TEMA: MILJÖ – De grönaste företagen

Vilka företag är bäst på miljövård? Det vill i växandeutsträckning konsumenter, inköpare, aktieplacerare ochkreditbedömare veta. Miljön var tidigare en sak mellan teknikerpå myndigheterna och tekniker på företagens staber. Nu är det enprioriterad frågan för företagsledningen och den berör mångaintressenter. Miljöarbetet har utvecklats från att ha varitlagstyrt till att bli affärsstyrt.

Det finns inget objektivt sätt att mäta vad företag gör påmiljöområdet. Dessutom skiftar villkoren beroende påbranschtillhörighet. Ett skogsföretag har helt andra krav på sigän en bank.

Intresset för att mäta miljöinsatserna ökar dock hela tiden.Många i företagens omvärld önskar miljönyckeltal, som gör detmöjligt att jämföra företag med varandra, eller åtminstone någonform av miljöindikationer som ger varningssignaler, exempelvisom otillåtna utsläpp eller dolda saneringskostnader. Det hartill och med gjorts en statlig utredning i ärendet,miljöinformationsutredningen, som kom med sitt betänkandehäromveckan (SOU 1997:4). Utredningen föreslog attkreditupplysningsföretagen, i samarbete med bland annatnaturvårdsverket, skulle utvidga sin verksamhet till att ävenomfatta miljöinformation.

Sveriges Finansanalytikers Förening presenterade i november ifjol en rekommendation om hur börsbolagen bör utforma sinmiljöredovisning. Fokus bör ligga på förhållanden som bedömspåverka företagens vinster eller kassaflöden, till exempelmiljöskulder, erforderliga miljöinvesteringar ellermiljökostnader, energiförbrukning, utsläpp etc. Bolaget skallockså redogöra för de miljöfrågor som styrelsen anser vara avväsentlig betydelse för att bedöma företagets framtidsutsikter,enligt föreningen.

I dag är miljöinformationen till både kreditgivare ochaktieägare rudimentär. Företagens intressenter kräver bättreinformation och bolagen måste svara, eftersom bristfälligmiljöinformation kan slå mot kapitalanskaffning, försäljning ochresultat.

Att så mycket av miljöarbetet i dag är marknadsdrivet medför attföretagen inte kan nonchalera den ökade öppenhet som efterfrågas.Alltfler företag ser kraven på bättre miljönanpassning sommöjligheter i stället för hot. Och då kan öppenhet löna sig ilängden.

Skall vi hitta företag som befinner sig i tätposition i sittmiljöarbete kan det vara lämpligt att titta närmare på trefaktorer:

Vilka företag gör bra miljöredo- visningar?

Vilka företag platsar i olika mil- jöfonder?

Vilka företag har valt att registre- ra sina anläggningar enligtEU:s nya miljöstyrnings- och miljöre- visionsystem (Emas)?

Finns företagen med i dessa sammanhang tyder det på att miljönär högprioriterad av företagsledningen och inte bara enrestriktion för verksamheten.

Det förefaller logiskt att ett företag som ligger långt frammemiljömässigt också försöker tala om det, även om mycket iårsredovisningarna gärna blir PR-text utan relevanta fakta(greenwash).

Det görs numera regelbundna granskningar av demiljöredovisningar som lämnas, antingen som separata rapportereller som ett textavsnitt i den ordinarie årsredovisningen.Revisions- och konsultföretaget Deloitte & Touche har fyra år irad gått igenom nordiska företag. Den senaste undersökningen,gällande bokslutsåret 1995, omfattade 700 företag, varav drygt200 svenska (Nordisk Miljöredovisning 1995).

Deloitte & Touche har haft sammanlagt 38 utvärderingskriterier,med viss tyngdpunkt på miljödata, alltså redovisning avmiljöpåverkan (utsläpp, avfall, transporter etc) ochmiljöledning (miljömål, integrering i affärsprocessen etc).Inget svenskt företag kom i topp i den senaste granskningen. Detgjorde i stället danska läkemedelsföretaget Novo Nordisk, norskaoljebolaget Statoil och finska olje- och kemikoncernen Neste.

Bästa svenska företag var Volvo, tätt följt av SAS, ABB, Modooch Electrolux. I den stora tabellen har på sid 34 har viplockat in de 25 bästa svenska miljöredovisningarna, enligtDeloitte & Touche.

