Utdragen omvandlingsresa

En av börsens skogsaktier förefaller billig. Men skenet bedrar. Stora Enso kan inte göra om SCA:s styckningstrick.

Den som tittar in under det spretiga grenverk som omger Stora Enso kan snart vara i färd med att drömma om en renodling à la SCA-uppstyckningen häromveckan. Den nyfikne trädexperten blir antagligen upplivad av att en förvandling inom massa- och pappersföretaget redan pågår. Det viktigaste budskapet från företagsledningen, med koncernchefen Karl-Henrik Sundström i spetsen, under de senaste fyra-fem åren har varit att bolaget genomgår en transformation. Bolaget minskar tryckpappersproduktionen för att i stället öka försäljningen av mer lönsamma produkter: kartong och trävaror.

Hur har det gått? Pappersdivisionen är fortfarande bolagets största intäktskälla med 33 procent av försäljningen under årets första halvår. Men andelen krymper snabbt – i takt med att allt fler tidningar överger papperet till förmån för internet. Neddragningar och nedläggningar av pappersbruk har varit legio de senaste tio åren. I halvårsrapporten skriver bolaget i en ödesmättad formulering att ”ett projekt har därför initierats för att planera för det effektivaste sättet att driva verksamheten framöver”. Årets första halvår är ett bra exempel på vad som pågår: pappersproduktionen föll i snabbare takt än tidigare, ned nära 8 procent till 2,7 miljoner ton.

När papperet vägde som tyngst i Stora Ensos produktportfölj var andelen hela 70 procent.

– Det kommer alltid att behövas papper, men frågan är var balanspunkten ligger, konstaterar Karl-Henrik Sundström i samtal med Affärsvärlden.

Bolaget låter förstås pappersbruken rulla så länge det går. Det är med dem, i praktiken egna sedelpressar, som koncernen bättrar på sitt kassaflöde.

Pengarna spenderas inom bolagets prioriterade områden, som enligt Stora-ledningen ska utgöra grunden för att bolaget ska kunna bli ett tillväxtföretag.

Prioriterade områden är Consumer Board, som tillverkar konsumentkartong för exempelvis mat och läkemedel, samt Wood Products, med träprodukter till bygg- och inredningsbranschen, det näst största respektive tredje största området i gruppen. De två senare divisionernas andel av koncernens försäljning steg under årets andra kvartal till 23 respektive 17 procent.

Halvårsrapporten pekar på flera ljuspunkter inom koncernen. Skuldsättningen sjunker och den i Kina nyöppnade kartongfabriken går bättre än ­någon vågat hoppas. Fabriken väntas vara i full drift nästa år.

Samtidigt investeras 650 miljoner kronor i finländska Imatra. Pengarna ska gå till produktion av kartong som tål vätskor. I Skutskär investerar bolaget en kvarts miljard kronor på att få fram mer fluffmassa, till bland annat blöjor. Karl-Henrik Sundström gör dessutom, i intervjun med Affärsvärlden, ett stort nummer av att bolaget vill öka takten när det gäller att avveckla plastemballagen inom livsmedelsbranschen. Sundström driver också byggbranschen framför sig. Han siktar på att ta andelar från cement- och stålbranschen.

Under de senaste tio åren har koncernens omsättning sakta fallit, från 12 miljarder euro till årets nivå som landar kring 10 miljarder euro. Att förvandla det krympande Stora Enso till ett tillväxtföretag är både svårt och kostsamt. Bland farorna finns den uppenbara risken att konkurrenter knäcker den nya mer snabbväxande kartongmarknaden, precis som en gång skedde inom tryckpapper.

Värderingen av Stora Enso plågas av att bolaget har en ovana att presentera extraordinära kostnader, till följd av oväntade nedskrivningar. Det är inte svårt att anta att bolaget fortsätter på den inslagna vägen. Minst en mina till kan vara att vänta innan året är slut.

Men med den reservationen ser 2016 ändå ut att bli ett hyfsat starkt år, om än med något lägre försäljning än 2015. Lönsam­heten väntas bli ungefär som förra året, enligt ledningen. ­Affärsvärlden tar fasta på att marginalen steg under årets första sex månader, med en procentenhet till 9,5 procent.

Med de flesta mått mätt är Stora Enso-aktien billig. En vinst per aktie om 8,4 kronor betyder ett p/e-tal kring 8. Inte dyrt – särskilt inte när direkt­avkastningen når 4,5 procent. Aktien har därtill begränsad fallhöjd. Affärsvärlden bedömer att det är för tidigt att ropa hej och förmodar att aktien kommer att utvecklas som börsen som helhet under kommande år.

 

 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Envar Holding AB
Annons från AMF