placera kapital i riskfria amerikanska t-bills till en ränta på omkring 0,75 procent, detta efter förra veckans räntehöjning från Fed. 0,75 procent låter inte mycket, men kanske är det ändå ett bättre alternativ än amerikanska aktier?

Fondförvaltaren John Hussman noterade i helgen, i sitt alltid läsvärda veckobrev, att den förväntade årliga nominella totalavkastningen för det amerikanska S&P 500-indexet under de kommande tolv åren fallit till 0,6 procent. Modellen han använder (börsvärde/bruttoförädlingsvärde med några justeringar för att fånga börsbolagens utländska intäkter) är en förfinad variant av det som kallats Warren Buffetts favoritindikator: börsvärde/BNP. Hussmans indikator har i flera decennier korrelerat mycket väl med S&P 500-indexets långsiktiga avkastning.

Ett annat tillfälle då den förväntade börsavkastningen i USA understeg räntan på t-bills var i början av 1969 då den förväntade börsavkastningen föll under t-billräntan på 6,2 procent. Under de följande tolv åren avkastade S&P 500-indexet 6 procent per år jämfört med 6,8 procent årligen för riskfria t-bills. Och det turbulenta 1970-talet bjöd på betydligt bättre tillfällen att stiga på börsen.

Samma sak inträffade kring halvårsskiftet 1997. Under de följande tolv åren avkastade S&P 500 1,6 procent per år, jämfört med 3,3 procent för t-bills. Noterbart är också att indexet i början av 2003 handlades på samma nivåer som i mitten av 1997. Och vid börsbotten 2009 föll S&P 500-indexet till nivåer som var lägre än i mitten av 1997.

Att den förväntade avkastningen på t-bills nu återigen överstiger den förväntade börsavkastningen är givetvis ingen garanti för att USA-börserna, och därmed troligen även Stockholmsbörsen, kommer att toppa i närtid. Men det är en tydlig indikation om att det är ytterst tveksamt om risken på aktiemarknaden står i paritet till den förväntade avkastningen. ”Var girig när andra är rädda, och var rädd när andra är giriga”, som Warren Buffett sagt.

Vår aktiva portfölj, som en längre tid präglats mer av rädsla än girighet, backade i förra veckan med 0,7 procent, medan börsen steg 0,3 procent. Medan Ratos, Arcus och Mekonomen utvecklades bra föll H&M tungt (-4,7 procent) efter att försäljningen i februari (-1 procent) kom in under de lågt ställda förväntningarna (+5 procent). Justerat för en negativ kalendereffekt var dock ökningen 3 procent. Kursnedgången framstår som överdriven då det bara handlade om försäljningen under en månad. H&M möter dessutom enkla jämförelsetal under de närmaste månaderna. Vi behåller positionen och lämnar portföljen oförändrad.