En annan granskning görs när priset Årets Miljöredovisning delasut. Priset är instiftat av Företagsekonomiska Institutet isamarbete med Affärsvärlden. Stor vikt läggs vid deföretagsekonomiska aspekterna på företagens miljöarbete, alltsånuvarande och framtida effekter på resultat- och balansräkningen.Priset har delats ut två gånger. 1995, gällande bokslutsåret1994, vann Modo. ASG, Astra och SCA (egentligen dess dotterbolagSCA Graphic Paper) fick hedersomnämnanden. Segrare i fjol blevSAS, med hedersomnämnanden till Assidomän, norska Kvärner ochModo.

När det gäller miljöfonderna finns olika typer. De som placerari miljöteknikföretag, eller avsätter en viss summa tillmiljöforskning men i övrigt inte har några restriktioner, ärinte intressanta i detta sammanhang.

I stället koncentrerar vi oss på de miljöfonder som plockar utföretag efter uppställda miljökriterier. Det finns tre stycken,relativt nystartade, två svenska och en norsk. Och kraven somställs är hårda.

Först ut var Svensk Miljöfond, hösten 1994. Fonden sköts avBanco och urvalet görs av miljöorganisationen Det NaturligaSteget. Företagen skall klara kretslopps-principenssystemvillkor, vilket i praktiken innebär radikalt minskadgruvdrift och användning av fossila bränslen. Många får därförsvårt att komma i fråga som placering: biltillverkare,transportörer, kraftbolag, gruvor och andra basindustrier. Påtopplistan över kandidater, som anses ha en god miljöprofil ochär tänkbara investeringsobjekt, finns för närvarande 31börsbolag (se tabellen). Nya företag för i år är Föreningsbanken,Nefab och SKF.

Under fjolåret fick fonden två bolag (Benima Ferator och Netcom)som avknoppningar genom innehaven i J&W och Kinnevik. Men varkenBenima Ferator eller Netcom uppfyllde de miljökriterier somställs och såldes därför.

Svensk Miljöfond, som gick sämre än Generalindex 1995, hade ettbra år i fjol (+45 procent) tack vare kursuppgången i företagsom JM, Ångpanneföreningen och Ericsson.

Fonden är liten, 75 miljoner kronor i fondförmögenhet. Men denär i stark tillväxt och nästan tre gånger så stor som i fjolgenom det nysparande som ägt rum. I JANUARI I FJOL STARTADE EN KONKURRERANDE FOND,Föreningsbankens Miljöfond. Inriktningen är att satsa pånordiska företag, som präglas av framsynthet när det gällermiljöfrågor. Banken har anställt en egen miljöanalytiker, som isamråd med ett miljöråd av externa experter, väljer lämpligaföretag. Principen är att välja bästa företag i branschen. Ingabranscher är uteslutna som i Svensk Miljöfond.

Placeringarna hittills skiljer sig inte åt så mycket, somframgår av tabellen. I stort sett återfinns samma företag i detvå fonderna. Undantaget är ASG, som har svårt att platsa iSvensk Miljöfond. Det samma gäller Volvo som FöreningsbankensMiljöfond initialt gick in i, men sedan sålde. Fonden villavvakta mer miljöinformation om strategin. Även Modo-innehavethar sålts, dock ej av miljöskäl.

Föreningsbankens Miljöfond kom i gång med sina investeringar enbit in på året så kursutvecklingen är inte jämförbar med SvenskMiljöfonds. Avkastningen i fjol, under den tid fonden verkade,var 18 procent.

Det är först i år som de två fonderna kan ställas mot varandra.Fondförmögenheten i Föreningsbankens fond är dubbelt så stor somi Svensk Miljöfond, alltså 140 miljoner kronor. Det avspeglaratt banken har en starkare säljkanal genom sina många kontor ochaktivt har sålt fonden som ett led i sin miljöprofilering.Störst av fonderna är norska Storebrand Miljöfond med enfondförmögenhet på nästan 80 miljoner dollar, alltså ca 560miljoner kronor. Den startade i juni i fjol. Fonden bedömerföretagens miljöeffektivitet utifrån nio miljöparametrar: globaluppvärmning, uttunning av ozonskiktet, materialeffektivitet,giftiga utsläpp, energiförbrukning, vattenförbrukning,miljöskulder, ledningens hållning till miljösatsningar samtproduktens miljöegenskaper.

Det är en global fond. Storebrand har ett samarbete med Scrudder,Stevens & Clark i New York, en av världens störstafondförvaltare. Flest placeringar har gjorts i amerikanska ochtyska företag. Sverige kommer trea. Elva procent finns i svenskaaktier, fördelat på sex företag: Aga, Astra, Autoliv, Skandia,SKF och Volvo. Fler kan dock bli aktuella längre fram. Dennanorska miljöfond har fått en bra start. Avkastningen har klartöverträffat Morgan Stanley World Index, vilket var målet.Minimiinsatsen är 5.000 dollar, vilket hållit neresmåplacerarnas intresse. Det diskuteras att sänka till 1.000dollar.

