Tydlig vändning först 2010

I regeringens lågtillväxtalternativ väntas tillväxten öka med 1,3 procent i år, 0,8 procent nästa år och 3,3 procent året därpå. År 2011 blir BNP-tillväxten 3,8 procent.

Det skriver regeringen i höstbudgeten som presenterades på måndagen.

“För närvarande bedöms riskerna för en svagare utveckling dominera på kort sikt”, skriver regeringen.

I lågtillväxtalternativet antas att hushållens pessimistiska förväntningar leder till att konsumtionen dämpas betydligt mer än i huvudscenariot. Hushållen fortsätter också att vara mycket pessimistiska om det ekonomin under den närmaste tiden.

I detta alternativ leder även hushållens pessimism till att efterfrågan på bostäder dämpas och att bostadspriserna faller något, vilket minskar hushållens förmögenheter och konsumtion. Pessimismen leder också till att hushållen ökar sitt sparande.

Den lägre efterfrågan leder till att sysselsättningstillväxten blir svagare och arbetslösheten högre 2009-2010. Inflationstrycket dämpas till följd av lägre resursutnyttjande och löneökningar och Riksbanken sänker reporäntan till 2,50 procent i slutet av 2009.

Under 2010 och 2011 blir tillväxten starkare än i huvudalternativet eftersom de internationella tillväxtutsikterna ljusnar samtidigt som hushållen blir betydligt mer optimistiska om framtiden. Den ökade optimismen i kombination med den buffert som hushållen byggt upp under sitt försiktighetssparande 2008-2009 leder till att konsumtionen tar rejält fart under 2010-2011. Även den mer expansiva penningpolitiken bidrar till återhämtningen och år 2012 är BNP och arbetslöshet på samma nivå som i huvudscenariot. Under 2010 höjs reporäntan till 3,00 procent och den höjs sedan ytterligare till 4,00 procent till i slutet av 2011.

Det finansiella sparandet försämras jämfört med huvudalternativet i år och nästa år och väntas uppgå till 2,7 procent av BNP i år och 0,8 procent 2009. Under 2010 blir sparandet 1,6 procent av BNP, som i huvudscenariot, och 2011 blir sparandet med 2,7 procent något starkare än i huvudscenariot. På lång sikt återgår det finansiella sparandet till samma nivå som i huvudscenariot.

I högtillväxtalternativet stiger BNP med 1,5 procent i år, 2,1 procent nästa år och 3,9 procent 2010. År 2011 blir BNP-tillväxten 3,9 procent.

I detta alternativ blir produktiviteten högre eftersom produktivitetsinbromsningen 2007 och första halvan av 2008 antas vara av temporär karaktär.

Den högre produktiviteten i kombination med den svaga efterfrågan i ekonomin gör att arbetslösheten blir högre än i huvudalternativet redan 2008, vilket gör att lönerna ökar långsammare.

Fallande enhetsarbetskostnader i kombination med det svaga efterfrågeläget gör att Riksbanken sänker reporäntan mer än i huvudalternativet. Reporäntan sänks till 2,50 procent i slutet av 2009 och ligger sedan kvar på den nivån i slutet av 2010. År 2011 höjs reporäntan till 3,50 procent.

Den lägre reporäntan i kombination med högre reallöner och högre förväntade framtida inkomster gör att hushållens konsumtion utvecklas betydligt bättre 2009-2010 än i huvudscenariot.

Den starkare efterfrågan gör att sysselsättningen ökar fortare 2010-2011 och arbetslösheten 2011 blir något lägre än i huvudscenariot.

Det finansiella sparandet försämras jämfört med huvudalternativet i år och nästa år och väntas uppgå till 2,7 procent av BNP i år och 0,8 procent 2009. Under 2010 blir sparandet 1,7 procent av BNP och 2011 blir sparandet med 2,7 procent, vilket är något högre än i huvudscenariot. På lång sikt förbättras det finansiella sparandet jämfört med huvudscenariot.

nullnullnullnull