Ett företag som vill ligga i tätposition på miljöområdet måsteha någon form av officiell miljömärkning. Ett nytt instrumentutgör Emas (Eco Management and Audit Scheme), en frivilligförordning inom EU för att stimulera företag att gå vidare ochutveckla miljöarbetet på ett systematiskt och enhetligt sätt.Villkoren är ganska hårda för att bli Emas-godkänd och detkostar en slant.

Ett alternativ, ofta komplement till Emas, är certifieringenligt ISO 14001, en internationell standard för miljöledningsom nyligen blivit klar. Den ingår i en serie standarder somutvecklats från kvalitetssäkringen ISO 9000. En certifiering ärockså krävande och dyr.

Det finns några skillnader mellan de två. Emas är primärt knutettill anläggningar i Europa. Och det finns krav på publikredovisning av miljöarbetet. ISO 14001 har mer karaktär avinternt styrmedel, är världsomfattande och omfattar helaföretagets miljöarbete, inte bara det i en anläggning. I bådafallen är det företagen som själva sätter sina miljömål. Detsker alltså ingen miljömärkning utifrån absoluta, externakriterier. På det sättet garanterar Emas-registrering och ISO14001-certifiering bara att företagen gör saker rätt, inte attman gör rätt saker. FÖR NÄRVARANDE ÄR CA 550 ANLÄGGNINGAR I EUROPAEmas-registrerade, de flesta i Tyskland. Det kan bli 1.500-2.000innan året är slut, enligt vissa uppskattningar. I mitten avjanuari fanns 43 svenska anläggningar med Emas-registering. Iflertalet fall har storkoncerner valt att satsa på en eller tvåpilotanläggningar (ABB, Perstorp, SCA, Stora, Volvo). Till demer kända hör Pharmacia&Upjohns anläggning i Strängnäs (därhistorien om Refaat El-Sayed började).

Ett företag, Stena Metall, har fått registrering på alla sinaanläggningar i Sverige, 27 stycken, och är därmed först att fåhela organisationen Emas-godkänd.

Den hittills största enskilda anläggningen med registrering äran-nars Assidomäns anläggning i Frövi (700 anställda). I årväntas en kraftig ökning i Sverige, till 75-100 vid årsskiftet,enligt det svenska Emas-organet Miljöstyrningsrådet. Bland annaträknar Assidomän med att kunna Emas-registrera ytterligare 20enheter i år.

Hur många svenska företag som är certifierade enligt ISO 14001finns det ingen officiell statistik på, eftersom det rör sig omen privatsrättslig förbindelse. De flesta som Emas-registrerasbrukar också bli ISO 14001-certifierade. Men en handfulluppskattas hittills ha valt enbart certifiering. Summerasgranskningen av miljöredovisningarna, miljöfondernas placeringaroch Emas-registreringarna är det några företag som förekommeroftare än övriga. Astra finns med i fem fall av sex, vilket göratt bolaget framstår som grönast. Tre bolag finns med fyragånger: Assidomän, Stora, SCA och SKF. Sju stycken förekommertre gånger: Aga, ASG, Electrolux, JM, Modo, Perstorp och Volvo.

Att framstå som ett grönt företag är svårt i vissa branscher.ABB och Volvo lägger ner mer pengar och fler manår än någraandra företag för att nå miljömässiga vinster. Men miljöprofilenblir ändå tvivelaktig när man förknippas med kärnkraftverk,dammbyggen i u-länder och bränsleslukande prestigebilar.Affärsvärlden har testat om de företag som utkristalliseras medden ovan beskrivna metoden, också är de som ledande experter påmiljöområdet vill lyfta fram.

Ett antal personer verksamma i branschorgan, företag,konsultfirmor och miljöorganisationer har tillfrågats. I stortsett pekar de ut samma företag.

Bland dessa finns det skäl att lyfta fram några, från olikabranscher och med speciella drag som gör dem ledande. Det gäller,i bokstavsordning, ASG, Assidomän, Astra, Electrolux, Perstorpoch SKF. Det som förenar dem är att de har en intresserad ochdrivande VD samt en duktig miljöchef. Och alla företagen sermiljön som ett sätt att bli bättre och tjäna mer pengar. (Seartikel sid 36.) Nämnda företag ligger dock inte långt före. Påmiljöområdet sker snabba förändringar och ordningen kan vara enannan nästa år.